Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

7 nyårslöften för din ekonomi

Tolvslagets löften handlar ofta om sundare vanor. Men det är också ett utmärkt tillfälle att se över ekonomin – oavsett om du har mycket eller lite pengar.
Ola Rennstam Publicerad
Colourbox
Colourbox

1. GÖR EN BUDGET – FÅ KONTROLL

Hur ser din ekonomi ut efter julhelgerna? Har du naggat lite för mycket på spardepåerna, eller mer än du tänkt dig på krediten? Börja i så fall med att betala av krediten så att du slipper onödiga ränteutgifter. Fundera på om du behöver börja sätta av en summa varje månad för att inte hamna i samma sits nästa jul eller semester.

Ja, hur bra koll har du egentligen på vart pengarna tagit vägen? Ta kontroll över din ekonomi och gör en budget för 2019. Skriv ner alla kända inkomster i en spalt och alla utgifter i en annan. Fundera på om det är något du kan göra som kan öka inkomsterna. Jobbar du deltid finns det kanske möjlighet att gå upp i tid eller att byta jobb? Kanske passar det dig att jobba extra?

Finns det några utgiftsposter som går att sänka eller skala bort? Har du möjlighet att hyra ut ett rum eller klara dig med ett mindre boende? Att dela lägenhet ger också lägre boendekostnader.

Konsumentverkets budgetkalkyl är ett bra verktyg. Appar som Tink och Dreams hjälper till att hålla koll på vart slantarna tar vägen.

2. STARTA ETT BUFFERTSPARANDE

Oavsett var du är i livet är det bra att ha en buffert för oförutsedda händelser, om du förlorar jobbet eller om bilen plötsligt går sönder. Hur stor bufferten ska vara är experterna oense om, men många rekommenderar minst två månadslöner som riktmärke.

Se till att månadssparandet hamnar på ett konto där du får ränta eller på ett ISK-konto (investeringssparkonto).

Ha för vana att se över ditt fondsparande ett par gånger per år och fundera på vilken risk du är beredd att ta. Ersätt dyra aktivt förvaltade aktiefonder med billiga indexfonder.

3. MINSKA LÅNEKOSTNADERNA

Har du blancolån eller krediter? Aviavgifter, uppläggningsavgifter och höga räntor kan göra det till en dyr affär – särskilt om du har flera mindre lån. Det lönar sig nästan alltid att slå ihop flera lån till ett och få förmånligare ränta. Om inte, försök att betala av de lån som har högst ränta så fort som möjligt.

Se över dina bolånekostnader och kontrollera hur det gick med den där rabatten som banken gav dig senast, så att den inte plötsligt tagits bort. Med nya aktörer på bolånemarknaden finns också goda chanser att låna billigare än hos storbankerna.

4. SE ÖVER DIN PENSION

Även om din pension ligger långt fram i tiden kan det vara klokt att regelbundet se över hur pensionssparandet utvecklas. På många års sikt kan det nämligen innebära en skillnad på flera tusenlappar i plånboken som pensionär – varje månad – om pengarna är placerade i fonder med låga avgifter.

Har du efterlevandeskydd på din tjänstepension? Fundera på om det behövs, eftersom det gör din pension lägre.

Se över dina premiepensionsfonder. Är du nöjd med ditt PPM-val eller behöver det justeras? Kom även ihåg att du kan flytta över premiepensionen till din partner om det är stor löneskillnad, det kan ge en högre sammanlagd pension.

Läs mer på: minpension.se och collectum.se

5. SPARA TILL NÅGOT SÄRSKILT

Det bästa sättet att hitta motivationen är att sätta upp ett konkret mål för vad pengarna ska användas till. Att ha ett separat sparande för framtida aktiviteter och inköp ökar sannolikheten att det verkligen blir av. Namnge dina konton för olika ändamål, exempelvis semestern, barnens körkort eller jorden runt-resan som du alltid drömt om. Många experter rekommenderar ett sammanlagt sparande på cirka tio procent av lönen.

6. KOLLA FÖRSÄKRINGAR OCH AVTAL

Gör en översyn av ditt försäkringsskydd. Byt bolag med jämna mellanrum, spela ut dem mot varandra och spara en slant. Se regelbundet över avtal för internet, el och mobiltelefonabonnemang.

7. SKAFFA NYA VANOR

Fundera en extra gång vid varje inköp – oavsett om det är en kopp kaffe eller ett nytt klädesplagg: behöver du verkligen det här? En latte för 30 kronor om dagen blir 900 kronor i månaden och närmare 11 000 kronor om året. Matlåda i stället för ute-lunch sparar stora summor årligen. Bil är en av de största utgifterna i ett hushåll. Att samåka, åka kollektivt eller cykla kan spara tusenlappar varje månad på bensin, försäkring och verkstad.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ekonomi

Starka reaktioner på Kollegas granskning av ekonomisk utsatthet

Kollegas granskning av den växande ekonomiska utsattheten har väckt starka reaktioner. Läsare vittnar om hur snabbt livet kan slå om – och hur små händelser kan få hela ekonomin att rasa.
Lina Björk Publicerad 20 april 2026, kl 13:00
Dålig ekonomi gör att människor hamnar i kläm
Marika Hjelm Siegwald på Sveriges Stadsmissioner varnar för nya grupper av fattiga. Klas Detrumf fick bo i ett fågeltorn i väntan på pengar från Försäkringskassan. Foto: Anders G. Warne/Claudio Bresciani/TT/ Staffan Claesson

Allt fler står i matkön – trots jobb eller a‑kassa. Marika Hjelm Siegwald på Stadsmissionen larmar nu om nya grupper i kris: ensamstående föräldrar och arbetslösa som inte klarar sig på ersättningarna.

”Värsta smällen får de med aktivitetsstöd, det är så ledsamt att se vad regeringen anser om långtidsarbetslösa”

”3330 vräkningar berör mig. Hur många är barn i den statistiken? Dessa bör vi ta hand om innan vräkning sker. Det säger jag av egen erfarenhet. Som barn fick jag läsa brev om ”avhysning”. Inget jag önskar någon. De här siffrorna viktiga att arbeta med. Bakom varje siffra finns en människa, ibland en mkt liten människa utan möjlighet att påverka.”

”Nu i maj kommer många arbetssökande inte längre klara sig på sin tidigare ersättning. Sen får fler och fler nej när de söker försörjningsstöd. Det går inte ihop. Samtidigt så är arbetslösheten skyhög.”

Vi mötte Klas Detrumf som efter att ha fått vänta på ett beslut om sjukpenning från Försäkringskassan tvingades bo i ett fågeltorn i tre månader. 

”Sverige är trasigt! Ingen ska bli hemlös på grund av att Försäkringskassan tar för lång tid att ta beslut. Detta är tyvärr vanligt i dag! Hemskt! Skönt att han fått boende igen.”

”Jag fattar inte att det här kan hända när man har jobbat ihop till en  försäkring. Samma med a- kassan .Jag fick vänta 5 månader under Covid”

”Jag blev av med min lägenhet på grund av socialtjänsten så att det är inte enbart Försäkringskassan som ställer till det för människor.”

Historiskt få personer får försörjningsstöd, men de som får det har allt tyngre problem. I gruppen växer suicid och suicidförsök. Samtidigt vill regeringen ställa hårdare krav. Forskaren Klara Hussenius varnar för att bidragsreformen riskerar att stänga ute de allra mest utsatta.

”Ett av problemen - om man specifikt ser till självmordsfaktorn - är att detta inte tydliggörs i den statistik som förs över dödsfallsorsaker. Det får till följd att staten kan mörka och dölja omfattningen av dödsfall genom självmord som har direkt anknytning till myndighetsutövning. Därför är det t ex uppseendeväckande att socialtjänstspåret inte har utretts i tillräcklig omfattning när det gäller skolskjutningen vid Risbergska i Örebro – med flera fall..”

”Jag som är en av alla de som känner av det, känner även själsligen av fulspelets eftersmak - vilket först sker när polisen skurit av repet.”

”Så är det. Och tolkningar om vad som krävs av den enskilde som är hårresande.”

Nästan 450 000 personer hade skulder hos Kronofogden förra året – en ökning med 12 procent. Experter pekar på otrygga villkor och ökade återkrav.

”Fint att ni lyfter hur lite det är som krävs för att hamna i en så här svårekonomisk situation. Särskilt nu när så många fler människor i Sverige lever på marginalen.”

”Bra att detta tas upp och att det inte alltid beror på ansvarslöshet utan sjukdom arbetslöshet o skilsmässa o vi måste sluta döma de skuldsatta utan finnas där som stöd. Vi måste prata mer om detta.”

”Hos många av dessa människor finns också psykisk ohälsa kopplad o mycket självmord.”

Ekonomi

Så slipper du att betala av på studielånet

Av de CSN-skulder som lämnas över till Kronofogden skulle en av fyra haft rätt att slippa betala sina lån under året. Men få utnyttjar möjligheten.
Lina Björk Publicerad 20 april 2026, kl 06:01
Närbild på två kuvert eller papper med CSN:s röda logotyp, som illustrerar studielån och återbetalning.
Enligt CSN skulle fler kunna nyttja möjligheten att betala in mindre pengar för sina studielån. Foto: Jessica Gow/TT

Av 1,5 miljoner återbetalningsskyldiga låntagare hos CSN får ungefär sex procent varje år en skuld överlämnad till Kronofogden. Den som har svårt att betala tillbaka på sitt studielån har möjlighet att ansöka om att betala mindre. Det kan exempelvis vara om du har låg inkomst, är beroende av försörjningsstöd eller får sjukersättning från Försäkringskassan. Trots det är det få som utnyttjar möjligheten.

 Av alla som får studieskulder överlämnade till Kronofogden är det bara en av tio som ansöker. Enligt myndighetens egna genomgång skulle en av fyra haft rätt att slippa betala helt under året, om de ansökt.

 

Då kan du ansöka om att betala mindre till CSN

  • Om du är beroende av försörjningsstöd under minst tre månader i följd.
  • Om du får hel aktivitets- eller sjukersättning från Försäkringskassan (din totala inkomst får inte vara högre än garantinivån, vilket 2026 motsvarar 164 576 kronor).
  • Om du har tillfälligt begränsad betalningsförmåga på grund av oförutsedda händelser.
  • Om din inkomst är låg.
  • Om du studerar med studiemedel från CSN.
  • Om du gör värnplikt eller går en utbildning till reserv- eller yrkesofficer.

 

När kan CSN skriva av lånet helt?

  • CSN skriver av ditt lån det året du fyller 68 eller 72 år om du har följt din betalningsplan. (De olika åldersgränserna beror på om du fått ditt lån utbetalat före eller efter 2022)
  • Vid dödsfall.
  • Om du har hel sjukersättning och din årsinkomst inte är högre än ett visst belopp.
  • Om du får en skada som innebär att du inte kommer att ha nytta av den utbildning du tagit lån för.
  • Om du fått en funktionsnedsättning som förlängt din studietid.

Vad gör CSN?

CSN (Centrala studiestödsnämnden) är den myndighet som administrerar och betalar ut studiestöd, studielån och bidrag till personer som studerar. 
 

  • Ansökningshantering: Tar emot ansökningar och beslutar om studiemedel.
  • Studiemedel: Beviljar och betalar ut bidrag och lån för studier på gymnasienivå, komvux, yrkeshögskola och universitet/högskola.
  • Kontroll av studier: Säkerställer att studerande uppfyller kraven på studietakt och studieresultat.
  • Återbetalning: Administrerar återbetalningen av studielån när studierna är avslutade.
  • Speciallån: Hanterar körkortslån och hemutrustningslån.

Källa: CSN

Ekonomi

Rekordmånga skuldsatta hos Kronofogden

Nästan 450 000 personer hade skulder hos Kronofogden förra året – en ökning med 12 procent. Experter pekar på otrygga villkor och ökade återkrav.
Lina Björk Publicerad 16 april 2026, kl 06:01
Tvådelad bild: Kronofogden-dokument med mynt samt skuldrådgivaren Kristofer Krmpotic . Används till text om skuldsättning och skuldrådgivning.
Skulder hos Kronofogden ökar – enligt skuldrådgivaren handlar det ofta om sjukdom, arbetslöshet eller separation snarare än ”slarv”. Foto: Henrik Holmberg / TT

Förra året hade nästan 450 000 personer skulder hos Kronofogden, på sammanlagt 154 miljarder kronor. Det är en ökning med 12 procent jämfört med året innan. Allra mest skuldsatt är man i åldrarna 35 till 44 år.

Kristofer Krmpotic har arbetat som budget-och skuldrådgivare i Stockholm under många år. I sitt jobb har han mött tusentals personer som kämpar med ekonomin. Några av oaktsamhet och dåliga beslut, men majoriteten genom en livshändelse, sjukdom eller familjesituation. 

– Debatten kring skuldsatta handlar ofta om att man är ansvarslös och har sig själv att skylla. Så kan det vara i vissa fall, men de allra flesta jag träffar har varit med om situationer de inte kan styra över: De blir sjuka, arbetslösa eller separerar och får ökade levnadskostnader.

Återkrav från Föräskringskassan

En annan vanlig orsak är osäkra anställningar. Personer som aldrig vet hur många timmar de får jobba varje månad söker bostadsbidrag för att kunna betala hyran. Visar det sig att de får jobba fler timmar än de räknat med, får de ett återkrav av Försäkringskassan, som enligt Kristofer Krmpotic kan leda till långvarig skuldsättning. Han menar att situationen dessutom ofta eskalerar för att det finns en skam i att ha en problematisk ekonomi. Och att många drar sig för att söka hjälp. 

– Det har ofta gått lång tid innan man söker hjälp. Det är skamligt att inte kunna betala räkningar eller ge barnen vad de vill ha. Samtidigt upplever många en enorm lättnad när de berättar om sina skulder och tar tag i problemet. 

De flesta jag träffar har varit med om situationer de inte kan styra över

Kristofer Krmpotic ser flera stora orsaker till att skuldberget har växt under åren. En del var avregleringen av kreditmarknaden under mitten av 1980-talet. En lånefest som släpptes lös och ännu inte har stoppats fullt ut. En annan del är ett välfärdssystem med grovmaskigt nät. 

– Ta reformeringen av a-kassan som exempel. De mest utsatta får inte stöd, eller får sitt stöd tidsbegränsat. Det gör att folk faller längre ned och får svarare att ta sig upp. 

Återkraven sticker ut i skuldstatistiken

Enligt Kronofogdens senaste rapport handlar de största skulderna bland enskilda om lån, krediter, abonnemang och exempelvis statliga återkrav. Just statliga återkrav, alltså att en myndighet som CSN, a-kassan eller Försäkringskassan begär tillbaka pengar har ökat med 59 procent sedan förra året. Av det totala skuldbeloppet är 30 procent räntor och avgifter.