Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Så fixar du ekonomin efter skilsmässan

En separation förändrar ekonomin radikalt. Utgifter fördubblas och behovet av trygghet ökar. Men lugn – det går att börja om och få allt under kontroll.
Ola Rennstam Publicerad
Andreas H. Nilsson/TT
Det är alltid dyrare att vara ensamstående än att vara ett par. Andreas H. Nilsson/TT

Beslutet är fattat – ni ska gå skilda vägar. Det är inte bara jobbigt känslomässigt, det kommer också med stor sannolikhet att påverka din ekonomi framöver. Det första steget är att dela upp boet och bestämma vem som ska ha vad.

– Ekonomin är en fråga som kommer in på en gång vid en separation. Kanske är ni väldigt osams och vill ha så lite med varandra att göra som möjligt, då är det inte lätt att komma överens om pengar, säger Ingela Gabrielsson, privatekonom på Nordea.

Hur boet och tillgångarna delas upp beror först och främst på om man är gifta eller inte.

– Som gift har man ett större ekonomiskt ansvar för varandra. Alla tillgångar delas i två lika stora delar efter att skulderna har räknats av. Sedan kan det finnas äktenskapsförord som till exempel säger att någon har ärvt en sommarstuga eller annan gåva, förklarar Ingela Gabrielsson.

Det är vanligt att någon av parterna ordnar ett annat boende under pågående skilsmässa eftersom man inte står ut med att bo kvar under samma tak.

– Då är det viktigt att komma ihåg att man har ansvar för gemensamma lån under hela skilsmässan, det är alltså viktigt att sköta de grundläggande betalningarna precis som förut, hur arg eller besviken man än är på varandra.

För sambor är det bara bostad och bohag som ska delas, om man skaffat bostaden för gemensamt bruk.

– Det spelar ingen roll hur länge man varit sambor eller att man betalat lika mycket i hushållet – alla andra tillgångar som bilar, båtar eller sommarstugor tillfaller den person som äger dem. För dyrare kapitalvaror gäller det att spara kvitton. Som gift ingår alla tillgångar när man delar, så man kan säga att kvinnor generellt är mer skyddade som gifta än som sambor, säger Ingela Gabrielsson.

Det första man bör göra när separationen är ett faktum är att få koll på sin ekonomi. Ställ dig frågan vilka utgifter du har och vad du kan skära ner på.

– Gör en budget, helst innan du börjar leta ny bostad. Se det som att du startar om ditt liv och din ekonomi. Förlika dig med att det kan bli några tuffa år. Du kanske måste ändra dina vanor och dra ner på sådant du kunde göra tidigare för att kunna skapa en ny stabil grund att stå på.

Räkna med att det kommer att kännas när tillgångarna delats och ni flyttat isär.

Det går att vara proaktiv – redan när man lever ihop

– Det är dyrt att vara ensamstående. Många utgifter som ni tidigare delade på, som försäkringar, el och internet, måste du nu stå för helt själv. Ekonomin kan ställa till väldigt stora problem och det är bostaden som är den stora stötestenen.

Den som får det kärvt tvingas bli uppfinningsrik och hitta nya lösningar för sin boendesituation.

– Kanske kan man flytta ihop med någon kompis under en period eller välja att bo väldigt litet och göra sig av med bilen. Undvik att ta förhastade beslut och se upp för att ta snabblån för att klara vardagen, säger Ingela Gabrielsson.

En annan konsekvens av att gå från två inkomster till en är att tryggheten minskar om du skulle bli sjuk eller arbetslös. När det inte längre finns någon annan inkomst att luta sig mot under en period är det extra viktigt med ett bra ekonomiskt skyddsnät där a-kassa, inkomstförsäkring och sjukförsäkring är några grundbultar.

Det viktigast av allt, enligt Ingela Gabrielsson, är att ha ett buffertsparande.

– Framför allt för kvinnor, som många gånger har svårt att få lån till ett eget boende i storstäderna. Mina tre främsta råd är att se till att ha ett eget sparande, jobba heltid och förhandla upp sin lön.

Men det går att vara proaktiv redan när man lever ihop och därmed underlätta för den dag man kanske måste gå skilda vägar. Enligt Ingela Gabrielsson bör alla som lever i en samborelation upprätta en förteckning på hur ägodelar ska fördelas.

– Man noterar alla tillgångar och skulder och vem som tar vad. Därefter skriver båda två under. Det är bra att ha saker på pränt, då sliper man fundera över vad som gäller om man måste dela på sig, säger hon.

En annan sak gäller pensionssparandet. Det går att skriva över 14 procent av den allmänna pensionen till sin partner.

– Det är viktigt att den som är sämre betald och är hemma med barnen blir kompenserad för det ekonomiskt av den som jobbat och gjort karriär. Antingen genom ett sparande för den personen eller genom att man för över pensionsrätter, säger Ingela Gabrielsson.

– Men det viktigaste är att man har en rättvis fördelning av gemensamma utgifter så att båda parter har pengar kvar till ett eget sparande.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ekonomi

Försäkringskassan dröjde med sjukpenningen – Klas sov i fågeltorn i Uppsala

Ett glapp i sjukintyget gjorde att sjukpenningen från Försäkringskassan dröjde och pengarna tog slut. Egenföretagaren Klas Detrumf blev bostadslös och tillbringade tre månader i ett fågeltorn.
Lina Björk Publicerad 14 april 2026, kl 06:01
Klas Detrumf vid fågeltornet i Årike Fyris han bodde i när han var hemlös
Vid fågeltornet i naturreservatet Årike Fyris utanför Uppsala sov Klas Detrumf när sjukpenningen dröjde och ekonomin rasade. Foto: Staffan Claesson

För fyra år sedan lekte livet för Klas Detrumf. Han hade ett eget företag och plockade ut en bra lön varje månad, åt gott och bodde i en hyrestrea i centrala Uppsala. När axeln började krångla, fyllde han i de papper som krävdes och ansökte om sjukpenning under tiden han var borta från sitt jobb. Första utbetalningen gick bra, men sen gick sjukskrivningen ut och det blev ett glapp i sjukintyget – och processen började om, men nu kom inga pengar. 

  De startade en utredning som drog ut på tiden och jag fick leva på mitt sparkapital, säger Klas Detrumf.

Glapp i sjukintyget stoppade utbetalningen

Efter ett halvår var Klas buffert slut. Den stora lägenheten slukade pengar och sades upp. Men han hade ingenstans att ta vägen. Så efter noga övervägande köptes en varm sovsäck, ett liggunderlag och en räddningsfilt i folie för extra kalla dagar. I februari det året kröp termometerns kvicksilver närmare -20 grader på nätterna. Hans nya bostad var en bänk i ett fågelskådartorn i naturreservatet Årike Fyris utanför Uppsala. 

– Mitt sociala nätverk var mina föräldrar som inte hade någon fet inkomst. Och vänner som jag trodde skulle hjälpa mig visade sig vara där bara när jag var på fötter och hade pengar. Nätterna i tornet var okej, men när jag vaknade var det fruktansvärt. Då frös jag så jag skakade. 


Stadsmissionen hjälpte med mat – och tips om akut bistånd

Minusgrader var jobbigt. Men nollgradigt var värre, då kröp fukten in under kläderna. På dagarna gick Klas Detrumf till Stadsmissionen för att få något att äta. Sedan spenderades mycket tid på stadsbiblioteket. Där kunde han få värme och ladda mobilen. 

Klas Detrumf fick inte sin sjukpenning godkänd av Försäkringskassan och hamnade på gatan
I dag har Klas Detrumf tak över huvudet och ska börja ett nytt jobb. Foto: Staffan Claesson

Stadsmissionen informerade Klas om att han måste ansöka om nödpeng, eller akut ekonomiskt bistånd i stället för försörjningsstöd hos socialtjänsten i kommunen. Det är en form av stöd som bara kan sökas när du befinner dig i en akut nödsituation och inte har pengar till mat, medicin eller boende. 

– Stadsmissionen räddade mitt liv. Socialtjänsten sa inte ett ord om nödpeng när jag var där, de var arroganta och hade attityden att jag hade mig själv att skylla. Samtidigt förstår jag att de möter många med alkohol- och drogproblem, som säkert är oberäkneliga. Men jag har aldrig hållit på med sånt. 

Sjukpenningen godkändes – fick klumpsumma retroaktivt

Efter tre månader i fågeltornet vände det. Nödpengen godkändes och plötsligt var Försäkringskassan klar med sin utredning. Klas hade rätt till sjukpenning och fick en klumpsumma retroaktivt. Han skaffade lägenhet och var bokstavligt talat inne i värmen igen. Nu väntar han på operation av axeln och ska testa ett nytt jobb till våren. 

– Jag har ett fungerande liv och känner mig behövd igen. Jag behöver inga grejer längre, bara en dörr att låsa. 

Axelskadan och krånglet med myndigheterna blev en dyrköpt erfarenhet. Några saker har dock blivit tydligare efter månaderna i fågeltornet. 

– Du vet inte varför folk befinner sig på den plats de gör. Jag försöker att inte döma andra lika hårt längre. Eller mig själv, för den delen. 

Akut bistånd (nödpeng) och försörjningsstöd – vad är skillnaden?

  • Akut ekonomiskt bistånd (ofta kallat nödbistånd) är en form av tillfälligt stöd som kan ges enligt socialtjänstlagen när en person befinner sig i en akut nödsituation och inte kan tillgodose sina grundläggande behov på annat sätt. Detta skiljer sig från det reguljära försörjningsstödet, som är en mer långsiktig planering.
  • Försörjningsstöd är en månadsvis beräkning av "skälig levnadsnivå" enligt en riksnorm, medan akut bistånd är en behovsprövad hjälp i stunden för att hantera en omedelbar kris.

     
Ekonomi

Stadsmissionen: Nya grupper i matkö när fattigdomen ökar

Lina Björk, Petra Rendik Publicerad 13 april 2026, kl 06:01
Stadsmissionen: Nya grupper i matkö när fattigdomen ökar
Stadsmissionen märker nya grupper i behov av hjälp: arbetslösa med a-kassa och ensamstående föräldrar
Stadsmissionen: Nya grupper i matkö när fattigdomen ökar
Ekonomi

Fattigdomen växer – Stadsmissionen larmar om nya grupper i kris

Sveriges Stadsmissioner möter fler än någonsin som behöver hjälp med mat. I kön står inte bara personer som länge levt på marginalen – utan också ensamstående föräldrar med jobb och människor som inte klarar sig på a‑kassan.
Lina Björk, Petra Rendik Publicerad 13 april 2026, kl 06:01
Stadsmissionen märker nya grupper i behov av hjälp: arbetslösa med a-kassa och ensamstående föräldrar
Stadsmissionen delat ut mat till nya grupper i behov av hjälp. Människor som inte kan leva på sin a-kassa och ensamstående föräldrar, säger Marika Hjelm Siegwald. Foto: Anders G. Warne/ Stig-Åke Jönsson / TT

Fattigdomen i Sverige har ökat. Högre trösklar till försörjningsstöd och en urholkad socialförsäkring är några av orsakerna. Nu varnar Sveriges Stadsmissioner för att nya bidragsreformer kommer att försämra läget.

– I dag förs inte en politik som ser människor i utsatthet. Om det lades lika mycket resurser på att se till att människor får den hjälp de har rätt till, som det läggs på kontroll av olika bidrag, så skulle fattigdomen minska och även människors lidande och samhällets kostnader, säger Marika Hjelm Siegwald, senior strateg på Sveriges Stadsmissioner.

Fattigdomsrapporten 2025: fler söker hjälp med mat

Varje år skriver Sveriges Stadsmissioner en fattigdomsrapport som tar avstamp i det ekonomiska läget. 2025 års resultat är dystert. Fattigdomen har ökat och allt fler söker sig till Stadsmissionen för hjälp. 

Marika Hjelm Siegwald ser en politik som har ändrat fokus från trygghet och hjälp till motkrav och kontroll. Foto: Anders G. Warne

Enligt SCB levde 729 000 människor i materiell och social fattigdom förra året. Närmare 20 procent av befolkningen har inte pengar för oförutsedda utgifter.

– Vi ser fler orsaker till ökningen. Det ena är inflationen och lågkonjunkturen som har påverkat el- och matpriser. Det andra är att det inte längre går att leva på försörjningsstödet, a-kassan och sjukersättningen, säger Marika Hjelm Siegwald. 

– Bidragen har inte följt med kostnadsutvecklingen i samhället. Socialförsäkringarna, inklusive ekonomiskt bistånd, har urholkats och skyddar inte längre människor i utsatthet från fattigdom.

Bidragstak och sänkt försörjningsstöd – Stadsmissionens kritik

Och fler ersättningar kan komma att reformeras. Regeringen föreslår bland annat ett bidragstak med motiveringen att det inte ska gå att ”stapla” bidrag på varandra. Men för dem som får försörjningsstöd i dag tas redan hänsyn till om hushållet har fler bidrag, och då räknas de inkomsterna av från försörjningsstödet. 

Ett annat förslag är att sänka försörjningsstödet för större hushåll.

– Att sänka stödet innebär att man sänker levnadsstandarden. Förslaget riktar dessutom in sig på större barnfamiljer, vilket innebär att barn riskerar att inte få sina grundläggande behov tillgodosedda.

Sveriges Stadsmissioner försöker stödja människor i behov av ekonomisk hjälp på både lång och kort sikt. Men under det senaste året har man jobbat mer med basbehov än tidigare.

– Vi har inte arbetat så mycket med matinsatser sedan 1990-talet. Det är resurskrävande och inte det vi egentligen önskar ägna mest tid åt, men vi ser nya grupper som söker sig till oss. Ensamstående med barn som jobbar men inte får pengarna att räcka till, och personer som fått sin a-kassa sänkt efter de nya reglerna. Det är personer som tidigare låg på marginalen och som nu inte klarar sig, säger Marika Hjelm Siegwald.

”Sista veckan äter jag gröt” – ensamstående förälder om ekonomin

Ensamstående mammor är en särskilt utsatt grupp där över hälften inte klarar av en oförutsedd utgift, enligt Stadsmissionens rapport. 

Angelica, 37 år, från Stockholm är en av dem. Hon har en kronisk sjukdom som har inneburit många och långa sjukskrivningar genom åren som har tärt på ekonomin. På grund av sitt mående arbetar hon deltid på ett idrottskansli men hon tar så många extra pass hon kan och får. 

Hon försörjer sin dotter ensam då pappan aldrig funnits med i bilden.

– Jag har aldrig haft mycket pengar, men jag har ganska länge haft en förhållandevis låg hyra så har det gått runt. Men lönen är låg och utgifterna har blivit högre. 500 gram nötfärs kostar ju 90 spänn, hyran har höjts och min dotter börjar få andra behov, säger hon. 

De senaste åren har hon vänt på varje krona. Hon hyr ut sin lilla två på sommaren i några veckor fast hon egentligen inte får och flyttar hem till sin mamma. 

Men ibland räcker pengarna ändå inte. Sista veckan innan lön äter hon mest havregrynsgröt så dotter kan få annan mat. 

I höstas efter ännu en sjukskrivning fick hon för första gången hämta julklappar från Stadsmissionen. 

Hennes mammahjärta går sönder när hon märker hur duktig hennes dotter försöker vara för att inte stressa sin mamma med olika önskemål. Hon vill till exempel gå en danskurs med sina kompisar men fritidskortet, som är ett nationellt ekonomiskt stöd för barn och unga, täcker inte kostnaden på långa vägar. 

– Jag begär inte lyx men jag vill att min unge ska få vara som alla andra ibland och att vi kan äta en pizza på skolavslutningen. Är det för mycket begärt?

När stöd blir kontroll: ”Politiken ser inte människor i utsatthet”

Enligt Marika Hjelm Siegwald har bilden av fattiga förändrats genom åren. Det som tidigare betraktades som en följd av bristande trygghet, otur eller strukturer som svikit, ses nu som individens misslyckande. 

I politiken har ord som stöd, hjälp och trygghet bytts ut mot kontroll, motkrav och incitament. 

När man förr talade om att bygga broar tillbaka till samhället, talar man nu om att stänga grindar för att människor inte ska utnyttja system.

– Jag önskar att politiker kunde komma och möta de människor vi möter. Det finns ingen som vill leva på försörjningsstöd och behöva be om hjälp med mat och kläder. Människor vill jobba och vara en del av samhället, men möts av en arbetsmarknad som är präglad av missmatchande och diskriminering. Det är där politiken borde lägga sin kraft: att utveckla en arbetsmarknadspolitik för att lösa dessa problem, säger hon.

Vem räknas som fattig? Så definieras materiell och social fattigdom

Det finns inga givna kriterier för att klassas som fattig. Däremot finns det en rad olika mått. Ett av de vanligaste måtten som används är ”materiell och social fattigdom” Med menas att man inte har råd med en viss levnadsstandard.

En person som inte har råd med sju eller flera av nedanstående 13 poster är ”allvarligt” fattig. 

En person med minst fem träffar i listan anses leva i materiell och social fattigdom, enligt EU:s definition.

  • Kan betala oförutsedda utgifter på 14 000 kronor
     
  • Har råd med en veckas semester per år
     
  • Kan betala skulder inom utsatt tid: bostadslån, hyra, räkningar, avbetalningsköp
     
  • Har råd med en måltid med kött, kyckling, fisk eller motsvarande vegetariskt alternativ varannan dag
     
  • Har råd att hålla bostaden tillräckligt varm
     
  • Har råd med tillgång till bil
     
  • Har råd med tillgång till internet
     
  • Har råd att ersätta utslitna möbler
     
  • Har råd att ersätta utslitna kläder
     
  • Har minst två par skor (inklusive ett par allvädersskor)
     
  • Har råd att spendera en mindre summa på sig själv varje vecka
     
  • Har råd att regelbundet delta i någon fritidsaktivitet som kostar pengar
     
  • Har råd att träffa familj eller vänner för att fika eller äta middag minst en gång i månaden

Källa: SCB

Ekonomi

”Bidragsreformen slår på de som redan ligger”

Sandra Lund Publicerad 23 mars 2026, kl 11:02
”Bidragsreformen slår på de som redan ligger”
Bilden är tvådelad. Till vänster står arbetsmarknadsminister Johan Britz och socialförsäkringsminister Anna Tenje i strikta kläder, på en presskonferens. Till höger en bild på Maria Kristiansen i mörk tröja och mörkt lockigt hår.
”Bidragsreformen slår på de som redan ligger”
Ekonomi

Långtidssjuka Maria Kristiansen: ”Regeringens bidragsreform slår mot dem som redan ligger”

Regeringens bidragsreform innebär hårdare krav på den som tar del av socialförsäkringarna.
– Man slår på de som redan ligger i stället för att se hur fler kommer i arbete, säger Maria Kristiansen som är sjuk och nu lever på bistånd från socialtjänsten. Flera tunga myndigheter framför samma kritik.
Sandra Lund Publicerad 23 mars 2026, kl 11:02
Bilden är tvådelad. Till vänster står arbetsmarknadsminister Johan Britz och socialförsäkringsminister Anna Tenje i strikta kläder, på en presskonferens. Till höger en bild på Maria Kristiansen i mörk tröja och mörkt lockigt hår.
Långtidssjuka Maria Kristiansen är en av dem som påverkas av regeringens bidragsreform, som kritiseras av flera myndigheter för att slå mot redan utsatta. Foto: Henrik Montgomery/TT och privat

Artikeln i sammanfattning:


Bidragsreform med skärpta krav: Regeringen inför en omfattande reform för att "arbete ska löna sig mer än bidrag". Cirka 150 000 får sänkta ersättningar, enligt regeringen.

Nya regler och datum: Reformen innehåller bland annat aktivitetkrav, krav på läkarintyg vid sjukdom, bidragsspärr/sanktionsavgifter, bidragstak och minskat bistånd för stora familjer – samt kvalificering till vissa ersättningar för nyanlända (stegvis från 2026–2027).

Kritik: Långtidssjuka Maria Kristiansen beskriver hur kraven slår mot dem som redan är utsatta. Flera tunga instanser varnar för ökat utanförskap och barnfattigdom. Ministern vill inte ställa upp på intervju om den kritiserade reformen.

Den här sammanfattningen är gjord med hjälp av AI-verktyg och har granskats av Kollegas webbredaktör. Kollegas AI-policy hittar du här.

I år börjar regeringens omfattande bidragsreform omsättas till praktik. Den har föregåtts av en rad utredningar, betänkanden och myndighetsuppdrag.

I onsdags presenterades den sista propositionen för reformen. Nu återstår omröstning i riksdagen.

I stort sett alltid presenteras förslagen med meningar som: 

”Barn ska se sina föräldrar gå till jobbet.” 

 ”Det ska löna sig att arbeta.”

”Det är inte rimligt att människor som just flyttat till Sverige direkt får tillgång till våra generösa välfärdssystem.”

Enligt regeringens egna beräkningar kommer runt 150 000 människor få sänkta bidrag i och med reformen. Och syftet är att arbete alltid ska löna sig jämfört med bidrag.

Reformen innehåller bland annat:

  • Ny riksnorm, ett tak för vad man kan få i bistånd.
  • Familjer med fler än tre barn får minskat bistånd.
  • Krav på aktivitet på den som söker.
  • Krav på läkarintyg för den som är sjuk.
  • Att bidrag och ersättningar kan spärras, och sanktionsavgift för den som lämnar felaktiga uppgifter.
  • Att den som invandrat ska kvalificera sig för att få ta del av barnbidrag, bostadsbidrag, sjukersättning antingen genom att bo här i minst fem år eller arbeta, det kan gå snabbare för den som får viss lön.
  • Kommuner som inte levererar "systematiska" aktiviteter för den som beviljas bistånd riskerar sanktionsavgift på mellan tio tusen och tio miljoner kronor.

När träder bidragsreformen i kraft? Viktiga datum

  1. Första juli införs krav på läkarintyg och aktiviteter, samt även bidragsspärr och sanktionsavgifter för den som försöker utnyttja systemet, eller lämnat fel uppgifter.
  2. Första januari 2027 begränsas försörjningsstödets storlek. Då införs också ett nytt bidragstak, och kravet att man som invandrad ska kvalificera sig. Det senare gäller de som bosätter sig i Sverige från och med detta datum.
  3. Första juli 2027 införs sanktionsavgifter för kommuner som gör fel.

”Inte lätt att bara få jobb”

En av dem som påverkas är Maria Kristiansen i Örebro. 

Hon är 43 år, och har tidigare jobbat som lärare och inom hemtjänsten. För tio år sedan gick hon i väggen, sedan dess har hon varit sjukskriven och lever nu på försörjningsstöd från socialtjänsten.

Hon har med tiden fått en autismdiagnos och blir snabbt urlakad av sociala interaktioner.

Jag klarar inte samhällets krav, jag klarar knappt hem och vänner. Allt är uttröttande. Jag försökte arbetsträna i två år, men det går inte. Då orkar jag inte laga mat, så lever jag hungrig. Det är inte lätt för mig att bara få ett jobb.

Finanspolitiska rådet: Reformen kan öka barnfattigdomen

Många av förslagen har väckt kritik. En genomgående sådan handlar om att det saknas stöd för att hårdare krav på bidragstagare gör att de börjar jobba.

Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk värdering (IFAU), skriver i ett remissvar:

"Det finns inga studier på svenska data som visar att minskade bidrag i sig leder till ökad sysselsättning."

 

I sin senaste årsrapport skriver Finanspolitiska rådet, som ska granska regeringars finanspolitik, att "brist på ekonomiska incitament inte är huvudproblemet utan att det i stället främst behövs åtgärder som rustar bidragstagarna för att kunna få de jobb som finns".  

Rådet varnar också för barnfattigdom.

SKR: Risk för ökat utanförskap och inlåsning i bidrag

Sveriges kommuner och regioner (SKR) vars medlemmar ska genomföra reformen, är positiva till vissa delar av reformen som ett tydligt krav på aktivitet. 

Men kritisk till bidragstak och att människor ska kvalificera sig till socialförsäkringar. 

– Risken är överhängande för inlåsning i bidrag, ökat utanförskap och att barn kommer i kläm, skriver Anders Henriksson (S), ordförande för SKR, i en kommentar.

Socialstyrelsen, som styr och stödjer kommunerna i ekonomiskt bistånd, säger nej till bidragstak. 

I sitt remissvar vill de lyfta fram att antalet mottagare av ekonomiskt bistånd är på historiskt låga nivåer, och nämner vad sänkta biståndsnivåer i Danmark lett till:  

”En ökning av brott begångna av vuxna, ökad ungdomskriminalitet, minskat deltagande i barnomsorg, sämre skolresultat och en ökad benägenhet för att ungdomar lämnar studier för att arbeta”. 

Arbetsförmedlingen:  Hot och våld

Arbetsförmedlingen skriver också i sitt remissvar att förslaget om att människor ska kvalificera sig till socialförsäkringar saknar empiriskt stöd.

Det riskerar också, enligt myndigheten, att öka individens psykiska ohälsa, att ensamstående kvinnor med barn kommer drabbas hårdast och att barn riskerar att bli utestängda från försörjningsstöd. 

Arbetsförmedlingen ser också att risken för att hot och våld ökar mot de egna medarbetarna, eftersom människor kommer bli mer desperata.

Unionen: Nya krav kan förvärra kompetensbristen

Inte heller Unionen vill se ett krav på kvalificering. 

I sitt remissvar skriver fackförbundet att ”kvalificerad arbetskraft" delvis väljer land att jobba i utifrån hur bra man kan etablera sig där med familj.

”De kvalificeringsvillkor som föreslås för arbetskraftsinvandrare stärker inte Sveriges attraktivitet bland kvalificerad arbetskraft och riskerar därmed att förvärra kompetensbristen i svenska företag.”

Läkare kritiska till intygskrav: ”Vi är inte polis”

Redan i dag kan kommunen kräva läkarintyg av den som är sjuk, och söker ekonomiskt bistånd.

Nu blir det krav. 

Något som Ylva Sandström, ordförande för Svenska distriktsläkarföreningen inom Läkarförbundet, ”ogillar skarpt”. 

Det riskerar bli meningslöst pappersarbete. Vi vill hjälpa sjuka, inte skriva meningslösa intyg. Socialtjänsten ska använda oss om det verkligen behövs. Vi är inte polis utan sjukvård, säger hon till Kollega.

 

Hon anser att socialtjänsten i dag ofta begär intyg för sådant som borde vara ”sunt förnuft”, som att någon med ryggproblem anvisas städjobb. 

Förr hade vi alltid avstämningsmöten med Försäkringskassa, patient och arbetsgivare där man diskuterade en plan framåt. Det är ovanligt nu. Nu är man mer inne på att bara underkänna.

Maria: ”Reformen slår mot oss som redan ligger”

43-åriga Maria Kristiansen lämnar inte hemmet om hon inte måste, planerar varje inköp noga och handlar oftast på Matmissionen, en social livsmedelsbutik som säljer svinn till bra priser för medlemmar. 

Tidigare fick hon hjälp av sin mamma, men hon har nu gått bort.

Varje månad ska allt hon gör redovisas för socialtjänsten.

– Allt fler utförsäkras, och politikerna stramar bara åt. Arbetslinjen ska hållas till varje pris. Man slår på de som redan ligger i stället för att se hur fler kommer ut i arbete. För det krävs en humanare politik som inte bara tittar på de få procent som luras, utan även på oss som är sjuka. Som får lämna hus och hem, och leva på anhöriga. 

Ministern vill inte intervjuas om kritiserade reformen

Kollega har under flera veckor försökt få en intervju med socialförsäkringsminister Anna Tenje (M). Det svar vi har fått är att vi kan få mejla in frågor, och vänta in mejlsvar.

Kollega anser inte att det är en intervju, eftersom vi inte ens vet vem som svarar och det går inte heller att ställa följdfrågor på ett sådant sätt.

Därför har vi inte nappat på det erbjudandet.