Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

Stämmer chefen för kyss

En kvinnlig säljare blev sexuellt trakasserad och kysst på munnen av sin chef. Nu kräver hon via Unionen en ersättning på 40 000 kronor för diskriminering.
Niklas Hallstedt Publicerad
Maja Suslin/TT
Maja Suslin/TT

Enligt den kvinnliga säljaren kommenterade chefen hennes utseende och tittade på hennes kropp på ett sätt som hon upplevde som obehagligt. Det skedde under hela hennes anställning, trots att hon tydligt visade att hon inte var intresserad.

I samband med en julfest kysste chefen henne på munnen, vilket fick kvinnan att fundera på att säga upp sig. Hon behövde dock jobbet och valde att stanna kvar. I stället tog hon upp den ovälkomna kyssen med bolagets hr-chef. Hr-chefens svar var att han kände till hur kvinnans chef betedde sig mot de kvinnliga anställda, och att hon borde försöka hålla sig undan honom så gott det gick.

Den här typen av händelser är nog inte helt ovanliga, konstaterar Sofia Wolff, förbundsjurist på Unionen som driver fallet. Däremot är det långt ifrån alltid de hamnar i domstol.

En anledning till att kvinnan valde att gå vidare med saken var att hon kort efter händelsen blev uppsagd på grund av arbetsbrist och att hon upplevde att hennes reaktion på arbetsgivarens agerande spelade in i beslutet att säga upp henne.

Sofia Wolff tror att många inte anmäler sexuella trakasserier av liknande slag. Om man fortfarande är anställd så utsätter man sig inte gärna för obehaget det kan innebära att påtala problemet för arbetsgivaren. Risken för att utsättas för repressalier kan också spela in.

– Den här kvinnan vill göra en markering och visa att det inte är okej att bete sig som hennes chef gjort. Dessutom vill hon säga ifrån för de andras skull, chefen betedde sig ju på det här sättet också mot hennes kvinnliga kollegor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Diskriminering

Hon ska göra AI mindre fördomsfull

AI-system är fulla av fördomar och fakta om vita män. Alexandra Wudel har startat ett företag som testar AI-verktyg – och utbildar utvecklare i feministisk AI.
– AI kan bli en drivkraft för hållbarhet och inkludering, säger hon.
David Österberg Publicerad 14 oktober 2025, kl 06:07
Alexandra Wudel
Med sin start-up FemAI skaAlexandra Wudel göra AI-system mindre fördomsfulla. Swetlana Holz

De första krockdockorna utvecklades av män. Dockorna var runt 180 centimeter långa och vägde knappt 80 kilo. En följd av det var att bilar byggdes på ett sätt som skyddade män bättre än kvinnor.

I början av 2020-talet presenterade trafiksäkerhetsforskaren Astrid Linder världens första kvinnliga krockdocka. Den har bröst, bredare höfter, smalare skuldror och är kortare och lättare. Tillsammans med den manliga motsvarigheten kan dockan nu användas för att göra säkrare bilar för både kvinnor och män.

Fördomar byggs in i AI-verktygen

Många AI-system dras med liknande problem som de första dockorna hade. Systemen utvecklas av vita medelklassmän – och tränas på den information som finns tillgänglig i världen. Det innebär att fördomar riskerar att byggas in i AI-verktygen, enligt Alexandra Wudel. Förra året utsågs hon till ”årets AI-person” och är vd för FemAI, en start-up med bas i Berlin. 

– FemAI är ett pilotprojekt för att AI-utvecklare ska kunna testa hur fördomsfria deras AI-verktyg är. Det finns inga helt fördomsfria system, men med vår metod ska man kunna öka medvetenheten om fördomarna, säger hon.

Vad är feministisk AI?

– När vi pratar om feministisk AI fokuserar vi på de mest marginaliserade grupperna. AI är statistisk mönsterigenkänning. Det innebär att vissa människor underskattas eller saknas helt i datamängderna.

AI kan hjälpa oss att skapa en bättre värld

Just medvetenheten om att AI både skapar och återskapar vår värld är central, tycker Alexandra Wudel. Därför ägnar sig hennes företag också åt att utbilda företag och andra om problemen med AI.

– Man kan jämföra med dagens debatt om rasism och sexism. I dag är vi mycket mer medvetna än vi var för tio år sedan. Nu har vi ord som "mansplaining" och "gaslighting". Vi måste skapa samma medvetenhet kring AI-system.

AI-verktygen utvecklas snabbt av företag som vill tjäna pengar. Finns det en risk att teknologin utvecklas för snabbt?

– Jag tror att AI kan hjälpa oss att skapa en bättre värld. Men för att nå dit måste vi samarbeta. Forskning, AI-startups, företag, civilsamhället, politiker – alla måste arbeta tillsammans. Det finns inget annat sätt. Det är som på en julmiddag med familjen: man älskar inte varenda släkting, men man måste få det att fungera.