Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Facklig ilska mot Holmens extra aktieutdelning

Holmen planerar en extra stor utdelning till sina aktieägare. Men de anställda – som avstod löneökning under sju månader förra året – blir utan retroaktiv ersättning.
– Det är klart att våra medlemmar är besvikna. Signalen är att man prioriterar aktieägare före anställda, säger Unionens fackklubbsordförande Martin Nyman.
Oscar Broström Publicerad 23 mars 2021, kl 11:31
Rolf Andersson/Holmen
Iggesunds bruk. En av Holmens industrier i Sverige. Rolf Andersson/Holmen

Coronapandemin blev en kil i förra årets avtalsrörelse. I stället för nya avtal under våren prolongerades – det vill säga förlängdes – de befintliga avtalen till den sista oktober. Och många blev alltså utan löneökning under sju månader.

Samtidigt valde skogs- och träkoncernen Holmen att halvera sin aktieutdelning.

Nu planerar Holmen en retroaktiv ersättning, men endast till aktieägarna – de anställda blir utan. Något som upprör fackklubbarna på Holmen.

– Det uppstår förstås ilska när de till stämman föreslår en extra utdelning till aktieägarna. Man är inte beredd att ge oss något, men man kan ge till aktieägarna och då uppstår besvikelse säger fackets medbestämmanderåds ordförande Steewe Björklund och får medhåll från Unionens klubbordförande.

– Våra medlemmar har arbetat så hårt under pandemin och gjort sitt bästa och så får man ingen kompensation för de här månaderna. Givetvis är våra medlemmar besvikna över det, säger Martin Nyman. 

Aktieutdelningen: 1,7 miljarder kronor

Aktieutdelningen i år kommer att uppgå till 1,7 miljarder kronor, om bolagsstämman godkänner valberedningens förslag den 22 april.

Standardutdelningen för Holmen är 7,25 kronor per aktie, men efter den halverade utdelningen förra året ska utdelningen nu bli 3,50 kronor större och landar alltså på 10,75 per aktie.

Holmens vd Henrik Sjölund tycker att utdelningen är rimlig.

– Nu är vi ganska nära att tagit oss ut ur tunneln och det har som helhet gått bra under det senaste året, trots pandemin. Då finner styrelsen att det är rimligt att föreslå stämman en extra aktieutdelning motsvarande det vi hade tänkt att dela ut förra året, säger Henrik Sjölund till Helahälsingland.

Läs mer: Sandviks aktieutdelning upprör anställda

"Hoppats på någon gratifikation"

De olika fackförbunden på Holmen har försökt att förhandla till sig retroaktiv kompensation, i olika former, utan att nå framgång.

Medbestämmanderådet vill att en ersättning på nivå av fem procent av den extra aktieutdelningen, ungefär 28 miljoner kronor, ska gå till de anställda.

Holmens vd, Henrik Sjölund, har svårt att förstå kravet från fackförbunden.

– Det är olyckligt att blanda ihop arbetsmarknaden med kapitalmarknaden, säger han till Helahälsingland.

Martin Nyman, ordförande för Unionens fackklubb:

– Det vi hade hoppats på är någon form av gratifikation eller kompensation för att man har jobbat under den här perioden, stått tillbaka och tagit ansvar för firman och sett till att det faktiskt har fungerat bra.

– Sedan förstår jag att företaget hävdar att det här är en central uppgörelse, där det här är förhandlat, men det ena förtar ju inte det andra. Man kan ändå vara besviken. Signalen är att man prioriterar aktieägare före anställda.

Avtalsrörelse

Här får de 26 000 i kompensation - för inflationen

2300 euro, motsvarande drygt 26 000 kronor, som kompensation för inflationen. Det får anställda inom den tyska industrin när första delen av deras avtalsrörelse nu är färdig. Samtidigt börjar förberedelserna för de svenska avtalsförhandlingarna, där facken sneglar mot just Tyskland.
Noa Söderberg Publicerad 5 februari 2024, kl 12:49
Tysk flagga utanför riksdagshuset i Berlin.
Unionen förbereder sig för avtalsrörelsen 2025. Medlemsundersökning pågår och blickarna riktas mot Tyskland för inspiration. Läs mer om kraven och utmaningarna. Foto: Halvard Alvik/NTB/TT.

Unionen är tillsammans med fyra andra industrifack med och sätter ”märket” – löneökningsnivån som blir norm för nästan alla anställda i Sverige. Nu har Unionens medlemmar börjat förbereda sig för nästa avtalsrörelse, som ska vara färdig våren 2025. Bland annat har en digital medlemsenkät skickats ut.

Avtalskraven presenteras först i slutet av oktober. Men redan nu har de första förhandlingarna gått i mål i det land som både fack och arbetsgivare jämför med allra mest: Tyskland.

Anställda i trä- och plastindustrin i delstaten Baden-Württemberg får – utöver vanlig löneökning – en engångssumma som kompensation för inflationen: 2300 euro, motsvarande drygt 26 000 kronor. I delstaterna Niedersachsen och Bremen betalas en likadan kompensation på 1800 euro, motsvarande omkring 20 000 kronor. I andra delstater fortsätter förhandlingarna. Även där kretsar det kring inflationskompensation. 

Engångsbelopp eller procentuell ökning

Martin Wästfelt, Unionen.
Martin Wästfelt.

Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen, säger att Tyskland är det ”avgjort viktigaste” konkurrentlandet för svensk industri och att facken alltid följer utvecklingen i landet ”väldigt noga”. Därför känner Wästfelt igen fenomenet med engångsbelopp.

I den förra svenska avtalsrörelsen lade arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen fram ett sådant förslag, och enligt Wästfelt har det funnits som ett konkret alternativ vid förhandlingarna om ”märket” flera gånger tidigare.

– Idén om engångsbelopp har nog alltid funnits i förhandlarvärlden, men facken inom industrin och Unionen tycker, av principiella skäl, att vår modell är klart bättre.

Modellen han pratar om innebär att facken kräver jämna procentuella löneökningar varje år och inte söker kompensation för inflationen. På så sätt, säger Wästfelt, ökar reallönerna på lång sikt för alla i Sverige. Han talar om en ”ränta på ränta”-effekt (se faktaruta) och att den effekten försvinner om man börjar använda engångsbelopp. Dessutom pekar han på att sjuklön och andra försäkringar hänger ihop med lönerna och därför inte höjs om man satsar på engångsbelopp.

Men nu har det varit en inflationschock och medlemmars köpkraft har försämrats snabbt. Kan det inte vara aktuellt med ett engångsbelopp just denna gång, som ett komplement till de vanliga löneökningarna?

– Det är en högst relevant fråga. I frågan läser jag in ett kompensationstänk och det är en annan hörnsten i vår lönebildningsmodell: vi förhandlar framåt. Vi ägnar oss inte åt kompensation bakåt. För skulle man göra det, då tappar man den stabiliserande faktorn.

Kraftigt höjda lägstalöner

På andra håll i Tyskland pågår förhandlingar om kraftigt höjda lägstalöner. Landets byggfack – där även tjänstemän är medlemmar – har krävt 5700 kronor mer i månaden för de med lägst löner. Anställda på landets tåg har krävt liknande summor.

Även detta var på tapeten i den förra svenska avtalsrörelsen. Resultatet blev en höjning med 1350 kronor av de lägstalöner som finns utskrivna i kollektivavtalen. För de som låg allra sämst till innebar det en större lönehöjning än de 4,4 procent som parterna enades om i övrigt.

Martin Wästfelt säger att han inte spekulerar i vad medlemmarna kommer vilja lägga fram för krav nu, men säger att det var ”extraordinära omständigheter” som gjorde att man krävde särskilda höjningar av lägstalönerna förra gången.

– Vi är en förening som väldigt många tjänstemän är med i, så man får se vad diskussionerna blir. 

– Det man ska tänka på är att när man driver en sak som arbetsgivarna tycker väldigt illa om – höjda lägstalöner – så innebär det att det finns andra saker man inte får igenom. 2023 hade vi extraordinära skäl och jag ser inte att de skälen föreligger på samma sätt här och nu.

Inflationen fortfarande tuff

Samtidigt slår han fast att det ekonomiska läget fortfarande är tufft för många av Unionens medlemmar, på grund av inflationen.

– Siffrorna visar att det fortfarande inte är positiv reallöneutveckling. Men vi tror att det snart kommer bli det. Och då kommer det ta, utifrån vår modell, ett par år innan man är i kapp den förlust i köpkraft man gjort. Jag tycker man ska vara ärlig och säga att det har varit tufft.

Vilka andra prioriteringar tror du att medlemmarna kommer landa i när ni tar fram avtalskrav?

– I det första skedet handlar det om att få en diskussion om vilka frågor som är viktiga. Man börjar inte med att ställa frågan ”vad vill du exakt att vi ska kräva”. Det är också ganska stora skillnader mellan medlemsgrupper. Men vi vet att frågan som vi höll på med förra gången, men inte kom någon vart – reglering av distansarbetet – fortfarande är angelägen för många tjänstemän. 

– Sedan tror jag att just reallöneutvecklingen kommer vara minst lika central som den brukar vara. Lönefrågan är på något sätt alltid pudelns kärna.

RÄNTA PÅ RÄNTA

Ekonomiskt begrepp som används för att förklara hur pengar kan växa. I lönebildning syftar det på att en procentuell höjning ger större lönelyft ju högre lönen är. En person som tjänar 30 000 kronor i månaden och får 3 procents löneökning höjer sin lön med 900 kronor. Om nästa löneökning också blir 3 procent så beräknas den på 30 900 kronor. Då blir höjningen 927 kronor. På sikt växer lönen mer och mer för varje gång. 

Det är samtidigt anledningen till att dagens svenska lönemodell har kritiserats av lågavlönade grupper. Eftersom deras ränta på ränta-effekt blir mindre så riskerar löneskillnaderna mellan olika yrkesgrupper att öka för varje år.

SVERIGE OCH TYSKLAND

När dagens svenska lönemodell – "märket" – utformades var ett av huvudmålen att svenska löner ska öka i samma takt som i andra länder med stor industri och mycket export, eftersom de länderna är Sveriges "konkurrenter". Tyskland brukar pekas ut som Sveriges allra främsta konkurrentland. Därför är det som händer med tyska löner viktigt för både fack och arbetsgivare i Sverige, trots att ländernas förhandlingssystem ser olika ut.

Enligt Petter Hällberg, löneekonom på Medlingsinstitutet, har svenska och tyska industrilöner i princip följt varandra under de senaste tio åren, om man ser dem på en sammanslagen nivå. Det innebär inte att enskilda individers löner är samma.