Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Så fixar du ekonomin efter skilsmässan

En separation förändrar ekonomin radikalt. Utgifter fördubblas och behovet av trygghet ökar. Men lugn – det går att börja om och få allt under kontroll.
Ola Rennstam Publicerad 10 september 2019, kl 10:31
Andreas H. Nilsson/TT
Det är alltid dyrare att vara ensamstående än att vara ett par. Andreas H. Nilsson/TT

Beslutet är fattat – ni ska gå skilda vägar. Det är inte bara jobbigt känslomässigt, det kommer också med stor sannolikhet att påverka din ekonomi framöver. Det första steget är att dela upp boet och bestämma vem som ska ha vad.

– Ekonomin är en fråga som kommer in på en gång vid en separation. Kanske är ni väldigt osams och vill ha så lite med varandra att göra som möjligt, då är det inte lätt att komma överens om pengar, säger Ingela Gabrielsson, privatekonom på Nordea.

Hur boet och tillgångarna delas upp beror först och främst på om man är gifta eller inte.

– Som gift har man ett större ekonomiskt ansvar för varandra. Alla tillgångar delas i två lika stora delar efter att skulderna har räknats av. Sedan kan det finnas äktenskapsförord som till exempel säger att någon har ärvt en sommarstuga eller annan gåva, förklarar Ingela Gabrielsson.

Det är vanligt att någon av parterna ordnar ett annat boende under pågående skilsmässa eftersom man inte står ut med att bo kvar under samma tak.

– Då är det viktigt att komma ihåg att man har ansvar för gemensamma lån under hela skilsmässan, det är alltså viktigt att sköta de grundläggande betalningarna precis som förut, hur arg eller besviken man än är på varandra.

För sambor är det bara bostad och bohag som ska delas, om man skaffat bostaden för gemensamt bruk.

– Det spelar ingen roll hur länge man varit sambor eller att man betalat lika mycket i hushållet – alla andra tillgångar som bilar, båtar eller sommarstugor tillfaller den person som äger dem. För dyrare kapitalvaror gäller det att spara kvitton. Som gift ingår alla tillgångar när man delar, så man kan säga att kvinnor generellt är mer skyddade som gifta än som sambor, säger Ingela Gabrielsson.

Det första man bör göra när separationen är ett faktum är att få koll på sin ekonomi. Ställ dig frågan vilka utgifter du har och vad du kan skära ner på.

– Gör en budget, helst innan du börjar leta ny bostad. Se det som att du startar om ditt liv och din ekonomi. Förlika dig med att det kan bli några tuffa år. Du kanske måste ändra dina vanor och dra ner på sådant du kunde göra tidigare för att kunna skapa en ny stabil grund att stå på.

Räkna med att det kommer att kännas när tillgångarna delats och ni flyttat isär.

Det går att vara proaktiv – redan när man lever ihop

– Det är dyrt att vara ensamstående. Många utgifter som ni tidigare delade på, som försäkringar, el och internet, måste du nu stå för helt själv. Ekonomin kan ställa till väldigt stora problem och det är bostaden som är den stora stötestenen.

Den som får det kärvt tvingas bli uppfinningsrik och hitta nya lösningar för sin boendesituation.

– Kanske kan man flytta ihop med någon kompis under en period eller välja att bo väldigt litet och göra sig av med bilen. Undvik att ta förhastade beslut och se upp för att ta snabblån för att klara vardagen, säger Ingela Gabrielsson.

En annan konsekvens av att gå från två inkomster till en är att tryggheten minskar om du skulle bli sjuk eller arbetslös. När det inte längre finns någon annan inkomst att luta sig mot under en period är det extra viktigt med ett bra ekonomiskt skyddsnät där a-kassa, inkomstförsäkring och sjukförsäkring är några grundbultar.

Det viktigast av allt, enligt Ingela Gabrielsson, är att ha ett buffertsparande.

– Framför allt för kvinnor, som många gånger har svårt att få lån till ett eget boende i storstäderna. Mina tre främsta råd är att se till att ha ett eget sparande, jobba heltid och förhandla upp sin lön.

Men det går att vara proaktiv redan när man lever ihop och därmed underlätta för den dag man kanske måste gå skilda vägar. Enligt Ingela Gabrielsson bör alla som lever i en samborelation upprätta en förteckning på hur ägodelar ska fördelas.

– Man noterar alla tillgångar och skulder och vem som tar vad. Därefter skriver båda två under. Det är bra att ha saker på pränt, då sliper man fundera över vad som gäller om man måste dela på sig, säger hon.

En annan sak gäller pensionssparandet. Det går att skriva över 14 procent av den allmänna pensionen till sin partner.

– Det är viktigt att den som är sämre betald och är hemma med barnen blir kompenserad för det ekonomiskt av den som jobbat och gjort karriär. Antingen genom ett sparande för den personen eller genom att man för över pensionsrätter, säger Ingela Gabrielsson.

– Men det viktigaste är att man har en rättvis fördelning av gemensamma utgifter så att båda parter har pengar kvar till ett eget sparande.

Ekonomi

Matlåda på jobbet - smart för plånbok och klimat

Kanske bör matlåda på jobbet inte förknippas med snålhet och trist matkultur. Utan med hjältedåd – som motverkar klimathot, inflation, ohälsa och hål i plånboken.
Joachim Stokstad Publicerad 18 januari 2024, kl 06:58
En person stänger locket på sin matlåda.
Matlåda med till jobbet är smart för din ekonomi, minskar matsvinnet och gör dig till en klimathjälte. Foto: Claudio Bresciani/TT.

Alltsedan inflation blev ett begrepp på allas läppar har vi läst att matpriserna ökat med runt 20 procent. Men det är ett genomsnitt för alla livsmedel. Det finns varor som över en natt ökat med 140 procent. Och det finns andra vars pris knappt förändrats alls.

Om din ekonomi är knapp kan du därför tjäna mycket på att ha ett hum om vad de vanligaste grejerna du köper brukar kosta.

Den oberoende nättjänsten Matpriskollen, som bevakar matpriserna, har ett käpphästråd till prispressade konsumenter som går ut på att man ska vara otrogen – det vill säga handla i flera butiker.

För även under ett allmänt prisrally måste butikerna locka dig att besöka just dem. Gör det – menar Matpriskollen – men välj erbjudandena.

Och är något riktigt förmånligt, köp inte en förpackning utan många.

Ja, det tar tid att besöka fler butiker, men tid är pengar.

Bra för hälsan och miljön

Gamla sanningar som gäller ännu mer i dag är att handla i säsong (jordgubbar i december är alltid dyrare och tristare än i juni) och att köpa mer grönt på bekostnad av dyrt kött.

Det sistnämnda är bra även för din hälsa och miljön. Och att hitta aptitretande rätter utan kött är i dag bara en googling bort. Numera finns det massor av vegetariska rätter som får även inbitna köttfrossare att höja på ögonbrynen.

Bönor och linser är klassiskt bland billigt och nyttigt, men missa inte heller frysta grönsaker, som inte har ökat särskilt i pris. Fryst grönt brukar ses som B-alternativ till färskt, men behandlas det bara varsamt (koka inte, tina bara i varmt vatten) är de utmärkta. Dessutom till en bråkdel av priset för färska.

Och den som inte vill bryta med köttet kan bara låta dess andel av portionen minska.

Minska matsvinnet - bli en klimathjälte

Så fort en tomat eller en champinjon får en skrynkla blir de svårsålda. Liksom köttet, osten, brödet eller yoghurten vars datum närmar sig ”bäst före”. Därför säljs de ut, ofta till halvpris.

Den fula tomaten blir i stekpannan en sås som burksläktingen inte kommer i närheten av. Att svampen börjat torka på ytan märks inte när den är stekt.

Att köpa halvprismat associeras med snålhet och fattigpensionärer, men tänk i stället klimathjälte. Matsvinn är ett så stort globalt problem – en tredjedel kastas – att FN tagit sig an att minska det.

Även att ha med sig matlåda på kontoret kan kännas som att man är en snåljåp som käkar trist dagen efter-mat. Men nu är det kanske dags för den här lådans renässans och statushöjande.

Och inte enbart på grund av ekonomin. Klimatet mår som nämnts också bra av att vi äter klokt. Även om vi nog ofta har lite lättare att relatera till plånboken än till jordens överlevnad.

Matlådan räddar privatekonomin

Och den privatekonomiska aspekten ska inte föraktas. En dagens lunch i matsalen eller på stan kostar i dag oftast mellan 80 och 140 kronor. Om vi snittar på 100 blir det, för den som jobbar heltid på kontor, 2 000 spänn i månaden, eller 24 000 per år. Skattade slantar.

Generaltricket med matlådan är att inte stå kvällen innan och laga en portion, utan flera. Eller laga storkok under helgen.

Ytterligare fördelar med matlåda är att du vet säkert både vad och hur mycket du stoppar i dig.

Men framför allt: känslan av att vara en inflationsbekämpande klimathjälte ska inte underskattas.

CURRYGRATÄNG PÅ ÖVERBLIVET RIS, PAPRIKA, SVAMP & BANAN

4 portioner

Hanna Olvenmark, legitimerad dietist och grundare av plattformen

”Portionen under tian”, är expert på billig, god, nyttig och klimatsmart mat. Det här är hennes gröna gratäng på risrester – en rätt som blir lika god mikrad på kontoret dagen därpå.

4 portioner kokt ris
1 gul lök
2 vitlöksklyftor
100 g champinjoner
1 dl inlagd grillad paprika
1 msk gul curry
1 tärning grönsaksbuljong
5 dl kokta svarta bönor
2 dl växtbaserad grädde
1 banan
Lite ost att strö över
Olja att steka i
Svartpeppar
Chili eller sambal oelek efter smak

Currygratäng.
Foto: Johanna Jonsson.

Sätt ugnen på 225 grader.

Finhacka lök och vitlök, skiva champinjoner och grovhacka paprika. Stek i olja på medelvärme tills löken är mjuk.

Tillsätt curry och buljongtärning. Rör ner bönorna. Smaka av med peppar eller chili/sambal oelek.

Lägg det kokta riset i en ugnsfast form. Bred över lök- och bönblandningen. Häll över grädden. Skiva bananen i slantar och lägg på toppen. Strö över lite ost.

Grädda i mitten av ugnen i 20 minuter eller tills att gratängen fått fin färg.