Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Damberg: Vi har varit självgoda

Trots den hårda internationella konkurrensen genererar svenska industriföretag mer än 150 miljoner i skatt årligen, vilket motsvarar kostnaden för hela grund- och förskolan. Nu måste industripolitiken upp på agendan igen, argumenterade näringsminister Mikael Damberg (S) från talarpodiet i Almedalen.
Anton Andersson Publicerad
Kollega
Näringslivsminister Mikael Damberg på Teknikföretagens seminarium i Almedalen. Kollega

– Andra länder har tagit frågan om industrins konkurrenskraft på större allvar. Sverige har varit för självgoda. Vi har vilat på lagrarna och tyckt att ”Vi har ju redan en bra industri”. Länder som Tyskland, USA eller Holland har varit mycket bättre än på att aktivt driva frågan.

Så uttryckte sig näringsminister Mikael Damberg under Teknikföretagens inledningsseminarium på Almedalen.  Under banderollen ”Industrin är avgörande för vår välfärd” drog ministern upp regeringens näringspolitiska ambitioner. 

Bland annat lyfte han fram de så kallade industrisamtalen där regeringen just nu håller på att diskutera framtidens utmaningar tillsammans med företag som Siemens, Ovako och Semcon samt med parter som Teknikföretagen, If Metall och Unionen.

Enligt Mikael Damberg är uppfattningen om att Sverige måste vänja sig vid att stora delar av industrin flyttar utanför Sveriges gränser, och därmed endast satsa på forskning och utveckling, ett stort misstag.

– Det är ett föråldrat synsätt. Sverige har alla förutsättningar att vara med och slåss om den moderna produktionen, sade Mikael Damberg under seminariet.

Mikael Damberg passade även på att inviga en ny industriområdesskylt – en tilltag från Teknikföretagen tänkt att symbolisera industrins utveckling.

Skylten är en digital variant av orginalet med en svart fabrik med rökfylld skorsten mot en vit bakgrund och är skapad av Jesper Kouthoofd, Vd på Teenage Engineering. Företaget har gjort sig ett namn i USA i av elektroniska musikinstrument.

– Vi har 70 procent av vår marknad i Kalifornien och för några år sedan övervägde vi faktiskt att flytta företaget till Silicon Valley. Men vi landade i att vi inte ville svika Sverige. Vi vill hellre stanna här och ta fighten, sade Jesper Kouthoofd och fortsatte:

– Vi är här idag är för att visa upp en annan bild av vad ett svenskt industriföretag kan vara.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ekonomi

Konkurser – de fem största krascherna i Sverige

Northvolts konkurs beskrivs som den största i Sverige sedan 30-talet. Här är fem spektakulära företagskrascher du bör känna till.
Ola Rennstam Publicerad 13 mars 2025, kl 14:32
Finansmannen Ivar Kreuger vid sitt skrivbord
Finansmannen och tändstickskungen Ivar Kreuger. Hans död 1932 utlöste den så kallade Kreugerkraschen som fick långtgående politiska och ekonomiska konsekvenser över hela världen. Foto: TT

Kreugerkraschen

I mars 1932 hittas finansmannen Ivar Kreuger död på ett hotellrum i Paris. Hans företagsimperium var då högt belånat och befann sig i en allvarlig likviditetskris sedan finansiärerna börjat säga upp lånen. Konkursen fick stora politiska och ekonomiska konsekvenser för det svenska näringslivet och småsparare drogs med i fallet.

När Kreuger stod på toppen av sin karriär stod 60 procent av Stockholmsbörsens bolag under hans kontroll. Imperiet med holdingbolaget Kreuger & Toll i spetsen hade ägande i bolag som Ericsson, SKF, SCA, Boliden och framför allt Tändsticksbolaget med 60 000 anställda i 20 länder.

Stillastående maskiner vid Northland Resources nedlagda gruva. Foto: Emma-Sofia Olsson / SvD / TT

Northland Resources AB

Det skulle bli en nystart för gruvnäringen i Norrland men slutade istället i december 2014 i en av Sveriges största konkurser genom tiderna med skulder på 14 miljarder kronor. Northland Resources AB var ett gruvföretag med inriktning på järnmalm och bedrev ett projekt i Tapuli-gruvan utanför Pajala och hade som mest 300 anställda i Sverige.

Bolaget hamnade i ekonomisk kris under 2013 men räddades av ett konsortium bestående av Folksam, Metso, Norrskenet och Peab som tillsammans investerade 100 miljoner dollar.

19 december 2011. Saab Automobile har begärt sig själva i konkurs. VD:n och ordföranden Victor Muller möter pressen efter att personalen har informerats.
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

Saab Automobile

Den anrika biltillverkaren SAAB begärdes i konkurs 2011. Bolaget hade då drygt 3 800 anställda. Många - långt utanför Sveriges gränser – sörjde förlusten av en biltillverkare som alltid gick sin egen väg. Orsaken till de ekonomiska problemen skylldes till stor del på dåvarande ägaren –  amerikanska General Motors – sätt att sköta bolaget.
Under en tidigare rekonstruktion 2009 hade SAAB sålts till sportbilstillverkaren Spyker Cars, som inte lyckades få ordning på ekonomin. Bolagets fabriker köptes senare av kinesiska biltillverkaren NEVS som planerade tillverkning av elbilar men inte heller det blev verklighet.

Värdetransportföretaget Panaxias flagga.
Värdetransportföretaget Panaxias konkurs följdes av rättsligt efterspel. Foto: Henrik Montgomery/SCANPIX

Panaxia

Värdetransportföretag Panaxia grundades 1993 och gick i konkurs 2012 med ett antal rättsliga efterspel. Som mest hade Panaxia över 1 000 personer anställda.
Bolaget gick som en raket på börsen men fick ekonomiska problem när bankerna 2009 började ifrågasätta vidare utlåning till företagets expansion. 

Patrik Hedelin (tv), Ernst Malmsten och Kajsa Leander ägare av Boo.com. Foto: SCANPIX

IT-kraschen

I slutet av 1990-talet hade bolag som Icon Medialab, Framfab och Boo.com vuxit fram av unga entreprenörer. De nya internetföretagen värderades skyhögt och stora förmögenheter skapades, åtminstone på pappret.

Efter att Stockholmsbörsens generalindex stigit med 80 procent på bara fem månader rasade allt. Den 6 mars 2000 brukar anges som startskottet på IT-kraschen. I maj samma år gick internethandelsföretaget Boo.com i konkurs och oron spred sig på börsen . Raset fortsatte i över 900 dagar och raderade ut två tredjedelar av Stockholmsbörsens totala värde. I IT-bubblans kölvatten gick många företag i konkurs men det var småspararna som fick ta den största smällen.