Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Beslutet är fattat – ni ska gå skilda vägar. Det är inte bara jobbigt känslomässigt, det kommer också med stor sannolikhet att påverka din ekonomi framöver. Det första steget är att dela upp boet och bestämma vem som ska ha vad.
– Ekonomin är en fråga som kommer in på en gång vid en separation. Kanske är ni väldigt osams och vill ha så lite med varandra att göra som möjligt, då är det inte lätt att komma överens om pengar, säger Ingela Gabrielsson, privatekonom på Nordea.
Hur boet och tillgångarna delas upp beror först och främst på om man är gifta eller inte.
– Som gift har man ett större ekonomiskt ansvar för varandra. Alla tillgångar delas i två lika stora delar efter att skulderna har räknats av. Sedan kan det finnas äktenskapsförord som till exempel säger att någon har ärvt en sommarstuga eller annan gåva, förklarar Ingela Gabrielsson.
Det är vanligt att någon av parterna ordnar ett annat boende under pågående skilsmässa eftersom man inte står ut med att bo kvar under samma tak.
– Då är det viktigt att komma ihåg att man har ansvar för gemensamma lån under hela skilsmässan, det är alltså viktigt att sköta de grundläggande betalningarna precis som förut, hur arg eller besviken man än är på varandra.
För sambor är det bara bostad och bohag som ska delas, om man skaffat bostaden för gemensamt bruk.
– Det spelar ingen roll hur länge man varit sambor eller att man betalat lika mycket i hushållet – alla andra tillgångar som bilar, båtar eller sommarstugor tillfaller den person som äger dem. För dyrare kapitalvaror gäller det att spara kvitton. Som gift ingår alla tillgångar när man delar, så man kan säga att kvinnor generellt är mer skyddade som gifta än som sambor, säger Ingela Gabrielsson.
Det första man bör göra när separationen är ett faktum är att få koll på sin ekonomi. Ställ dig frågan vilka utgifter du har och vad du kan skära ner på.
– Gör en budget, helst innan du börjar leta ny bostad. Se det som att du startar om ditt liv och din ekonomi. Förlika dig med att det kan bli några tuffa år. Du kanske måste ändra dina vanor och dra ner på sådant du kunde göra tidigare för att kunna skapa en ny stabil grund att stå på.
Räkna med att det kommer att kännas när tillgångarna delats och ni flyttat isär.
Det går att vara proaktiv – redan när man lever ihop
– Det är dyrt att vara ensamstående. Många utgifter som ni tidigare delade på, som försäkringar, el och internet, måste du nu stå för helt själv. Ekonomin kan ställa till väldigt stora problem och det är bostaden som är den stora stötestenen.
Den som får det kärvt tvingas bli uppfinningsrik och hitta nya lösningar för sin boendesituation.
– Kanske kan man flytta ihop med någon kompis under en period eller välja att bo väldigt litet och göra sig av med bilen. Undvik att ta förhastade beslut och se upp för att ta snabblån för att klara vardagen, säger Ingela Gabrielsson.
En annan konsekvens av att gå från två inkomster till en är att tryggheten minskar om du skulle bli sjuk eller arbetslös. När det inte längre finns någon annan inkomst att luta sig mot under en period är det extra viktigt med ett bra ekonomiskt skyddsnät där a-kassa, inkomstförsäkring och sjukförsäkring är några grundbultar.
Det viktigast av allt, enligt Ingela Gabrielsson, är att ha ett buffertsparande.
– Framför allt för kvinnor, som många gånger har svårt att få lån till ett eget boende i storstäderna. Mina tre främsta råd är att se till att ha ett eget sparande, jobba heltid och förhandla upp sin lön.
Men det går att vara proaktiv redan när man lever ihop och därmed underlätta för den dag man kanske måste gå skilda vägar. Enligt Ingela Gabrielsson bör alla som lever i en samborelation upprätta en förteckning på hur ägodelar ska fördelas.
– Man noterar alla tillgångar och skulder och vem som tar vad. Därefter skriver båda två under. Det är bra att ha saker på pränt, då sliper man fundera över vad som gäller om man måste dela på sig, säger hon.
En annan sak gäller pensionssparandet. Det går att skriva över 14 procent av den allmänna pensionen till sin partner.
– Det är viktigt att den som är sämre betald och är hemma med barnen blir kompenserad för det ekonomiskt av den som jobbat och gjort karriär. Antingen genom ett sparande för den personen eller genom att man för över pensionsrätter, säger Ingela Gabrielsson.
– Men det viktigaste är att man har en rättvis fördelning av gemensamma utgifter så att båda parter har pengar kvar till ett eget sparande.
Unionen organiserar tjänstemän på många av studieförbunden. Just nu tvingas de spara efter att regeringen dragit ner på statsbidraget. Intresseorganisationen Studieförbunden i samverkan har gett ut en rapport som visar att kultur och glesbygd drabbats mest hittills.
– Att ha studiecirklar i glesbygd innebär högre kostnad för varje utförd verksamhet. Vi ser musikhus med replokaler som säljs, kontor som stängs och verksamhet som lämnar ett område, säger David Samuelsson.
I budgeten för 2024 skar regeringen ned anslagen till studieförbunden med 250 miljoner. De närmaste tre åren ska studieförbunden få totalt 500 miljoner kronor mindre i statsbidrag. Det innebär att år 2026 ska en tredjedel av det årliga statsbidraget ha skurits bort.
Studieförbundet Kulturens Bildningsverksamhet la ner vid årsskiftet. Det bestod av sex rikskulturorganisationer som Kammarmusikförbundet Svensk Jazz, Svenska Folkdansringen och Sveriges Körförbund.
Även Studieförbundet Vuxenskolan har sagt upp personal i Örebro och lämnat sitt musikhus i Gävle. ABF stänger ett musikhus i Luleå och Studiefrämjandets musikhus i Falun slår också igen.
– Det görs uppsägningar och jag får frågor varje dag om förhandlingar, omorganisationer och sammanslagningar, säger David Samuelsson på Studieförbunden.
Hur många anställda påverkas?
– Det är för tidigt att säga. Vi har kommit en liten bit på den treåriga planen, men vi ser den utveckling vi befarade. Nu läggs verksamheter ner och ställs in. Det här har bara börjat. Det kan hota en tredjedel av personalen, varnar han.
Finns inga andra inkomstkällor än statsbidrag?
– Deltagaravgifterna kommer gå upp. Kommuner och regioner ger vissa bidrag, även om de också har minskat och i grunden är lägre än de statliga.
Studieförbunden kan också bedriva YH-utbildning, friskolor, konstnärlig utbildning eller ha kommunala uppdrag som ger intäkter.
På Folkuniversitetet väst har redan 6 av 21 anställda fått sluta inom folkbildningsdelen i Göteborg, en nästan 30 procentig minskning.
Sebastian Broström är lokalsamordnare och ordförande i den lokala Unionenklubben:
– Det finns en stor osäkerhet när man både förlorar kollegor och arbetsuppgifter ändras och man ändå förväntas göra lika mycket eller mer. Det är ingen vidare stämning och väldigt oklart när det gäller framtiden, säger han.
Anna-Karin Cederstrand Karlsson är verksamhetsutvecklare och Unionens riksklubbordförande i Studieförbundet Vuxenskolan. Även här har ett tiotal medarbetare fått sluta sedan i höstas – det handlar om assistenter, administratörer och verksamhetsutvecklare.
Nyligen fick facket veta att arbetsgivaren räknar med att risken är att omkring hundra personer kan förlora sina jobb under år 2024.
– Folk vet inte om det än. Inga varsel är lagda, säger Anna-Karin Cederstrand Karlsson som tror förhandlingar kommer i höst.
Hon ser också en risk för stress i arbetsmiljön för de som är kvar.
– Vi ska göra mer med mindre personal och det nya bidragssystemet kräver ett annat arbetssätt.
Hon är rädd att människor vänder ut och in på sig för att rädda verksamheten med deltagarna.
– Det är synd att politiken inte ser hur viktig folkbildningen är, nyttan i mötet mellan människor för att upprätthålla ett starkt och inkluderande samhälle.
På Studieförbundet Vuxenskolan i Östergötland kommer projekt- och visstidsanställda att få sluta när projektpengarna tar slut.
Unionenklubbens lokala ordförande Cristina De Amaral, verksamhetsansvarig om läget:
– Vi behåller vår fasta personalstyrka, men självklart har vi mindre pengar. Man har gjort om hela systemet. Vi behöver spara 1,2 miljoner till nästa år och då kan jag inte svara på hur det kommer påverka oss, säger hon.
Hur har ert arbete förändrats?
– Tidigare har vi haft verksamhet som vi fått pengar för i efterskott. Nu får vi en budget för tre år framåt. Vi måste se över vad vi ska satsa på och hur det ska gå ihop med våra målgrupper.
Folkbildningen har haft flera kännbara förändringar senaste åren enligt generalsekreteraren på Studieförbunden. Som att studieförbunden inte fått någon procentuell uppräkning för prisökningar år 2016–2023.
Det har också införts ett nytt statsbidragssystem och ökade krav på dokumentation och kontroll, som kräver mer administrativ personal.
– Det har varit nödvändigt, eftersom vi råkat ut för fel och bedrägerier, säger David Samuelsson.
Nu dras budgeten ner. Kommer studieförbunden att överleva?
– Ja det kommer de. Vi har en över 100 år lång historia. Men vi står i ett stålbad och det kommer märkas väldigt tydligt.
Studieförbunden i Sverige - 10 har blivit 9
Studieförbunden är studieförbundens gemensamma intresseorganisation. Organisationen bildades 1903 under namnet Folkbildningsförbundet.
Det finns efter nedläggningen av Kulturens bildningsverksamhet nio studieförbund i Sverige: ABF, Studieförbundet Bilda, Folkuniversitetet, Ibn Rushd, Medborgarskolan, NBV, Sensus studieförbund, Studiefrämjandet och Studieförbundet Vuxenskolan.