Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Hur mycket tid till fackligt arbete?

Som arbetsmiljö- eller skyddsombud har du bland annat rätt att lägga tid på fackligt arbete, rätt till utbildning och företräde att behålla jobbet om arbetsgivaren varslar om uppsägning.
Oscar Broström Publicerad
Man sitter tillsammans med kvinna och tittar på ett dokument.
Som arbetsmiljö- eller skyddsombud har du ett viktigt uppdrag, men ur mycket tid får du lägga på det fackliga arbetet? Foto: Shutterstock

Du som är arbetsmiljöombud, eller skyddsombud, har ett viktigt uppdrag. Det är du som företräder dina kollegor i frågor som rör arbetsmiljön och som kan agera om stressnivån blir skadlig eller om en kollega kränks. Det är också din uppgift att hålla koll på den fysiska arbetsmiljön och medverka i riskbedömningar, när sådana krävs.

Som förtroendevald på en arbetsplats har du vissa rättigheter, samtidigt som du också skyddas i lagstiftningen för att du har din roll. Här är ett axplock:

  • Du har exempelvis rätt att ”vara verksam i den omfattning som behövs för uppdraget”, enligt förtroendemannalagen. Det innebär att arbetsgivaren alltså inte kan stoppa dig från att utföra ditt uppdrag.
  • Arbetsgivaren kan inte heller ge dig som arbetsmiljöombud försämrade anställningsvillkor eller arbetsförhållanden, till följd av att du innehar rollen. Det här är alltså en form av skydd för att du ska kunna utföra ditt uppdrag.
  • Vid uppsägningar ska förtroendevalda ges företräde till fortsatt arbete, enligt förtroendemannalagen.
  • Som arbetsmiljö- eller skyddsombud har du också rätt till att lägga tid på fackligt arbete.

Hur mycket tid?

Utgår man från förtroendemannalagen så finns inget exakt svar på den frågan. Där framgår att ombudet har ”rätt till den ledighet som fordras för det fackliga uppdraget”, men vad det innebär i praktiken är upp till dig som ombud och arbetsgivaren att komma överens om.

I förtroendemannalagen står att ledigheten inte får ha större omfattning än vad som är skäligt ”med hänsyn till förhållandena på arbetsplatsen”. Du får inte heller förlägga tid till fackligt arbete så att det medför betydande hinder för verksamheten.

Faktorer som kan avgöra hur mycket tid som är skäligt att lägga på fackligt arbete är exempelvis hur många anställda du som arbetsmiljöombud företräder, samt situationen på arbetsplatsen. Exempelvis kan en omorganisation eller uppsägningar vara tider när det krävs fler timmar per vecka än normalt.

För ombud inom större organisationer, där förtroendevalda företräder väldigt många medarbetare, kan det fackliga arbetet uppgå till en heltid.

Inom vissa fackförbund, eller i vissa kollektivavtal, kan det vara reglerat hur mycket tid ett arbetsmiljö- eller skyddsombud får. I sådana fall är den tiden ofta uträknad efter hur många anställda du företräder, exempelvis 5 timmar per anställd och kalenderår.

Om arbetsgivaren klagar

Om arbetsgivaren tycker att du som ombud lägger för mycket tid till det fackliga arbetet, kan du luta dig mot skrivelsen i förtroendemannalagen att det fackliga arbetet får ta den som ”fordras”, det får helt enkelt ta den tid det ta. Med det sagt är det så klart av vikt att ni kommer överens och försöker diskutera hur ni kan effektivisera arbetsmiljöarbetet. Om konflikt ändå kvarstår kan du kontakta din region för mer stöd och råd.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Avtalsboom inom tech

300 nya kollektivavtal på 1,5 år. Det är resultatet av Unionens särskilda satsning mot techbranschen – och av konflikten med Klarna.
– Snöbollen är i rullning, säger Björn Larm på Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 16 juni 2025, kl 06:01
Ljudplattformen Epidemic Sound är en av 300 företag inom tech som nyligen tecknat kollektivavtal med Unionen. Klubbstyrelsens Tobias Hurtig, Anna Ekers och Michael Pearce märker av ett ökat intresse och engagemang för fackliga frågor - både hos medlemmarna och deras arbetsgivare. Foto: Anders Warne

Historiskt har många företag inom tech haft en skeptisk inställning till svenska modellen. Kollektivavtal har betraktats som något gammeldags och förtroendevalda har lyst med sin frånvaro. Det har helt enkelt varit svårt för facken att nå framgång där. Men något har hänt – de senaste åren har det fackliga intresset väckts till liv. På Unionen menar man den uppmärksammade konflikten med Klarna 2023 blev den stora vändpunkten.

Björn Larm
Björn Larm

– Att vi höjde rösten i samband med Klarna fick väldigt stor effekt. Vi kunde se att arbetsgivare som vi jobbat med tidigare, utan att lyckats, helt plötsligt ville teckna avtal – kanske för att undvika negativ publicitet, säger Björn Larm, samordnare av kollektivavtalsteckningsfrågor på Unionen.

Parallellt med arbetsgivarnas förändrade attityd väcktes även ett större intresse hos medlemmarna inom tech att organisera sig.
– Det uppstod ett större engagemang när de, i kölvattnet efter Klarna, insåg att de också kunde få rätt till medbestämmande och förutsägbara villkor. 

Spotifys flygblad fick motsatt effekt

Redan något år tidigare hade Unionen dragit igång en riktad satsning på branscher där avtalsteckningen var låg. Men det var när techjättarna Spotify och Klarna nästan samtidigt vägrade att teckna kollektivavtal, och till och med valde att dela ut flygblad utanför kontoren om avtalets nackdelar, som det började det hända saker. Unionen varslade om konflikt och media rapporterade. Plötsligt hörde techarbetsgivare självmant av sig till Unionen för att teckna avtal och på många ställen bildade medlemmarna klubbar på eget initiativ.

Resultatet? En riktig avtalsboom. På 1,5 år har förbundet tecknat 300 nya avtal på företag som Avalanche, Sellpy, Apple Retail, Demoskop, Tobii, och Epidemic Sound. Björn Larm lyfter fram två faktorer som varit viktiga:

– Det ena är styrkan i vårt samarbete med Sveriges Ingenjörer. Men den absolut största framgångsfaktorn för att kunna teckna kollektivavtal på de här företagen har varit att det finns förtroendevalda på plats, utan dem når vi inte medlemmarna – för när kollegorna pratar då lyssnar man, konstaterar han.

Epidemic Sound välkomnade fackets krav

Ett exempel är ljudplattformen Epidemic Sound. Där valde medarbetarna att bilda klubb under en period 2023 när det var skakigt i techbranschen. Ganska snart landade man i att nästa steg var att få ett kollektivtal på plats – arbetsgivaren var ”positivt optimistiska” till initiativet enligt klubbordförande Tobias Hurtig.

Tobias Hurtig

– Vi har alltid haft bra anställningsvillkor men de byggde på ensidiga utfästelser från arbetsgivaren och det fanns en oro att förmånerna kunde dras in om företaget behövde spara pengar. Det var helt enkelt dags att få pensionslösningen inskrivet i avtalet och vi blev försäkrade om en årlig löneökning, säger han.

Trots ledningen positiva attityd tog det tid att få alla delar på plats – först i april i år trädde avtalet i kraft– efter 1,5 års förhandlingar.

Spelbolag vill teckna branschavtal

Nyligen gick företrädare för spelutvecklingsbolagen Massive och Sharkmob ut i media och berättade att man vill få till ett branschspecifikt kollektivavtal. Unionen ser spelbranschen som en naturlig fortsättning på framgången inom tech-branschen.

– Utvecklingen kommer att accelerera inom både tech och spelbranschen de närmsta åren. Snöbollen är i rullning och rullar allt snabbare, nu har medlemmarna börjat organisera sig organiskt, alltså utan att vi på Unionen behöver ta initiativ till det och även arbetsgivarorganisationerna är aktiva. Det har uppstått ett annat mindset i de här branscherna, det ses inte längre som något konstigt att organisera sig, säger Björn Larm.

Så många techföretag har tecknat avtal

Under 2024 har Unionen tecknat kollektivavtal med 244 företag inom tech, media och gaming och ytterligare 52 under 2025. Sammanlagt omfattas närmare 2 000 medarbetare på företag som Avalanche, Sellpy, Apple Retail, Demoskop, Tobii, och Epidemic Sound.