Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Så fixar du ekonomin efter skilsmässan

En separation förändrar ekonomin radikalt. Utgifter fördubblas och behovet av trygghet ökar. Men lugn – det går att börja om och få allt under kontroll.
Ola Rennstam Publicerad
Andreas H. Nilsson/TT
Det är alltid dyrare att vara ensamstående än att vara ett par. Andreas H. Nilsson/TT

Beslutet är fattat – ni ska gå skilda vägar. Det är inte bara jobbigt känslomässigt, det kommer också med stor sannolikhet att påverka din ekonomi framöver. Det första steget är att dela upp boet och bestämma vem som ska ha vad.

– Ekonomin är en fråga som kommer in på en gång vid en separation. Kanske är ni väldigt osams och vill ha så lite med varandra att göra som möjligt, då är det inte lätt att komma överens om pengar, säger Ingela Gabrielsson, privatekonom på Nordea.

Hur boet och tillgångarna delas upp beror först och främst på om man är gifta eller inte.

– Som gift har man ett större ekonomiskt ansvar för varandra. Alla tillgångar delas i två lika stora delar efter att skulderna har räknats av. Sedan kan det finnas äktenskapsförord som till exempel säger att någon har ärvt en sommarstuga eller annan gåva, förklarar Ingela Gabrielsson.

Det är vanligt att någon av parterna ordnar ett annat boende under pågående skilsmässa eftersom man inte står ut med att bo kvar under samma tak.

– Då är det viktigt att komma ihåg att man har ansvar för gemensamma lån under hela skilsmässan, det är alltså viktigt att sköta de grundläggande betalningarna precis som förut, hur arg eller besviken man än är på varandra.

För sambor är det bara bostad och bohag som ska delas, om man skaffat bostaden för gemensamt bruk.

– Det spelar ingen roll hur länge man varit sambor eller att man betalat lika mycket i hushållet – alla andra tillgångar som bilar, båtar eller sommarstugor tillfaller den person som äger dem. För dyrare kapitalvaror gäller det att spara kvitton. Som gift ingår alla tillgångar när man delar, så man kan säga att kvinnor generellt är mer skyddade som gifta än som sambor, säger Ingela Gabrielsson.

Det första man bör göra när separationen är ett faktum är att få koll på sin ekonomi. Ställ dig frågan vilka utgifter du har och vad du kan skära ner på.

– Gör en budget, helst innan du börjar leta ny bostad. Se det som att du startar om ditt liv och din ekonomi. Förlika dig med att det kan bli några tuffa år. Du kanske måste ändra dina vanor och dra ner på sådant du kunde göra tidigare för att kunna skapa en ny stabil grund att stå på.

Räkna med att det kommer att kännas när tillgångarna delats och ni flyttat isär.

Det går att vara proaktiv – redan när man lever ihop

– Det är dyrt att vara ensamstående. Många utgifter som ni tidigare delade på, som försäkringar, el och internet, måste du nu stå för helt själv. Ekonomin kan ställa till väldigt stora problem och det är bostaden som är den stora stötestenen.

Den som får det kärvt tvingas bli uppfinningsrik och hitta nya lösningar för sin boendesituation.

– Kanske kan man flytta ihop med någon kompis under en period eller välja att bo väldigt litet och göra sig av med bilen. Undvik att ta förhastade beslut och se upp för att ta snabblån för att klara vardagen, säger Ingela Gabrielsson.

En annan konsekvens av att gå från två inkomster till en är att tryggheten minskar om du skulle bli sjuk eller arbetslös. När det inte längre finns någon annan inkomst att luta sig mot under en period är det extra viktigt med ett bra ekonomiskt skyddsnät där a-kassa, inkomstförsäkring och sjukförsäkring är några grundbultar.

Det viktigast av allt, enligt Ingela Gabrielsson, är att ha ett buffertsparande.

– Framför allt för kvinnor, som många gånger har svårt att få lån till ett eget boende i storstäderna. Mina tre främsta råd är att se till att ha ett eget sparande, jobba heltid och förhandla upp sin lön.

Men det går att vara proaktiv redan när man lever ihop och därmed underlätta för den dag man kanske måste gå skilda vägar. Enligt Ingela Gabrielsson bör alla som lever i en samborelation upprätta en förteckning på hur ägodelar ska fördelas.

– Man noterar alla tillgångar och skulder och vem som tar vad. Därefter skriver båda två under. Det är bra att ha saker på pränt, då sliper man fundera över vad som gäller om man måste dela på sig, säger hon.

En annan sak gäller pensionssparandet. Det går att skriva över 14 procent av den allmänna pensionen till sin partner.

– Det är viktigt att den som är sämre betald och är hemma med barnen blir kompenserad för det ekonomiskt av den som jobbat och gjort karriär. Antingen genom ett sparande för den personen eller genom att man för över pensionsrätter, säger Ingela Gabrielsson.

– Men det viktigaste är att man har en rättvis fördelning av gemensamma utgifter så att båda parter har pengar kvar till ett eget sparande.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ekonomi

Försäkringskassan dröjde med sjukpenningen – Klas sov i fågeltorn i Uppsala

Ett glapp i sjukintyget gjorde att sjukpenningen från Försäkringskassan dröjde och pengarna tog slut. Egenföretagaren Klas Detrumf blev bostadslös och tillbringade tre månader i ett fågeltorn.
Lina Björk Publicerad 14 april 2026, kl 06:01
Klas Detrumf vid fågeltornet i Årike Fyris han bodde i när han var hemlös
Vid fågeltornet i naturreservatet Årike Fyris utanför Uppsala sov Klas Detrumf när sjukpenningen dröjde och ekonomin rasade. Foto: Staffan Claesson

För fyra år sedan lekte livet för Klas Detrumf. Han hade ett eget företag och plockade ut en bra lön varje månad, åt gott och bodde i en hyrestrea i centrala Uppsala. När axeln började krångla, fyllde han i de papper som krävdes och ansökte om sjukpenning under tiden han var borta från sitt jobb. Första utbetalningen gick bra, men sen gick sjukskrivningen ut och det blev ett glapp i sjukintyget – och processen började om, men nu kom inga pengar. 

  De startade en utredning som drog ut på tiden och jag fick leva på mitt sparkapital, säger Klas Detrumf.

Glapp i sjukintyget stoppade utbetalningen

Efter ett halvår var Klas buffert slut. Den stora lägenheten slukade pengar och sades upp. Men han hade ingenstans att ta vägen. Så efter noga övervägande köptes en varm sovsäck, ett liggunderlag och en räddningsfilt i folie för extra kalla dagar. I februari det året kröp termometerns kvicksilver närmare -20 grader på nätterna. Hans nya bostad var en bänk i ett fågelskådartorn i naturreservatet Årike Fyris utanför Uppsala. 

– Mitt sociala nätverk var mina föräldrar som inte hade någon fet inkomst. Och vänner som jag trodde skulle hjälpa mig visade sig vara där bara när jag var på fötter och hade pengar. Nätterna i tornet var okej, men när jag vaknade var det fruktansvärt. Då frös jag så jag skakade. 


Stadsmissionen hjälpte med mat – och tips om akut bistånd

Minusgrader var jobbigt. Men nollgradigt var värre, då kröp fukten in under kläderna. På dagarna gick Klas Detrumf till Stadsmissionen för att få något att äta. Sedan spenderades mycket tid på stadsbiblioteket. Där kunde han få värme och ladda mobilen. 

Klas Detrumf fick inte sin sjukpenning godkänd av Försäkringskassan och hamnade på gatan
I dag har Klas Detrumf tak över huvudet och ska börja ett nytt jobb. Foto: Staffan Claesson

Stadsmissionen informerade Klas om att han måste ansöka om nödpeng, eller akut ekonomiskt bistånd i stället för försörjningsstöd hos socialtjänsten i kommunen. Det är en form av stöd som bara kan sökas när du befinner dig i en akut nödsituation och inte har pengar till mat, medicin eller boende. 

– Stadsmissionen räddade mitt liv. Socialtjänsten sa inte ett ord om nödpeng när jag var där, de var arroganta och hade attityden att jag hade mig själv att skylla. Samtidigt förstår jag att de möter många med alkohol- och drogproblem, som säkert är oberäkneliga. Men jag har aldrig hållit på med sånt. 

Sjukpenningen godkändes – fick klumpsumma retroaktivt

Efter tre månader i fågeltornet vände det. Nödpengen godkändes och plötsligt var Försäkringskassan klar med sin utredning. Klas hade rätt till sjukpenning och fick en klumpsumma retroaktivt. Han skaffade lägenhet och var bokstavligt talat inne i värmen igen. Nu väntar han på operation av axeln och ska testa ett nytt jobb till våren. 

– Jag har ett fungerande liv och känner mig behövd igen. Jag behöver inga grejer längre, bara en dörr att låsa. 

Axelskadan och krånglet med myndigheterna blev en dyrköpt erfarenhet. Några saker har dock blivit tydligare efter månaderna i fågeltornet. 

– Du vet inte varför folk befinner sig på den plats de gör. Jag försöker att inte döma andra lika hårt längre. Eller mig själv, för den delen. 

Akut bistånd (nödpeng) och försörjningsstöd – vad är skillnaden?

  • Akut ekonomiskt bistånd (ofta kallat nödbistånd) är en form av tillfälligt stöd som kan ges enligt socialtjänstlagen när en person befinner sig i en akut nödsituation och inte kan tillgodose sina grundläggande behov på annat sätt. Detta skiljer sig från det reguljära försörjningsstödet, som är en mer långsiktig planering.
  • Försörjningsstöd är en månadsvis beräkning av "skälig levnadsnivå" enligt en riksnorm, medan akut bistånd är en behovsprövad hjälp i stunden för att hantera en omedelbar kris.

     
Ekonomi

Stadsmissionen: Nya grupper i matkö när fattigdomen ökar

Lina Björk, Petra Rendik Publicerad 13 april 2026, kl 06:01
Stadsmissionen: Nya grupper i matkö när fattigdomen ökar
Stadsmissionen märker nya grupper i behov av hjälp: arbetslösa med a-kassa och ensamstående föräldrar
Stadsmissionen: Nya grupper i matkö när fattigdomen ökar
Ekonomi

Fattigdomen växer – Stadsmissionen larmar om nya grupper i kris

Sveriges Stadsmissioner möter fler än någonsin som behöver hjälp med mat. I kön står inte bara personer som länge levt på marginalen – utan också ensamstående föräldrar med jobb och människor som inte klarar sig på a‑kassan.
Lina Björk, Petra Rendik Publicerad 13 april 2026, kl 06:01
Stadsmissionen märker nya grupper i behov av hjälp: arbetslösa med a-kassa och ensamstående föräldrar
Stadsmissionen delat ut mat till nya grupper i behov av hjälp. Människor som inte kan leva på sin a-kassa och ensamstående föräldrar, säger Marika Hjelm Siegwald. Foto: Anders G. Warne/ Stig-Åke Jönsson / TT

Fattigdomen i Sverige har ökat. Högre trösklar till försörjningsstöd och en urholkad socialförsäkring är några av orsakerna. Nu varnar Sveriges Stadsmissioner för att nya bidragsreformer kommer att försämra läget.

– I dag förs inte en politik som ser människor i utsatthet. Om det lades lika mycket resurser på att se till att människor får den hjälp de har rätt till, som det läggs på kontroll av olika bidrag, så skulle fattigdomen minska och även människors lidande och samhällets kostnader, säger Marika Hjelm Siegwald, senior strateg på Sveriges Stadsmissioner.

Fattigdomsrapporten 2025: fler söker hjälp med mat

Varje år skriver Sveriges Stadsmissioner en fattigdomsrapport som tar avstamp i det ekonomiska läget. 2025 års resultat är dystert. Fattigdomen har ökat och allt fler söker sig till Stadsmissionen för hjälp. 

Marika Hjelm Siegwald ser en politik som har ändrat fokus från trygghet och hjälp till motkrav och kontroll. Foto: Anders G. Warne

Enligt SCB levde 729 000 människor i materiell och social fattigdom förra året. Närmare 20 procent av befolkningen har inte pengar för oförutsedda utgifter.

– Vi ser fler orsaker till ökningen. Det ena är inflationen och lågkonjunkturen som har påverkat el- och matpriser. Det andra är att det inte längre går att leva på försörjningsstödet, a-kassan och sjukersättningen, säger Marika Hjelm Siegwald. 

– Bidragen har inte följt med kostnadsutvecklingen i samhället. Socialförsäkringarna, inklusive ekonomiskt bistånd, har urholkats och skyddar inte längre människor i utsatthet från fattigdom.

Bidragstak och sänkt försörjningsstöd – Stadsmissionens kritik

Och fler ersättningar kan komma att reformeras. Regeringen föreslår bland annat ett bidragstak med motiveringen att det inte ska gå att ”stapla” bidrag på varandra. Men för dem som får försörjningsstöd i dag tas redan hänsyn till om hushållet har fler bidrag, och då räknas de inkomsterna av från försörjningsstödet. 

Ett annat förslag är att sänka försörjningsstödet för större hushåll.

– Att sänka stödet innebär att man sänker levnadsstandarden. Förslaget riktar dessutom in sig på större barnfamiljer, vilket innebär att barn riskerar att inte få sina grundläggande behov tillgodosedda.

Sveriges Stadsmissioner försöker stödja människor i behov av ekonomisk hjälp på både lång och kort sikt. Men under det senaste året har man jobbat mer med basbehov än tidigare.

– Vi har inte arbetat så mycket med matinsatser sedan 1990-talet. Det är resurskrävande och inte det vi egentligen önskar ägna mest tid åt, men vi ser nya grupper som söker sig till oss. Ensamstående med barn som jobbar men inte får pengarna att räcka till, och personer som fått sin a-kassa sänkt efter de nya reglerna. Det är personer som tidigare låg på marginalen och som nu inte klarar sig, säger Marika Hjelm Siegwald.

”Sista veckan äter jag gröt” – ensamstående förälder om ekonomin

Ensamstående mammor är en särskilt utsatt grupp där över hälften inte klarar av en oförutsedd utgift, enligt Stadsmissionens rapport. 

Angelica, 37 år, från Stockholm är en av dem. Hon har en kronisk sjukdom som har inneburit många och långa sjukskrivningar genom åren som har tärt på ekonomin. På grund av sitt mående arbetar hon deltid på ett idrottskansli men hon tar så många extra pass hon kan och får. 

Hon försörjer sin dotter ensam då pappan aldrig funnits med i bilden.

– Jag har aldrig haft mycket pengar, men jag har ganska länge haft en förhållandevis låg hyra så har det gått runt. Men lönen är låg och utgifterna har blivit högre. 500 gram nötfärs kostar ju 90 spänn, hyran har höjts och min dotter börjar få andra behov, säger hon. 

De senaste åren har hon vänt på varje krona. Hon hyr ut sin lilla två på sommaren i några veckor fast hon egentligen inte får och flyttar hem till sin mamma. 

Men ibland räcker pengarna ändå inte. Sista veckan innan lön äter hon mest havregrynsgröt så dotter kan få annan mat. 

I höstas efter ännu en sjukskrivning fick hon för första gången hämta julklappar från Stadsmissionen. 

Hennes mammahjärta går sönder när hon märker hur duktig hennes dotter försöker vara för att inte stressa sin mamma med olika önskemål. Hon vill till exempel gå en danskurs med sina kompisar men fritidskortet, som är ett nationellt ekonomiskt stöd för barn och unga, täcker inte kostnaden på långa vägar. 

– Jag begär inte lyx men jag vill att min unge ska få vara som alla andra ibland och att vi kan äta en pizza på skolavslutningen. Är det för mycket begärt?

När stöd blir kontroll: ”Politiken ser inte människor i utsatthet”

Enligt Marika Hjelm Siegwald har bilden av fattiga förändrats genom åren. Det som tidigare betraktades som en följd av bristande trygghet, otur eller strukturer som svikit, ses nu som individens misslyckande. 

I politiken har ord som stöd, hjälp och trygghet bytts ut mot kontroll, motkrav och incitament. 

När man förr talade om att bygga broar tillbaka till samhället, talar man nu om att stänga grindar för att människor inte ska utnyttja system.

– Jag önskar att politiker kunde komma och möta de människor vi möter. Det finns ingen som vill leva på försörjningsstöd och behöva be om hjälp med mat och kläder. Människor vill jobba och vara en del av samhället, men möts av en arbetsmarknad som är präglad av missmatchande och diskriminering. Det är där politiken borde lägga sin kraft: att utveckla en arbetsmarknadspolitik för att lösa dessa problem, säger hon.

Vem räknas som fattig? Så definieras materiell och social fattigdom

Det finns inga givna kriterier för att klassas som fattig. Däremot finns det en rad olika mått. Ett av de vanligaste måtten som används är ”materiell och social fattigdom” Med menas att man inte har råd med en viss levnadsstandard.

En person som inte har råd med sju eller flera av nedanstående 13 poster är ”allvarligt” fattig. 

En person med minst fem träffar i listan anses leva i materiell och social fattigdom, enligt EU:s definition.

  • Kan betala oförutsedda utgifter på 14 000 kronor
     
  • Har råd med en veckas semester per år
     
  • Kan betala skulder inom utsatt tid: bostadslån, hyra, räkningar, avbetalningsköp
     
  • Har råd med en måltid med kött, kyckling, fisk eller motsvarande vegetariskt alternativ varannan dag
     
  • Har råd att hålla bostaden tillräckligt varm
     
  • Har råd med tillgång till bil
     
  • Har råd med tillgång till internet
     
  • Har råd att ersätta utslitna möbler
     
  • Har råd att ersätta utslitna kläder
     
  • Har minst två par skor (inklusive ett par allvädersskor)
     
  • Har råd att spendera en mindre summa på sig själv varje vecka
     
  • Har råd att regelbundet delta i någon fritidsaktivitet som kostar pengar
     
  • Har råd att träffa familj eller vänner för att fika eller äta middag minst en gång i månaden

Källa: SCB