Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Dubbelt upp för Peter Hellberg

Fram till årsskiftet kommer Unionens förste vice ordförande Peter Hellberg ha dubbla roller. Han fick snabbt kliva in som tillförordnad ordförande på TCO när Eva Nordmark värvades till arbetsmarknadsminister. Han ser dock ingen risk att rollerna krockar.
Johanna Rovira Publicerad
Camilla Svensk
Peter Hellberg är förste vice ordförande i Unionen och tillförordnad ordförande i TCO. Camilla Svensk

Bara en knapp vecka efter beskedet att Peter Hellberg går in som tillförordnad ordförande på TCO deklarerade Unionens valberedning att den vill se Peter Hellberg fortsätta som första vice ordförande på förbundet i fyra år till. Men vad väljer han själv – TCO eller Unionen?

Läs mer: Oförändrat i facktoppen

– Jag fokuserar helt på Unionens kongress och blev väldigt glad att bli föreslagen som kandidat till posten som första vice ordförande i går. Tillförordnad på TCO är jag bara under en begränsad period.

Den perioden kommer med stor sannolikhet sträcka sig till årsskiftet. TCO höll i fredags en kongress per capsulam - via e-post gavs styrelsen i uppdrag att vaska fram förslag till en ny ordförande. Unionens ordförande Martin Linder och två andra fackordföranden utsågs till att hitta lämpliga kandidater till posten som centralorganisationens blivande ordförande.

Per capsulam-kongressen ajournerades till den 19 december då organisationen hoppas kunna klubba igenom en ny ordförande. Men dyker ett självklart namn upp tidigare, någon som alla gör tummen upp för, finns möjligheten att trycka på knappen dessförinnan.

– Vi vill att allt ska gå så fort som möjligt, men utan att slarva igenom processen. Vi ser helst att det blir en TCO-ordförande som kan vara kvar ett bra tag och årsskiftet var en lämplig deadline, säger Peter Hellberg.

Vad gör du om du själv får frågan att bli TCO-ordförande?
– Jag har ingen aning, det är så hypotetiskt att det inte går att svara på. Jag är laddad inför möjligheten att få vara på Unionen i fyra år till.

Vem kan bli TCO:s nya ordförande?
– Enda kriteriet är att vara medlem i ett TCO-förbund och dela TCO:s värderingar och prioriteringar. Traditionellt har det ändå oftast blivit någon i kretsen kring TCO-förbundens ledningar.

Vem betalar din lön nu?
– Det gör Unionen. Det är också mest rimligt att lönen kommer från Unionen med tanke på att jag jobbar mest åt Unionen. Jag tar inget extra betalt av TCO, så alla medlemsförbund tjänar i slutändan på detta.         

Varför jobbar du mest åt Unionen?
– TCO-jobbet är inte på heltid för mig. Det här är en hektisk period på Unionen, jag hade kalendern fulltecknad redan innan jag trädde in som tillförordnad i TCO. Tills man hittat en ny ordförande hjälps alla åt att se till att TCO fungerar och TCO-kansliet avlastar mig mycket.

Vad händer om du hamnar i en situation då dina roller kanske krockar?
– Eftersom vi är två ledamöter från Unionen i TCO:s styrelse kan Martin Linder inta Unionenpositionen. På så vis blir det enkelt för mig att lyfta mig ur rollen som Unionenrepresentant. Krockar rollerna ser jag mig själv som TCO under den här perioden och inte Unionen.

Läs mer: Eva Nordmark blir arbetsmarknadsminister

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Hon enar fack i 27 länder

Kan facket påverka beslut som fattas i helt andra länder? Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet att det går – och hur man gör.
Noa Söderberg Publicerad 31 januari 2025, kl 06:00
Kvinna sitter med hörlurar och en laptop
Karin Åberg, vice ordförande i klubben på Ericsson i Kista ser stora fördelar med ett gemensamt europeiskt företagsråd som kan ena fack i flera länder. Foto: Anders G. Warne

Europa är stort. Många företag rör sig fritt över landsgränserna. Ett av dem är Ericsson, som har kontor i alla 27 EU-länder. Samtidigt vill facket kunna påverka beslut som rör ditt jobb. Men hur gör man det när den som bestämmer i en viss fråga sitter på andra sidan kontinenten?

Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet hur: man bildar ett europeiskt företagsråd – på engelska ”European works council”, EWC.

Där möts fackliga från alla EU-länder som företaget finns i. Tanken är att förändringar som påverkar många anställda ska diskuteras gemensamt. När de fackliga har snackat ihop sig möter de arbetsgivaren i ett ännu större möte.

På en arbetsplats som Ericsson är det inga småsaker som avhandlas.

– Vi blev konsulterade när företaget skulle ta fram en ny uppförandekod. Det är ett dokument som alla anställda och alla underleverantörer skriver under. Vi föreslog att införa rätten att bli representerad av en facklig företrädare eller någon i ett arbetsråd (motsvarighet till fackklubb i vissa europeiska länder, reds. anm.). Företaget skrev in det, säger Karin Åberg.

Stora nedskärningspaket och förändringar av bolagets yrkesbeskrivningar är andra exempel på saker som har tagits upp i Ericssons EWC.

Facken har ingen förhandlingsrätt

Men vad gör man om man inte kommer överens? Facken har ingen direkt förhandlingsrätt på det sätt som finns i svenska medbestämmandelagen, mbl. I stället ska arbetstagarna ”konsulteras”.

Företagsråden har inte heller uppstått som en direkt följd av facklig kamp, utan på grund av EU-politikers idéer om att ländernas ekonomier ska knytas ihop. Därför får man ha en lite annorlunda strategi i EWC-diskussionerna, menar Karin Åberg.

– Man får påverka mer indirekt. Det handlar om att få företagsledningen att själv tänka: ”Jaha, man kanske skulle kunna göra på ett annat sätt”. Det är lite speciellt, inte som i en vanlig förhandling där man säger ”gör så.”

För att få tyngd bakom sina förslag måste därför arbetstagarna – som ofta härstammar från olika fackliga traditioner – komma överens. Snart kan de få lite hjälp på traven direkt från EU-maskineriets hjärta. EU-kommissionen har nämligen meddelat att de vill göra det svårare för företag att strunta i EWC-reglerna.

Snart blir det svårare för företag att strunta i reglerna

Alla företag som har minst 1 000 anställda, och över 150 anställda i minst två EU-länder, måste skapa ett EWC om de som jobbar där ber om det. Det är dock inte ovanligt att allting sedan fastnar i bråk om formalia och mötesstruktur. Målet med de nya reglerna är att det ska bli mer kännbara böter för bolag som sinkar processen.

Några sådana problem finns inte på Ericsson, enligt Karin Åberg. De har ett avtal om hur EWC-arbetet ska gå till som har gällt i sin nuvarande form sedan 2011. Trots det händer det att kugghjulen kärvar när hon och hennes kollegor ska konsulteras om nya och känsliga frågor.

– Jag tror att fler och fler, både på den fackliga sidan och på företagarsidan, inser att det här kan vara rätt bra. Men det är naturligtvis inte utan problem. Ibland muttrar vi rätt rejält över hur det fungerar, säger Karin Åberg.

Reglerna gäller i EU och EES

  • Reglerna om europeiska företagsråd gäller, förutom i EU:s 27 medlemsländer, också i de länder som är anslutna till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Hit hör Norge, Island och Liechtenstein. Ericsson har kontor i Norge.