Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Nya lagar att ha koll på 2018

Från och med årsskiftet blir det dyrare att använda förmånsbil privat i zoner med trängselskatt. Å andra sidan blir det billigare att köpa vissa elfordon. Här är några nya lagar för 2018 som det kan vara bra att ha koll på.
Johanna Rovira Publicerad
Lars Pehrson / SvD / TT
Från och med årsskiftet blir det dyrare att köra förmånsbil privat i zoner med trängselskatt. Lars Pehrson / SvD / TT

Hittills har trängselskatt ingått i bilförmånen vilket innebär att de förare som använder sina tjänstebilar även privat, även kallad förmånsbil, fått köra ut och in i trängselskattezonerna utan att ägna skatten en tanke. Men från och med årsskiftet kommer det alltså ses som en skattepliktig förmån. Resorna till och från jobbet räknas också som privata resor.

Trängselskatten vid privat körning med förmånsbil ska numera redovisas separat. Detsamma gäller för avgifter vid broar i Sundsvall och Motala. Som förmånsbilförare måste du hålla isär vilka betalstationer som passerats i tjänsten och vilka du passerat privat.

Från årsskiftet höjs det beskattningsbara värdet för bilförmån och i juli genomförs det så kallade bonus/malus-systemet för fordonsskatt vilket innebär att mer miljö- och klimatvänliga bilar premieras medan bilar som släpper ut mer koldioxid straffbeskattas. Dessutom blir det i februari förbjudet för bilförare att hålla mobilen i handen när de kör. Tidigare var det bara förbjudet att använda om det inverkade menligt på bilkörningen.

Köper du eller har du köpt en elcykel, elmoped eller elmotorcykel efter 20 september i fjol kan du få tillbaka 25 procent av inköpspriset upp till 10 000 kronor av staten. Även lastelcykel och eldriven rullstol och handelscykel omfattas av premien – däremot räknas inte segway, eldriven sparkcykel eller hoverboard.

För att mindre, nystartade företag ska få lättare att rekrytera samt behålla personal, införs vissa lättnader i beskattningen av personaloptioner. Förmån av personaloption behöver inte beskattas om företaget, personaloptionen och optionsinnehavaren uppfyller vissa villkor. Arbetsgivaren behöver heller inte betala arbetsgivaravgifter utan beskattning sker först när aktie som har köpts genom utnyttjande av personaloptionen säljs.

Tillfälligt sänkt arbetsgivaravgift för den första medarbetaren, så kallat växa-stöd, utökas från att enbart ha gällt enskilda företagare till att även gälla för vissa aktie- och handelsbolag. För att omfattas av växa-stödet ska anställningen vara minst 20 timmar i veckan i minst tre månader

Har du sjukpenning och ansöker om ytterligare en period kan du från och med årsskiftet få rätt att behålla ersättningen under tiden du väntar på beslut. Ett ärende om sjukpenning får inte avgöras till din nackdel utan att du först fått ta del av beslutet och haft chans att yttra dig.  

Reglerna för överföring av premiepensionsrätt till en make förenklas och tiden för att anmäla en överföring förlängs.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ekonomi

Konkurser – de fem största krascherna i Sverige

Northvolts konkurs beskrivs som den största i Sverige sedan 30-talet. Här är fem spektakulära företagskrascher du bör känna till.
Ola Rennstam Publicerad 13 mars 2025, kl 14:32
Finansmannen Ivar Kreuger vid sitt skrivbord
Finansmannen och tändstickskungen Ivar Kreuger. Hans död 1932 utlöste den så kallade Kreugerkraschen som fick långtgående politiska och ekonomiska konsekvenser över hela världen. Foto: TT

Kreugerkraschen

I mars 1932 hittas finansmannen Ivar Kreuger död på ett hotellrum i Paris. Hans företagsimperium var då högt belånat och befann sig i en allvarlig likviditetskris sedan finansiärerna börjat säga upp lånen. Konkursen fick stora politiska och ekonomiska konsekvenser för det svenska näringslivet och småsparare drogs med i fallet.

När Kreuger stod på toppen av sin karriär stod 60 procent av Stockholmsbörsens bolag under hans kontroll. Imperiet med holdingbolaget Kreuger & Toll i spetsen hade ägande i bolag som Ericsson, SKF, SCA, Boliden och framför allt Tändsticksbolaget med 60 000 anställda i 20 länder.

Stillastående maskiner vid Northland Resources nedlagda gruva. Foto: Emma-Sofia Olsson / SvD / TT

Northland Resources AB

Det skulle bli en nystart för gruvnäringen i Norrland men slutade istället i december 2014 i en av Sveriges största konkurser genom tiderna med skulder på 14 miljarder kronor. Northland Resources AB var ett gruvföretag med inriktning på järnmalm och bedrev ett projekt i Tapuli-gruvan utanför Pajala och hade som mest 300 anställda i Sverige.

Bolaget hamnade i ekonomisk kris under 2013 men räddades av ett konsortium bestående av Folksam, Metso, Norrskenet och Peab som tillsammans investerade 100 miljoner dollar.

19 december 2011. Saab Automobile har begärt sig själva i konkurs. VD:n och ordföranden Victor Muller möter pressen efter att personalen har informerats.
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

Saab Automobile

Den anrika biltillverkaren SAAB begärdes i konkurs 2011. Bolaget hade då drygt 3 800 anställda. Många - långt utanför Sveriges gränser – sörjde förlusten av en biltillverkare som alltid gick sin egen väg. Orsaken till de ekonomiska problemen skylldes till stor del på dåvarande ägaren –  amerikanska General Motors – sätt att sköta bolaget.
Under en tidigare rekonstruktion 2009 hade SAAB sålts till sportbilstillverkaren Spyker Cars, som inte lyckades få ordning på ekonomin. Bolagets fabriker köptes senare av kinesiska biltillverkaren NEVS som planerade tillverkning av elbilar men inte heller det blev verklighet.

Värdetransportföretaget Panaxias flagga.
Värdetransportföretaget Panaxias konkurs följdes av rättsligt efterspel. Foto: Henrik Montgomery/SCANPIX

Panaxia

Värdetransportföretag Panaxia grundades 1993 och gick i konkurs 2012 med ett antal rättsliga efterspel. Som mest hade Panaxia över 1 000 personer anställda.
Bolaget gick som en raket på börsen men fick ekonomiska problem när bankerna 2009 började ifrågasätta vidare utlåning till företagets expansion. 

Patrik Hedelin (tv), Ernst Malmsten och Kajsa Leander ägare av Boo.com. Foto: SCANPIX

IT-kraschen

I slutet av 1990-talet hade bolag som Icon Medialab, Framfab och Boo.com vuxit fram av unga entreprenörer. De nya internetföretagen värderades skyhögt och stora förmögenheter skapades, åtminstone på pappret.

Efter att Stockholmsbörsens generalindex stigit med 80 procent på bara fem månader rasade allt. Den 6 mars 2000 brukar anges som startskottet på IT-kraschen. I maj samma år gick internethandelsföretaget Boo.com i konkurs och oron spred sig på börsen . Raset fortsatte i över 900 dagar och raderade ut två tredjedelar av Stockholmsbörsens totala värde. I IT-bubblans kölvatten gick många företag i konkurs men det var småspararna som fick ta den största smällen.