Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Hur mycket tid till fackligt arbete?

Som arbetsmiljö- eller skyddsombud har du bland annat rätt att lägga tid på fackligt arbete, rätt till utbildning och företräde att behålla jobbet om arbetsgivaren varslar om uppsägning.
Oscar Broström Publicerad
Man sitter tillsammans med kvinna och tittar på ett dokument.
Som arbetsmiljö- eller skyddsombud har du ett viktigt uppdrag, men ur mycket tid får du lägga på det fackliga arbetet? Foto: Shutterstock

Du som är arbetsmiljöombud, eller skyddsombud, har ett viktigt uppdrag. Det är du som företräder dina kollegor i frågor som rör arbetsmiljön och som kan agera om stressnivån blir skadlig eller om en kollega kränks. Det är också din uppgift att hålla koll på den fysiska arbetsmiljön och medverka i riskbedömningar, när sådana krävs.

Som förtroendevald på en arbetsplats har du vissa rättigheter, samtidigt som du också skyddas i lagstiftningen för att du har din roll. Här är ett axplock:

  • Du har exempelvis rätt att ”vara verksam i den omfattning som behövs för uppdraget”, enligt förtroendemannalagen. Det innebär att arbetsgivaren alltså inte kan stoppa dig från att utföra ditt uppdrag.
  • Arbetsgivaren kan inte heller ge dig som arbetsmiljöombud försämrade anställningsvillkor eller arbetsförhållanden, till följd av att du innehar rollen. Det här är alltså en form av skydd för att du ska kunna utföra ditt uppdrag.
  • Vid uppsägningar ska förtroendevalda ges företräde till fortsatt arbete, enligt förtroendemannalagen.
  • Som arbetsmiljö- eller skyddsombud har du också rätt till att lägga tid på fackligt arbete.

Hur mycket tid?

Utgår man från förtroendemannalagen så finns inget exakt svar på den frågan. Där framgår att ombudet har ”rätt till den ledighet som fordras för det fackliga uppdraget”, men vad det innebär i praktiken är upp till dig som ombud och arbetsgivaren att komma överens om.

I förtroendemannalagen står att ledigheten inte får ha större omfattning än vad som är skäligt ”med hänsyn till förhållandena på arbetsplatsen”. Du får inte heller förlägga tid till fackligt arbete så att det medför betydande hinder för verksamheten.

Faktorer som kan avgöra hur mycket tid som är skäligt att lägga på fackligt arbete är exempelvis hur många anställda du som arbetsmiljöombud företräder, samt situationen på arbetsplatsen. Exempelvis kan en omorganisation eller uppsägningar vara tider när det krävs fler timmar per vecka än normalt.

För ombud inom större organisationer, där förtroendevalda företräder väldigt många medarbetare, kan det fackliga arbetet uppgå till en heltid.

Inom vissa fackförbund, eller i vissa kollektivavtal, kan det vara reglerat hur mycket tid ett arbetsmiljö- eller skyddsombud får. I sådana fall är den tiden ofta uträknad efter hur många anställda du företräder, exempelvis 5 timmar per anställd och kalenderår.

Om arbetsgivaren klagar

Om arbetsgivaren tycker att du som ombud lägger för mycket tid till det fackliga arbetet, kan du luta dig mot skrivelsen i förtroendemannalagen att det fackliga arbetet får ta den som ”fordras”, det får helt enkelt ta den tid det ta. Med det sagt är det så klart av vikt att ni kommer överens och försöker diskutera hur ni kan effektivisera arbetsmiljöarbetet. Om konflikt ändå kvarstår kan du kontakta din region för mer stöd och råd.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Hon enar fack i 27 länder

Kan facket påverka beslut som fattas i helt andra länder? Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet att det går – och hur man gör.
Noa Söderberg Publicerad 31 januari 2025, kl 06:00
Kvinna sitter med hörlurar och en laptop
Karin Åberg, vice ordförande i klubben på Ericsson i Kista ser stora fördelar med ett gemensamt europeiskt företagsråd som kan ena fack i flera länder. Foto: Anders G. Warne

Europa är stort. Många företag rör sig fritt över landsgränserna. Ett av dem är Ericsson, som har kontor i alla 27 EU-länder. Samtidigt vill facket kunna påverka beslut som rör ditt jobb. Men hur gör man det när den som bestämmer i en viss fråga sitter på andra sidan kontinenten?

Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet hur: man bildar ett europeiskt företagsråd – på engelska ”European works council”, EWC.

Där möts fackliga från alla EU-länder som företaget finns i. Tanken är att förändringar som påverkar många anställda ska diskuteras gemensamt. När de fackliga har snackat ihop sig möter de arbetsgivaren i ett ännu större möte.

På en arbetsplats som Ericsson är det inga småsaker som avhandlas.

– Vi blev konsulterade när företaget skulle ta fram en ny uppförandekod. Det är ett dokument som alla anställda och alla underleverantörer skriver under. Vi föreslog att införa rätten att bli representerad av en facklig företrädare eller någon i ett arbetsråd (motsvarighet till fackklubb i vissa europeiska länder, reds. anm.). Företaget skrev in det, säger Karin Åberg.

Stora nedskärningspaket och förändringar av bolagets yrkesbeskrivningar är andra exempel på saker som har tagits upp i Ericssons EWC.

Facken har ingen förhandlingsrätt

Men vad gör man om man inte kommer överens? Facken har ingen direkt förhandlingsrätt på det sätt som finns i svenska medbestämmandelagen, mbl. I stället ska arbetstagarna ”konsulteras”.

Företagsråden har inte heller uppstått som en direkt följd av facklig kamp, utan på grund av EU-politikers idéer om att ländernas ekonomier ska knytas ihop. Därför får man ha en lite annorlunda strategi i EWC-diskussionerna, menar Karin Åberg.

– Man får påverka mer indirekt. Det handlar om att få företagsledningen att själv tänka: ”Jaha, man kanske skulle kunna göra på ett annat sätt”. Det är lite speciellt, inte som i en vanlig förhandling där man säger ”gör så.”

För att få tyngd bakom sina förslag måste därför arbetstagarna – som ofta härstammar från olika fackliga traditioner – komma överens. Snart kan de få lite hjälp på traven direkt från EU-maskineriets hjärta. EU-kommissionen har nämligen meddelat att de vill göra det svårare för företag att strunta i EWC-reglerna.

Snart blir det svårare för företag att strunta i reglerna

Alla företag som har minst 1 000 anställda, och över 150 anställda i minst två EU-länder, måste skapa ett EWC om de som jobbar där ber om det. Det är dock inte ovanligt att allting sedan fastnar i bråk om formalia och mötesstruktur. Målet med de nya reglerna är att det ska bli mer kännbara böter för bolag som sinkar processen.

Några sådana problem finns inte på Ericsson, enligt Karin Åberg. De har ett avtal om hur EWC-arbetet ska gå till som har gällt i sin nuvarande form sedan 2011. Trots det händer det att kugghjulen kärvar när hon och hennes kollegor ska konsulteras om nya och känsliga frågor.

– Jag tror att fler och fler, både på den fackliga sidan och på företagarsidan, inser att det här kan vara rätt bra. Men det är naturligtvis inte utan problem. Ibland muttrar vi rätt rejält över hur det fungerar, säger Karin Åberg.

Reglerna gäller i EU och EES

  • Reglerna om europeiska företagsråd gäller, förutom i EU:s 27 medlemsländer, också i de länder som är anslutna till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Hit hör Norge, Island och Liechtenstein. Ericsson har kontor i Norge.