Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
– Det var inte helt överraskande att det går att se ett samband mellan sexuella trakasserier och självmord. Man vet ju att sexuella övergrepp, speciellt sådana som skett i barndomen, kan vara traumatiserande. Däremot var det överraskande att sambandet var så tydligt, säger Linda Magnusson Hanson som lett studien vid Stressforskningsinstitutet.
Studien, som bland annat baseras på en enkät med över 80 000 svenskar, visar att personer som utsatts för sexuella trakasserier på arbetsplatsen löpte mer än fördubblad risk att begå självmord. Det fanns ingen tydlig skillnad mellan kvinnor och män.
Däremot har forskarna inte studerat om graden av trakasserier som man utsatts för har betydelse.
– Det går inte att se. Men i vissa liknande studier som fokuserat på psykisk ohälsa har man funnit att även mindre allvarliga typer av exponering för trakasserier har haft ungefär samma konsekvenser som de mer allvarliga, säger Linda Magnusson Hanson som anser att det behövs en ökad medvetenhet om vilka konsekvenserna kan bli för den som utsätts.
Läs mer: 7 av 10 upplever ingen skillnad efter metoo
– Precis som när det handlar om andra trakasserier så är det viktigt att både kollegor och chefer säger ifrån när någon uppträder olämpligt. Det minskar riskerna för att man ska gå över gränsen.
De sektorer och yrken där sexuella trakasserier är vanligast är de där det råder en stor obalans mellan könen. Även organisationer som är strängt hierarkiska verkar vara hårdare drabbade än andra.
Läs mer: Kvinnliga chefer mer utsatta för sexuella trakasserier
Enligt Linda Magnusson Hanson tyder forskningen på att arbetsplatsinterventioner skulle kunna minska riskerna för självmord. I det ingår det systematiska arbetsmiljöarbetet där risker kartläggs och en riskbedömning görs, men också att man föregriper utvecklingen genom att förändra arbetsmiljön.
Det är dock inte givet vilka faktorer som har effekt för att förebygga arbetsrelaterade sexuella trakasserier.
– Det går inte heller att utesluta att det finns andra bakomliggande faktorer, exempelvis att man har en ökad känslighet på grund av ett tidigare trauma.
– Jag orkar inte längre.
Ingrid Tauson ringde i början av juni upp arbetsförmedlingen och bad om att bli utskriven, avförd som arbetssökande. Nu går hon i pension, trots att hon har tre år kvar till 67 år, som är riktåldern för pension numer.
– Jag har varit arbetssökande sedan 2019 och de tuffare kraven på arbetslösa blev droppen som fick bägaren att rinna över. Ska jag lämna min familj, mitt hem och behöva flytta från Göteborg?
Förra året sökte Ingrid Tauson runt 200 jobb. Med närmare 37 års bred erfarenhet som alltifrån tekniker och ekonom till projektledare och chef inom telecombranschen, kunde hon tycka att någon skulle nappa på hennes kompetens – men nej. Hon fick nobben överallt, trots att flertalet jobb hon sökte var mindre kvalificerade och lönen betydligt längre än vad hon haft tidigare.
– Visst har jag blivit kallad till några intervjuer, med det ledde ingenstans. Det beror troligen på min ålder, men kanske också på att arbetsgivarna är rädda att jag ska lägga mig i eller tröttna, eftersom jag varit chef tidigare. Men jag skulle vilja säga att vi äldre inte tar jobb för att sedan sluta. Vi vill känna oss trygga.
Ingrid Tauson, som bland annat jobbat mycket med ekonomi, har räknat ut att hennes tidiga pension kostar henne 10 000 kronor i månaden i runda slängar.
– Men å andra sidan är det ändå 10 000 mer än vad jag får ut från försäkringskassan. Och dessutom slipper jag sitta här och våndas varje dag. Det känns som man sjunker längre och längre ner i ett svart hål av att hela tiden få negativa besked, om man får något svar alls.
Ingrid Tauson är långt ifrån ensam om att bli pensionär av tvång. Pensionsbolaget SPP har med hjälp av SCB tagit fram en rapport som visar andelen äldre som gått i pension i förtid och som varit arbetslösa året före pensionen har ökat markant de senaste 20 åren, samtidigt som allt färre av de som har jobb pensionerar sig före riktåldern.
– Det är något på den svenska arbetsmarknaden som är djupt problematiskt. Vi slösar bort enorma resurser genom exkludering och diskriminering, säger Shoka Åhrman, ekonom på SPP.
– Inte nog med att personer som vill och har förmågan att jobba, är tvungna att gå i pension i förtid och går miste om pengar – samhället förlorar miljarder i skatteintäkter och pensionsavgifter vilket slår på tillväxten och välfärden.
Ska man få politiker och näringsliv att lyssna, behövs det sättas en prislapp på problemet, resonerar Shoka Åhrman. SPP har räknat ut att samhällsnotan för ålderismen i arbetslivet ligger på 11, 4 miljarder kronor per år i missad tillväxt.
– Vår syn på ålder i Sverige är problematisk, vi måste förändra normen. Alla vet, och all forskning visar också, att dynamiken i en arbetsgrupp gynnas av olika kön, ålder och bakgrund, säger Shoka Åhrman.
Ingrid Tauson är inne på samma spår – hon har lärt sig att de bästa resultaten uppnås när det finns en bred mix av medarbetare.
– Det behövs en ändrad inställning hos arbetsgivare och rekryterare. Vi som är äldre behövs ju också på arbetsmarknaden. Vi sitter här och har en massa kompetens, men får inga jobb, samtidigt som företagen skriker efter kompetens, säger Ingrid Tauson.
