Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Ekonom avlastar coronavården i Dalarna

För att avlasta vården under coronapandemin har Christina Stjernlöf på SSAB jobbat extra på Borlänge sjukhus sedan i våras. Nu jobbar hon nästan heltid på sjukhuset men får behålla lönen från sin arbetsgivare.
Johanna Rovira Publicerad
Emma-Sofia Olsson / SvD / TT
Christina Stjernlöf har jobbat extra i vården sedan i våras Emma-Sofia Olsson / SvD / TT

Flera företag har både under förra våren och nu under andra vågen erbjudit anställda att jobba inom vården med bibehållen lön. SSAB var ett av de företag som för någon vecka sedan anslöt sig till initiativet från Beredskapslyftet.

Läs mer: Företag lånar ut anställda till sjukvården

– Jag blev jätteglad när erbjudandet kom. Det är stor ekonomisk skillnad att jobba som koordinator och som vårdbiträde, säger Christina Stjernlöf som också är revisor i Unionenklubben på SSAB i Borlänge.

Christina Stjernlöf tog redan i pandemins begynnelse kontakt med Borlänge kommun och erbjöd sina tjänster, trots att hon är utbildad ekonom och saknar vårdutbildning.

– För mig kändes det självklart att kunna hjälpa till och bidra på alla de sätt jag kan och klarar av, till exempel dela ut mat och samtala med patienter.

– Under de senaste tio månaderna har jag hoppat in på Borlänge sjukhus någon helg i månaden och det har gett mig mycket. Jag har vuxit som människa och fått en helt annan syn på vården, säger Christina Stjernlöf.  

Det är tack vare erfarenheterna från coronavården i våras som hon nu kan omfattas av företagets erbjudande att jobba med coronapatienter med bibehållen lön, trots att hon saknar vårdutbildning, gissar hon. Hon har trots allt viss erfarenhet och känner personalen på vårdinrättningen. Hon har dessutom redan gått en delegeringskurs i att hantera medicin och vet hur man handskas med skyddsutrustning.

Från och med 13 januari kommer hon att jobba runt 90 procent på kommunägda Borlänge sjukhus fram till sista februari.

– Jag har valt att plocka bort ett par arbetspass från sjukhuset, för att kunna hålla mig fortsatt uppdaterad om vad som händer på SSAB. Jag vill till exempel vara med på avdelningsmötena – man blir lätt avskärmad annars, säger Christina Stjernlöf.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Delseger för Sverige om minimilön

Danmark och Sverige får delvis rätt av EU:s domstol i sin protest mot EU:s direktiv om minimilöner.
Ola Rennstam Publicerad 11 november 2025, kl 10:55
Domare träklubba med EU-flagga i bakgrunden.
EU-domstolen ogiltigförklarar två bestämmelser i direktivet om minimilöner. Foto: TT/Shutterstock

EU:s omdiskuterade nya regler om minimilöner drevs igenom 2022. Syftet är att ge arbetstagare en lön som möjliggör en anständig levnadsstandard.

Sverige och Danmark röstade emot när lagstiftningen infördes eftersom de ser det som en principfråga att EU inte ska reglera löner. Oron har framför allt varit att direktivet i slutändan skulle hota den ”svenska modellen”, där lönerna sätts efter förhandling mellan arbetsmarknadens parter. Länderna gavs dock undantag från att införa lagstadgade minimilöner, men valde ändå att driva frågan till EU-domstol.

Under tisdagen kom EU-domstolens utslag.  Domstolen valde nu att bara delvis gå Danmark och Sverige till mötes och slår ner på två delar i direktivet. 

Dels anses det fel att lista ett antal kriterier som måste beaktas av de länder som har lagstadgade minimilöner. Dels kritiseras en regel som förhindrar sänkningar av minimilönerna. Men övriga delar av direktivet anses vara okej, enligt EU:s domstol.

Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.
Martin Wästfelt Foto: Unionen

– Det är bra att domstolen nu slår fast att det finns en gräns för vad EU kan göra på området som rör lönebildning och kollektivavtal. Genom domen har det har skapats en marginal och eftertanke när man ska reglera arbetsmarknadsområdet framöver. Jag skulle säga att riskerna för vår modell är mindre nu – men inte borta, säger Martin Wästfelt, ordförande i PTK:s förhandlingschefsgrupp.

 

Kommer domstolens beslut att påverka privata tjänstemän?

– Genom det här beslutet kan vår modell, som levererat reallöneökningar i 30 år, fortsätta att leva kvar och vara framgångsrik. På så sätt det gynnar dagens avgörande Unionens medlemmar, men omedelbart så betyder det inte så mycket för den vanliga medlemmen.