Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Nya lagar att ha koll på 2018

Från och med årsskiftet blir det dyrare att använda förmånsbil privat i zoner med trängselskatt. Å andra sidan blir det billigare att köpa vissa elfordon. Här är några nya lagar för 2018 som det kan vara bra att ha koll på.
Johanna Rovira Publicerad 8 januari 2018, kl 07:02
Lars Pehrson / SvD / TT
Från och med årsskiftet blir det dyrare att köra förmånsbil privat i zoner med trängselskatt. Lars Pehrson / SvD / TT

Hittills har trängselskatt ingått i bilförmånen vilket innebär att de förare som använder sina tjänstebilar även privat, även kallad förmånsbil, fått köra ut och in i trängselskattezonerna utan att ägna skatten en tanke. Men från och med årsskiftet kommer det alltså ses som en skattepliktig förmån. Resorna till och från jobbet räknas också som privata resor.

Trängselskatten vid privat körning med förmånsbil ska numera redovisas separat. Detsamma gäller för avgifter vid broar i Sundsvall och Motala. Som förmånsbilförare måste du hålla isär vilka betalstationer som passerats i tjänsten och vilka du passerat privat.

Från årsskiftet höjs det beskattningsbara värdet för bilförmån och i juli genomförs det så kallade bonus/malus-systemet för fordonsskatt vilket innebär att mer miljö- och klimatvänliga bilar premieras medan bilar som släpper ut mer koldioxid straffbeskattas. Dessutom blir det i februari förbjudet för bilförare att hålla mobilen i handen när de kör. Tidigare var det bara förbjudet att använda om det inverkade menligt på bilkörningen.

Köper du eller har du köpt en elcykel, elmoped eller elmotorcykel efter 20 september i fjol kan du få tillbaka 25 procent av inköpspriset upp till 10 000 kronor av staten. Även lastelcykel och eldriven rullstol och handelscykel omfattas av premien – däremot räknas inte segway, eldriven sparkcykel eller hoverboard.

För att mindre, nystartade företag ska få lättare att rekrytera samt behålla personal, införs vissa lättnader i beskattningen av personaloptioner. Förmån av personaloption behöver inte beskattas om företaget, personaloptionen och optionsinnehavaren uppfyller vissa villkor. Arbetsgivaren behöver heller inte betala arbetsgivaravgifter utan beskattning sker först när aktie som har köpts genom utnyttjande av personaloptionen säljs.

Tillfälligt sänkt arbetsgivaravgift för den första medarbetaren, så kallat växa-stöd, utökas från att enbart ha gällt enskilda företagare till att även gälla för vissa aktie- och handelsbolag. För att omfattas av växa-stödet ska anställningen vara minst 20 timmar i veckan i minst tre månader

Har du sjukpenning och ansöker om ytterligare en period kan du från och med årsskiftet få rätt att behålla ersättningen under tiden du väntar på beslut. Ett ärende om sjukpenning får inte avgöras till din nackdel utan att du först fått ta del av beslutet och haft chans att yttra dig.  

Reglerna för överföring av premiepensionsrätt till en make förenklas och tiden för att anmäla en överföring förlängs.

Ekonomi

Stålbad på studieförbunden efter sparkrav

De svenska studieförbunden ska skära ner med en tredjedel till år 2026. Redan nu märks de minskade anslagen genom att personal sägs upp runtom i landet.
– Det drabbar tjänstemän, säger David Samuelsson, generalsekreterare på organisationen Studieförbunden.
Elisabeth Brising Publicerad 11 april 2024, kl 06:01
Studieförbunden
Studieförbunden ska spara in. Upp till en tredjedel av personalstyrkan kan hotas de närmaste åren enligt Studieförbundens generalsekreterare. Foto: Maja Suslin TT/Anders Wiklund TT

Unionen organiserar tjänstemän på många av studieförbunden. Just nu tvingas de spara efter att regeringen dragit ner på statsbidraget. Intresseorganisationen Studieförbunden i samverkan har gett ut en rapport som visar att kultur och glesbygd drabbats mest hittills. 

David Samuelsson
David Samuelsson. Foto: Studieförbunden

– Att ha studiecirklar i glesbygd innebär högre kostnad för varje utförd verksamhet. Vi ser musikhus med replokaler som säljs, kontor som stängs och verksamhet som lämnar ett område, säger David Samuelsson.

I budgeten för 2024 skar regeringen ned anslagen till studieförbunden med 250 miljoner. De närmaste tre åren ska studieförbunden få totalt 500 miljoner kronor mindre i statsbidrag. Det innebär att år 2026 ska en tredjedel av det årliga statsbidraget ha skurits bort. 

Studieförbund har lagt ner

Studieförbundet Kulturens Bildningsverksamhet la ner vid årsskiftet. Det bestod av sex rikskulturorganisationer som Kammarmusikförbundet Svensk Jazz, Svenska Folkdansringen och Sveriges Körförbund. 

Även Studieförbundet Vuxenskolan har sagt upp personal i Örebro och lämnat sitt musikhus i Gävle. ABF stänger ett musikhus i Luleå och Studiefrämjandets musikhus i Falun slår också igen. 

– Det görs uppsägningar och jag får frågor varje dag om förhandlingar, omorganisationer och sammanslagningar, säger David Samuelsson på Studieförbunden.

Hur många anställda påverkas?

– Det är för tidigt att säga. Vi har kommit en liten bit på den treåriga planen, men vi ser den utveckling vi befarade. Nu läggs verksamheter ner och ställs in. Det här har bara börjat. Det kan hota en tredjedel av personalen, varnar han. 

Finns inga andra inkomstkällor än statsbidrag?

– Deltagaravgifterna kommer gå upp. Kommuner och regioner ger vissa bidrag, även om de också har minskat och i grunden är lägre än de statliga. 

Studieförbunden kan också bedriva YH-utbildning, friskolor, konstnärlig utbildning eller ha kommunala uppdrag som ger intäkter.

Uppsägningar på Folkuniversitetet väst

På Folkuniversitetet väst har redan 6 av 21 anställda fått sluta inom folkbildningsdelen i Göteborg, en nästan 30 procentig minskning. 

Sebastian Broström Folkuniversitetet
Sebastian Broström. Foto: Folkuniversitetet.

Sebastian Broström är lokalsamordnare och ordförande i den lokala Unionenklubben: 

– Det finns en stor osäkerhet när man både förlorar kollegor och arbetsuppgifter ändras och man ändå förväntas göra lika mycket eller mer. Det är ingen vidare stämning och väldigt oklart när det gäller framtiden, säger han. 

100 kan få gå på Studieförbundet Vuxenskolan

anna-karin-cederstrand-karlsson
Anna-Karin Cederstrand Karlsson. Foto: Sandra Andersson.

Anna-Karin Cederstrand Karlsson är verksamhetsutvecklare och Unionens riksklubbordförande i Studieförbundet Vuxenskolan. Även här har ett tiotal medarbetare fått sluta sedan i höstas – det handlar om assistenter, administratörer och verksamhetsutvecklare. 

Nyligen fick facket veta att arbetsgivaren räknar med att risken är att omkring hundra personer kan förlora sina jobb under år 2024. 

– Folk vet inte om det än. Inga varsel är lagda, säger Anna-Karin Cederstrand Karlsson som tror förhandlingar kommer i höst. 

Hon ser också en risk för stress i arbetsmiljön för de som är kvar. 

– Vi ska göra mer med mindre personal och det nya bidragssystemet kräver ett annat arbetssätt. 

Hon är rädd att människor vänder ut och in på sig för att rädda verksamheten med deltagarna.

– Det är synd att politiken inte ser hur viktig folkbildningen är, nyttan i mötet mellan människor för att upprätthålla ett starkt och inkluderande samhälle. 

Visstidsanställda får sluta först

Cristina De Amaral.
Cristina De Amaral. Foto: Studieförbundet Vuxenskolan

På Studieförbundet Vuxenskolan i Östergötland kommer projekt- och visstidsanställda att få sluta när projektpengarna tar slut. 

Unionenklubbens lokala ordförande Cristina De Amaral, verksamhetsansvarig om läget: 

– Vi behåller vår fasta personalstyrka, men självklart har vi mindre pengar. Man har gjort om hela systemet. Vi behöver spara 1,2 miljoner till nästa år och då kan jag inte svara på hur det kommer påverka oss, säger hon. 

Hur har ert arbete förändrats?

– Tidigare har vi haft verksamhet som vi fått pengar för i efterskott. Nu får vi en budget för tre år framåt. Vi måste se över vad vi ska satsa på och hur det ska gå ihop med våra målgrupper.

Stålbad och ökade krav

Folkbildningen har haft flera kännbara förändringar senaste åren enligt generalsekreteraren på Studieförbunden. Som att studieförbunden inte fått någon procentuell uppräkning för prisökningar år 2016–2023. 

Det har också införts ett nytt statsbidragssystem och ökade krav på dokumentation och kontroll, som kräver mer administrativ personal. 

– Det har varit nödvändigt, eftersom vi råkat ut för fel och bedrägerier, säger David Samuelsson.

Nu dras budgeten ner. Kommer studieförbunden att överleva?

– Ja det kommer de. Vi har en över 100 år lång historia. Men vi står i ett stålbad och det kommer märkas väldigt tydligt.  

Studieförbunden i Sverige - 10 har blivit 9

Studieförbunden är studieförbundens gemensamma intresseorganisation. Organisationen bildades 1903 under namnet Folkbildningsförbundet. 

Det finns efter nedläggningen av Kulturens bildningsverksamhet nio studieförbund i Sverige: ABF, Studieförbundet Bilda, Folkuniversitetet, Ibn Rushd, Medborgarskolan, NBV, Sensus studieförbund, Studiefrämjandet och Studieförbundet Vuxenskolan.