Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

Sextrakasserier på jobbet dubblar risken för självmord

Tidigare forskning har visat att sexuella trakasserier på jobbet ökar risken för psykisk ohälsa. Nu visar en studie att det även kan leda till självmord.
Niklas Hallstedt Publicerad
Erik Simander / TT
Vid alla typer av trakasserier är det viktigt att både kollegor och chefer säger ifrån när någon uppträder olämpligt, enligt forskaren Linda Magnusson Hanson. Erik Simander / TT

– Det var inte helt överraskande att det går att se ett samband mellan sexuella trakasserier och självmord. Man vet ju att sexuella övergrepp, speciellt sådana som skett i barndomen, kan vara traumatiserande. Däremot var det överraskande att sambandet var så tydligt, säger Linda Magnusson Hanson som lett studien vid Stressforskningsinstitutet.

Studien, som bland annat baseras på en enkät med över 80 000 svenskar, visar att personer som utsatts för sexuella trakasserier på arbetsplatsen löpte mer än fördubblad risk att begå självmord. Det fanns ingen tydlig skillnad mellan kvinnor och män.

Däremot har forskarna inte studerat om graden av trakasserier som man utsatts för har betydelse.

– Det går inte att se. Men i vissa liknande studier som fokuserat på psykisk ohälsa har man funnit att även mindre allvarliga typer av exponering för trakasserier har haft ungefär samma konsekvenser som de mer allvarliga, säger Linda Magnusson Hanson som anser att det behövs en ökad medvetenhet om vilka konsekvenserna kan bli för den som utsätts.

Läs mer: 7 av 10 upplever ingen skillnad efter metoo

– Precis som när det handlar om andra trakasserier så är det viktigt att både kollegor och chefer säger ifrån när någon uppträder olämpligt. Det minskar riskerna för att man ska gå över gränsen.

De sektorer och yrken där sexuella trakasserier är vanligast är de där det råder en stor obalans mellan könen. Även organisationer som är strängt hierarkiska verkar vara hårdare drabbade än andra.

Läs mer: Kvinnliga chefer mer utsatta för sexuella trakasserier

Enligt Linda Magnusson Hanson tyder forskningen på att arbetsplatsinterventioner skulle kunna minska riskerna för självmord. I det ingår det systematiska arbetsmiljöarbetet där risker kartläggs och en riskbedömning görs, men också att man föregriper utvecklingen genom att förändra arbetsmiljön.

Det är dock inte givet vilka faktorer som har effekt för att förebygga arbetsrelaterade sexuella trakasserier.

– Det går inte heller att utesluta att det finns andra bakomliggande faktorer, exempelvis att man har en ökad känslighet på grund av ett tidigare trauma.

Läs mer: Kollektivavtal vapen mot sextrakasserier

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Diskriminering

Chefer och ålderism: ”Som tur är har min fru bra lön”

Även chefer drabbas av ålderism. Erik, som varit chef i 25 år, är en av dem. För 5 år sedan blev han uppsagd. Nu får han inga jobb. Inte ens mindre kvalificerade.
Publicerad 2 april 2025, kl 06:00
Chefer drabbas också av ålderism. En av dem är Erik, som vill vara anonym eftersom att han skäms inför familj, vänner och före detta kollegor.
Chefer drabbas också av ålderism. En av dem är Erik, som vill vara anonym eftersom att han skäms inför familj, vänner och före detta kollegor. Foto: Anders G Warne.

Erik är 59 år, har fru och tre barn och bor i Stockholms innerstad. För fem år sedan blev han arbetslös då bolaget han arbetade på blev uppköpt av ett utländskt bolag som valde att tillsätta sina egna chefer. Sedan dess har han sökt ett hundratal tjänster, men utan resultat. Han har ett imponerande cv med olika chefsbefattningar inom it, ekonomi och sälj, men det har inte hjälpt.

– Det som är jobbigast är att jag vet att det finns jobb i min bransch, men jag lyckas inte få dem, säger han.

Erik har haft chefspositioner de senaste 25 åren. Det var också sådana tjänster han sökte från början.

– Med facit i hand skulle jag agerat annorlunda precis när jag blev av med jobbet. Jag hade kunnat söka ännu mer aktivt, men då hade jag ett bra avgångsvederlag och en inkomstförsäkring. Jag hade jobbat hårt under många år och tyckte det var skönt att få fokusera på familjen ett tag. Smällen kom först när pengarna började sina.

– Som tur är har min fru bra lön, men det är klart att det inte känns bra att leva på henne.

Sällan svar på jobbansökan

Riktigt illa blev det i samband med covid då Erik knappt blev kallad på några intervjuer utan mest fick generella svar där man tackade för ansökan, men att de valt att gå vidare med andra kandidater. Och oftast fick han inget svar alls.

Eriks psykiska mående blev allt sämre. Han berättar att hans självkänsla sjönk i takt med varje uteblivet svar eller ”tack-för-ansökan-men-nej-tack”. Efter påtryckningar från familjen beslöt han sig till slut för att ta psykologhjälp.

– Men tyvärr gav det inte mycket. Jag fick ju bara höra saker som jag redan visste. Det som hjälpte mig en aning var medicinering. Men jag mådde fortfarande väldigt dåligt och insåg till slut att jag inte längre skulle klara en krävande chefsroll.

Får inte ens enklare jobb

Han beslöt sig då att söka mindre kvalificerade arbeten i hopp om att det skulle ge resultat. Han sökte administrativa tjänster, enklare ekonomjobb och även ett kundtjänstjobb.

– Men inte heller där fick jag några svar. Och de få som kallade mig på intervju frågade inte ens varför jag sökte så underkvalificerade tjänster. De konstaterade bara att jag med min kompetens säkert skulle tröttna på jobbet snart.

Medelålders man står med ryggen mot kameran.
Medicinering har hjälpt Erik att må aningen bättre, men psykologstöd gav ingen effekt. Foto: Anders G. Warne

Erik tycker att det är obegripligt hur arbetsgivare kan behandla arbetssökande på det viset, men han tror att det har med hans ålder att göra.

Han vill inte framträda med sitt riktiga namn och bild i tidningen. Han skäms inför sina före detta kollegor, vänner och familj. Isoleringen har blivit ett faktum.

– När jag stöter på en gammal kollega eller bekant på stan gör jag allt för att undvika att prata jobb. De vet ju inte att jag är arbetslös.

 
Chefer inte förskonade från ålderism

Men värst tycker han det känns inför familjen.
– Jag vill ju vara en förebild för mina barn, vill kunna visa dem att studier och hårt arbete lönar sig, men det är svårt när man mår så dåligt som jag gör just nu.

Hur framtiden kommer att te sig vet han inte.
– Jag har inget annat val än att ta dagen som den kommer. Jag söker jobb och hoppas få en arbetsplats att gå till innan jag behöver gå i pension. Det är bra att ålderismen uppmärksammas alltmer och att folk förstår att även vi chefer inte är förskonade. 

Text: Katarina Markiewicz