Unionens chefsekonom Katarina Lundahl menar att det i synnerhet är den svenska kronans kraftiga försvagning under de senaste månaderna som har aktualiserat debatten men att försvagningen har pågått under lång tid. Hon menar att den svagare kronkursen är en del i en större trend, där små valutor försvagas i relation till stora valutor, som euron och dollarn, i tider av osäkerhet
Katarina Lundahl menar att det finns både fördelar och nackdelar med en svag kronkurs.
Utlandsresorna och uppehället utomlands blir dyrare och det är inte bara gentemot euron och dollarn som den svenska kronan har försvagats. Det är den tydligaste privatekonomiska konsekvensen.
Exportföretagen gynnas för det mesta av den svaga kronan och det leder till fler industrijobb. För företag som framför allt gynnas av den svaga kronan kan det ge en dopningseffekt som på sikt gör omställningstrycket på industrin för lågt, det menar vissa ekonomer men eftersom det inte bara är låga priser som svenska företag konkurrerar med är dopningseffekten inte särskilt oroande menar Katarina Lundahl:
– Volvo, till exempel, säljer ju inte bilar framför allt för att de är billigast. Det är andra faktorer som säkerhet, service och teknisk utveckling som svenska företag konkurrerar med. Samtidigt kan så klart priset påverka försäljningen på marginalen och en svag krona gör exportvinsterna större räknat i svenska kronor.
Men för parti- och detaljhandeln innebär den låga kursen att det blir dyrare att köpa in varor från andra länder och konkurrensen på nätet gör att det är svårt att höja priserna i butikerna. Därför blir vinsterna lägre och förlusterna större. Stora sparkrav och konkurser bland de svenska klädkedjor som vi har sett exempel på den senaste tiden, nu senast JC, Weekday och Gina Tricot har dock snarare strukturella orsaker menar hon, som till exempel digitaliseringen.
Läs mer: JC i konkurs
Läs mer: Hälften av de varslade blir kvar på Gina Tricot
– Dessutom är det ju så att om du köper varor på nätet från utländska företag får du ändå betala för att kronan står lågt, det borde ju vara samma prishöjning där som i butikerna, menar hon.
Den svaga kronan leder även till större kostnader för de små och medelstora företagen som importerar komponenter och tillbehör till varor som de tillverkar. De drabbas hårt eftersom de inte likt de stora importföretagen har resurser att minska riskerna genom att noga följa valutakurserna och skriva valutasäkringskontrakt, skriver Svenska Dagbladet.
För privatspararna blir det dyrare att satsa på utländska aktier och fonder och lägger man alla ägg i samma korg och enbart satsar på svenskt kan det bli riskabelt på sikt.
Enligt Dagens Nyheter anser de svenska affärsbankerna att den svenska kronan är undervärderad och experterna är förbryllade över den svaga kronan men DN har listat fem möjliga orsaker:
Höga räntor lockar utländska investerare men Riksbankens signalpolitik med låga räntor försvagar kronan.
Osäkerheten på bostadsmarknaden till följd av amorteringskraven, har gjort att det byggs mindre och det har påverkat tillväxten och kronkursen.
Ett överskott i statsbudgeten i kombination med låga styrräntor har också påverkat kronkursen. Lägre överskott hade enligt DN hjälpt Riksbanken att höja räntorna tidigare.
Den Europeiska centralbanken som styr euron har haft problem med för låg inflation och har haft svårt att nå inflationsmålet på två procent. Sverige ligger närmare det målet och valutan stärks i de länder som har den lägre inflationen.
Den amerikanska centralbanken har höjt styrräntorna och det har gjort att dollarn har stigit i värde. Samtidigt har Donald Trumps ekonomiska åtgärder, så som drastiska skattesänkningar och handelskriget mot Kina bidragit till turbulensen i världsekonomin. Det bidrar till att placerare undviker kronan. Dessutom är det många som tror att Sveriges exportberoende ekonomi kommer att drabbas av handelskriget.
