Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Facket på Tallink Silja hoppas på besked om avtal

Kryssningsrederiet Tallink Silja är på väg att sjunka. Alla ombordanställda på de svenska båtarna har varslats och nu befarar landpersonalen att den står på tur om det inte kommer besked om förlängt korttidsavtal.
Johanna Rovira Publicerad
Lisa Arfwidson / SvD / TT
Förra veckan varslade Tallink Silja samtliga ombordanställda på sina två svenskägda fartyg. Lisa Arfwidson / SvD / TT

Före coronapandemin hade rederiet i snitt fem avgångar om dagen med plats för 10 000 övernattande passagerare. I dag har företaget ett par tusen passagerare i snitt.

– Större delen av trafiken är stängd på grund av att destinationsländerna Finland, Estland och Lettland inte släpper in svenskar, säger Jesper Sandström, ordförande i Unionenklubben på Tallink Silja.

Konkurrenten Eckerökoncernen lade på grund av coronapandemin ner verksamheten i kryssningsföretaget Birka Cruises i somras, men Tallink Silja har kunnat hålla sig flytande tills nu. Delvis på grund av godstrafik samt att man ställt om rutter och erbjudit coronanapassade inrikeskryssningar, men framför allt tack vare att man tecknat avtal om korttidsarbete. Men avtalen löper ut i november.

Läs mer: Så funkar permittering och korttidsarbete

– Vi har haft stor nytta av korttidsavtalen, det är den avgörande delen som vi står och faller med. Men vi får inget besked från varken Tillväxtverket eller regeringen om avtalen kan förlängas, säger Jesper Sandström.

I slutet på förra veckan kom beskedet att 500 ombordanställda, samtlig personal på företagets två svenskägda skepp, ska varslas om uppsägning.

– Nästa pinne i brasan är vi på kontoret. Medlemmarna är oroliga och jag får många frågor, men jag har tyvärr inte så mycket att säga. Just nu får vi ingen feedback eller information om hur det kommer att bli, säger Jesper Sandström, som jobbat på rederiet i drygt 19 år.

– Om jag har jobbet kvar i höst blir det 20 år.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lista: Sumprunkare och fem andra utdöda yrken

Yrken kommer och går, och framtida jobb är svåra att förutse. Men vi kan se tillbaka på historiska jobb som inte längre finns - som till exempel sumprunkare och rackare.
Lena Michanek Publicerad 23 oktober 2026, kl 06:00
Småbåtar och bryggor i hamnen vid Slussen, med Stockholms bebyggelse och kyrktorn i bakgrunden.
Fiskarhamnen vid Slussen i Stockholm 1896. Här jobbade sumprunkare med att hålla infångad fisk vid liv. Fotograf: Okänd, Stadsmuseet i Stockholm

Teknikskiften har alltid påverkat arbetsmarknaden. Gatubelysning, kylskåp, modern sjukvård och nya lagar har inte bara gjort vardagen enklare. Förändringarna har också skickat hela yrkeskårer till historieböckerna. 
Här är sex jobb som en gång gick att skriva på visitkortet, åtminstone om visitkort hade varit vardagsmat.

 

1. Lykttändare 

I mitten av 1700-talet fick Stockholm allmän gatubelysning och kungliga förordningar bestämde när lyktorna skulle tändas och släckas. Därmed blev lykttändare ett yrke, som gick i graven under 1940-talet då elektriska lampor tog över. 

  1. Rackare 

En rackare var i södra Sverige dräng till bödeln, vilket bland annat innebar att göra i ordning avrättningsplatser och ta hand om de avrättade. Rackaren slaktade även hästar och andra djur och tog hand om avfall på nätterna. 

När rackaren kom för att slakta hästar serverades en slaktarsup i ett speciellt glas som ingen annan drack ur eftersom rackaren ansågs vara oren. Därifrån härstammar uttrycket ”ta sig en rackare”. Yrket försvann i samband med att dödsstraffet avskaffades i Sverige 1921. 

  1. Sumprunkare

Sumprunkaren såg till att vattnet i fisksumpar cirkulerade så att syre tillfördes och fiskarna inte dog. En sump är i sammanhanget en behållare för förvaring av levande fisk. 

Arbetet var hårt. En teknik var att fästa ett rep i sumpen eller i en båt med sump, och i andra änden sätta en tung sten som sumprunkaren höll i ständig rörelse. Yrket dog ut under 1940-talet, när modernare kylteknik gjorde sitt intåg.

  1. Salpetersjudare 

Yrket bestod i att samla in urindränkt jord och genom olika processer, däribland sjudning, utvinna salpeter. Gustav Vasa hade bestämt att jorden under böndernas ladugårdar tillhörde staten, eftersom salpeter var en viktig beståndsdel i svartkrut. Yrket hade öknamnet ”pissegubbe” och gick ur tiden när bomullskrutet upptäcktes. Den statliga organisationen för yrket avskaffades 1895.

  1. Munskänk 

En munskänk skötte dryckesvarorna vid kungliga hov och hos furstar och stormän. Munskänken skulle skydda sin herre mot förgiftning och behövde ibland prova drycken själv innan den serverades. En munskänk behövde vara pålitlig och yrket ansågs vara en förtroendepost. I Sverige tycks munskänkar ha funnits vid hovet till början av 1700-talet. 

  1. Fältskär 

En fältskär var medeltidens kirurg, ofta med en bakgrund som barberare. 

Under de många krigen i Europa under medeltiden var efterfrågan stor, men från 1800-talet började utbildade läkare successivt ta över kirurgin. Fältskär var dock en erkänd utbildning övervakad av Medicinalstyrelsen fram till slutet av 1800-talet.  

Källa: Wikipedia, Förvaltningshistorisk ordbok