Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Industrin står sig trots höga arbetskraftskostnader

Arbetskraftskostnaderna i den svenska industrin har ökat mer än genomsnittet för konkurrentländerna under de senaste 15 åren. Trots det står sig svensk industri i konkurrensen, enligt en ny rapport från Medlingsinstitutet.
Linnea Andersson Publicerad
Simon Paulin / SvD / TT
Svensk industris arbetskraftskostnader ökade 20 procent mer 1998 - 2014 jämfört med storkonkurrenten Tyskland. Simon Paulin / SvD / TT

Jämfört med samtliga konkurrentländer i OECD ökade arbetskraftskostnaderna med drygt två procent mer inom Sveriges industri under perioden 1998 till 2014. Kostnadsökningen för den svenska industriarbetskraften var dock ännu större jämfört med euroområdet (tio procent) och nästan 20 procent jämfört med det viktigaste konkurrentlandet Tyskland. Det visar Medlingsinstitutets (MI) rapport om den svenska industrins konkurrenskraft.

Utvecklingen i Sverige har dock varit mer lik den i omvärlden under de senaste åren. Vilket, enligt Medlingsinstitutet, beror på att ökningstakten för arbetskraftskostnaderna bromsat in inom svensk industri samtidigt som de har ökat i Tyskland.

Trots högre arbetskostnadsökningar kommer MI-rapporten fram till att svenska företag står sig väl i konkurrensen, bland annat tack vare en stark produktivitetstillväxt. Produktiviteten har dock haft en betydligt sämre utveckling sedan finanskrisen.

Dessutom har förhållandevis dämpade löneökningar och de senaste årens försvagning av kronan bidragit till återhämtningen av vinster och konkurrenskraft under 2015.

I både Danmark och Storbritannien ökade arbetskraftskostnaderna mer än i Sverige.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ekonomi

6 saker du (kanske) inte vet om skilsmässor

Kan städhjälp påverka risken för skilsmässa? Och vem förlorar kvadratmeter när separationen är ett faktum? Här kommer svaren. Du får även veta hur många som skilt sig minst sex gånger.
Lena Michanek, David Österberg Publicerad 1 oktober 2026, kl 05:59
Händer och avtagna ringar
En skilsmässa kan ha stor ekonomisk påverkan - särskilt för kvinnor. Jenerik Henriksson /TT

1. Skilda kvinnor bor trängre än män  

En skilsmässa kan påverka ekonomin rejält. Särskilt hårt drabbas kvinnor. Nyskilda kvinnor får i genomsnitt 14 kvadratmeter mindre boyta efter en separation än män.

5. Äktenskapen håller drygt tio år

Äktenskap som avlutas genom skilsmässa håller i snitt 12,8 år. Flest nyskilda finns i åldersspannet 40-44 år. 

2. Städhjälp minskar risk för skilsmässa

Par som använder hushållsnära tjänster som städning, trädgårdsarbete och barnpassning separerar mer sällan.

3. Skilsmässor bland äldre ökar kraftigt

Antalet skilsmässor bland personer över 50 ökar kraftigt. Nu ska forskare vid Jönköping University ta reda på varför – och vilka konsekvenser det får för ekonomi och livssituation.

4. Oktober är vanligaste skilsmässomånaden

Sommaren verkar vara den tid på året då flest par börjar tröttna på varandra, för att sedan ta steget under hösten. Oktober är den månad då flest skilsmässoansökningar lämnas in, följt av juli och mars. 

6. Så många har skilt sig minst sex gånger

De flesta skiljer sig bara en gång i livet. Men det finns några som verkar ha gjort det till en vana att gifta sig och skilja sig. 262 personer i Sverige har skilt sig minst sex gånger.

Källor: Länsförsäkringar, Sirén, Lunds universitet och Jönköping University. 

Ekonomi

7 tips: Så klarar du ekonomin som småbarnsförälder

Inkomsten kan sjunka under föräldraledigheten samtidigt som barnvagn, bilbarnstol och annan utrustning innebär nya utgifter. Här är sju råd som kan stärka ekonomin före och under småbarnsåren.
Lena Michanek Publicerad 17 september 2026, kl 06:01
Litet barn fastspänt i ett babyskydd i baksätet på en bil medan en vuxen person sitter vid ratten.
Barnvagn, bilbarnstol och annan utrustning kan innebära stora engångsutgifter under barnets första tid. Samtidigt kan föräldraledigheten ge hushållet lägre inkomst. Foto: Colourbox

1. Högre inkomst kan ge högre föräldrapenning

Föräldrapenningen bygger på hur mycket du har jobbat och tjänat under tiden innan barnet föds. Om du tjänar mindre än taket på 592 000 kronor per år (2026) är det ekonomiskt fördelaktigt att jobba så mycket som möjligt under den period som ligger till grund för din sjukpenninggrundade inkomst (SGI). 

Det kan handla om heltid i stället för deltid, att få upp lönen, ta extra pass, jobba övertid och att ta fler ob-pass. En ny lön måste dock gälla i minst sex månader. 

2. Kollektivavtal kan ge extra föräldralön

I de flesta större kollektivavtal ingår att arbetsgivaren betalar ut en extra ekonomisk ersättning utöver föräldrapenningen, så kallad föräldralön, under en period. Vanligen får du runt 10 procent av lönen under några månader, men det kan se olika ut. 

Unionens kollektivavtal ger föräldralön i upp till sex månader, beroende på hur länge du varit anställd.

3. Föräldralediga kan ansöka om lägre fackavgift

Avgiften till många fackförbund baseras på inkomst och reduceras vid föräldraledighet. Medlemmar i Unionen kan ansöka om tillfälligt sänkt avgift vid föräldraledighet, studieledighet eller sjukskrivning. 

4. Begagnade barnprylar kan minska utgifterna

Det går att spara mycket pengar på att inte köpa ny utrustning och nya kläder. Skillnaden mellan exempelvis en ny barnvagn och en med ett par år på nacken kan vara många tusenlappar. 

5. Hemlagad barnmat kan bli billigare

Att laga egen mat i stället för att köpa färdig barnmat sparar en hel del pengar. Ofta fungerar samma mat som resten av familjen äter om den är allsidig, men utan salt och i mosad form.

6. Skydda din SGI 

För att behålla din SGI behöver du ta ut hel föräldrapenning från Försäkringskassan från det att barnet fyller ett år. 

7. Jobba under din föräldraledighet 

Det går att avbryta sin föräldraledighet och jobba tillfälligt om man är överens med sin arbetsgivare. Det går dock inte att få föräldrapenning de dagar man jobbar. 

Tänk också på att man bara har rätt att ta ut tre perioder av föräldraledighet under ett år, om man inte kommer överens med sin arbetsgivare om något annat. 

Källor: swedbank.se, forsakringskassan.se, unionen.se, foraldraliv.se

SGI, föräldrapenning och föräldralön

  • SGI: Den sjukpenninggrundande inkomsten påverkar hur mycket du kan få i föräldrapenning. SGI:n beräknas utifrån din arbetsinkomst, upp till ett inkomsttak.
  • Föräldrapenning: Ersättning från Försäkringskassan när du avstår från arbete för att ta hand om barn. Ersättningens storlek beror bland annat på din SGI och hur många dagar du tar ut.
  • Föräldralön: Extra ersättning från arbetsgivaren utöver föräldrapenningen. Den kan ingå i kollektivavtalet. Belopp och utbetalningstid varierar mellan avtalen.
  • Efter ettårsdagen: När barnet har fyllt ett år kan du behöva ta ut föräldrapenning för den tid du inte arbetar för att skydda din SGI. Vad som krävs beror på hur mycket du arbetar och är ledig.

Kontrollera alltid aktuella regler hos Försäkringskassan och villkoren i kollektivavtalet på din arbetsplats.