Hoppa till huvudinnehåll
Digitalisering

Unionen med i regeringens digitaliseringsråd

Martin Linder, Unionens ordförande, har utsetts till ledamot i regeringens nya digitaliseringsråd. Att försöka se till att alla anställda får en bra möjlighet till den omställning som digitaliseringen kommer att kräva står högt på hans agenda.
Anita Täpp Publicerad
Patrik Nygren
Martin Linder tror att alla branscher kommer att påverkas av digitaliseringen. Patrik Nygren

Digitaliseringsrådets uppgift är i huvudsak att se till att regeringens digitaliseringspolitik genomförs .

– Digitaliseringen kommer ju att påverka så många områden, det handlar om arbetsmarknaden, socialförsäkringarna, utbildningssystemet och så vidare, och då kommer vårt arbete till stor del att handla om att ta ett samlat grepp och se till att den politik som regeringen beslutar om blir verklighet, säger Martin Linder, Unionens förbundsordförande.

Varför är det viktigt att facket är med?
– Det är väldigt bra. I och med den digitalisering som vi nu är inne i så händer och kommer mycket att hända som påverkar både arbetslivet och arbetsmarknaden. Och då finns det framför allt två huvudperspektiv som vi har identifierat, som är väldigt viktiga att hantera och som jag kommer att bära med mig i rådet.

Det ena perspektivet, säger Martin Linder, är att digitaliseringen sannolikt kommer att driva på den så kallade automatiseringen, alltså att arbetsuppgifter kan automatiseras, vilket gör att många jobb kommer att försvinna samtidigt som nya tillkommer.

– Vi tror att digitaliseringen kommer att spä på både omfattningen och tempot i den omställning som behövs i och med automatiseringen och då måste vi också få det livslånga lärandet på plats så att alla på arbetsmarknaden får rätt förutsättningar. Det blir alltså mer akut att få till konkreta åtgärder, inte minst vad gäller utbildningssystemet, så att alla yrkesverksamma får en chans att ställa om sin kompetens för ett allt längre arbetsliv.

Det andra perspektivet som han tar med sig till digitaliseringsrådet gäller arbetsvillkoren för dem som jobbar i företag vars verksamhet baseras på en digital lösning.

– En konsekvens av digitaliseringen är att det växer fram helt nya sätt att jobba, utföra arbetsuppgifter och att organisera anställda på företag, som kan bli stora, där en digital lösning, som en digital app, är kärnan i företaget. Till exempel Uber. Det påverkar arbetsmarknaden i väldigt stor omfattning och då är frågan hur vi klarar att reglera så att de som jobbar på de här företagen får ett arbetsliv med schysta villkor, chans till löneutveckling, schyst pension och en ekonomisk trygghet.

Finns några branscher som berörs särskilt mycket av detta just nu?
– Det är nog bra att vi alla har inställningen att den digitala utvecklingen och teknikutvecklingen kan förändra förutsättningarna för jobben och arbetssituationer i de allra flesta branscher, säger Martin Linder.

Digitaliseringsrådet

Digitaliseringsrådet består av tio ledamöter. Förutom Martin Linder, finns också representanter från bland annat forskningsvärlden, myndigheter och näringslivet i rådet. Det leds av digitaliseringsminister Peter Eriksson (mp).

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Digitalisering

AI tar inte ditt jobb – än så länge

AI:s intåg på arbetsmarknaden har inte lett till ökade uppsägningar bland tjänstemän i stort. Det visar en analys som TRR har gjort. Men det finns branscher där AI kan ha orsakat uppsägningar.
David Österberg Publicerad 12 maj 2026, kl 06:03
Robot sitter vid en laptop på ett kontor, som illustration till AI på arbetsplatsen och hur tekniken kan påverka tjänstemannajobb.
Införandet av AI-verktyg på svenska arbetsplatser har inte lett till omfattande uppsägningar. Men vissa yrken är mer utsatta än andra. Colourbox

Många tjänstemän har arbetsuppgifter som helt eller delvis kan utföras av AI-verktyg. Det gäller exempelvis anställda inom IT, marknadsföring, HR, administration och försäljning. Men hittills har AI:s intåg inte orsakat uppsägningar på bred front, enligt en analys som omställningsorganisationen TRR har gjort.

I analysen har TRR använt ett index som visar hur stor del av arbetsuppgifterna i ett yrke som är exponerat för AI. Därefter har de undersökt om antalet uppsagda tjänstemän är större i yrken som är högt AI-exponerade.

– Vi kan inte se att andelen uppsägningar inom yrken med hög AI-exponering har ökat. Den har legat konstant under de tre år som vi har tittat på, säger Jacob Grönlund, arbetsmarknadsanalytiker på TRR.

Kan ersätta personal inom kundtjänst

Samtidigt finns en del tecken på att AI-verktyg kan ha orsakat uppsägningar. Flera rådgivare hos TRR har mött personer som anger att de har blivit uppsagda för att deras arbetsgivare infört AI-verktyg. Det gäller exempelvis medicinska sekreterare som blivit ersatta av AI-baserade journalsystem. Även personal inom kundtjänst och kontaktcenter kan delvis ha blivit ersatt av AI-verktyg.

TRR kan också se att en del administrativa roller kan bli överflödiga när digitala stödsystem införs. Dessutom finns enstaka fall av uppsägningar på grund av AI inom mjukvaruutveckling, reklam, programmering och spelutveckling.

Det tyder, enligt TRR, på att AI-relaterade effektiviseringar kan få större genomslag framöver.

– Vi befinner oss fortfarande i en experimentfas. Både företag och medarbetare undersöker ju just nu hur man kan bli mer produktiv med hjälp av AI. Men huruvida det kan leda till uppsägningar är för tidigt att säga, säger Jacob Grönlund.

Ska man vara orolig som tjänsteman?

– Man ska inte vara orolig, men observant på de förändringar som sker och i största möjliga mån försöka förstå hur det kan påverka ens jobb framöver. Man behöver kanske se över sitt behov av kompetensutveckling och där kan vi som omställningsorganisation vara ett stöd.

AI kan göra kundanalyser och testa programvara

 I en rapport från Unionen från förra året syns en liknande utveckling. Rapporten baseras på en undersökning bland förbundets klubbar. Enligt den har 67 procent av företagen infört AI i verksamheten. Det är en kraftig uppgång sedan hösten 2023 då motsvarande andel var 29 procent.

AI används bland annat för att hantera kundkontakter, ersätta eller komplettera kundtjänst, sammanfatta texter, göra kundanalys och att testa programvara.

Enligt rapporten är det svårt att veta om AI har börjat ta tjänstemännens jobb. För en yrkesgrupp – administration och kundtjänst – finns dock en del som tyder på att det kan vara så. Mellan hösten 2023 och hösten 2025 minskade antalet anställda i den gruppen med 49 000 personer. Nedgången kan bero på dåliga tider, men också på att deras arbetsuppgifter har automatiserats med AI.

AI kan snart orsaka uppsägningar

I övriga yrkesgrupper finns inte någon liknande kraftig nedgång. Unionens klubbar tror inte heller att AI hittills har haft någon negativ påverkan på personalstyrkan. De kommande åren kan det komma att ändras. Drygt 20 procent av klubbarna svarar att personalstyrkan kommer att minska på grund av planerade AI-implementeringar.

Digitalisering

Jonas Gren jobbar utan internet – ”jag skriver bättre då”

Prisbelönta poeten och författaren Jonas Gren är aktuell med boken Ingen surf. Han har valt att jobba helt utan internet på sitt kontor.
– Det finns stora poänger, säger han.
Elisabeth Brising Publicerad 10 april 2026, kl 11:00
Författaren Jonas Gren, aktuell med boken Ingen surf, arbetar nedkopplad för att kunna fokusera på skrivandet.
Poeten och författaren Jonas Gren har valt bort internet och smart mobil på sitt kontor för att kunna koncentrera sig bättre på skrivandet. Foto: Casper Hedberg/Colourbox

Varför skrev du boken Ingen surf? 

– Jag har pendlat mellan att vara väldigt uppkopplad eller mer nedkopplad än de flesta. Det har gjort att jag börjat tänka kring skillnaden. Att ha teknologin in på kroppen eller långt till den. Många vill ha mer nedkoppling men känner sig tvungna att vara online hela tiden. 

Vilka insikter har forskningen i boken gett dig?

– Att det finns stora poänger med att hitta möten eller arbetssätt där man försöker fjärma sig lite. Kontorsarbetare kollar mejl 77 gånger per dag och koncentrationsspannet vid datorn är i genomsnitt 47 sekunder innan man skiftar fokus till ett annat fönster eller telefon. År 2004 var spannet 2,5 minuter. 

Du jobbar på ett kontor i Uppsala utan internet och smart mobil, varför?

– Jag får bättre koncentration, blir mindre stressad och mycket bättre på att hantera komplexa skrivuppdrag. Jag tycker jag är sämre och mer splittrad med internet. Det är bevisat att vi får bättre koncentration när vi kopplar ner. Det är också trivsamt att få vara mer ifred. 

Jonas Gren om nedkoppling och arbete utan internet

Poeten och författaren Jonas Gren fick nyligen Nils Ferlin-priset 2026.

Läs mer: Att sluta med internet hör till det bästa jag gjort