Hoppa till huvudinnehåll
Digitalisering

"Skriv av studielån för kvinnor som pluggar IT"

Ge ekonomiska incitament för kvinnor att studera IT på högre nivå, genom att skriva av studielånen. Det föreslår digitaliseringskommissionen i sitt femte betänkande till regeringen, där det också konstateras att Sverige riskerar att bli en medelmåtta inom digitalisering, om det inte satsas mer.
Gabriella Westberg Publicerad
Colourbox
Colourbox

I tisdags överlämnades digitaliseringskommissionens femte delbetänkande till regeringen. Det skulle egentligen ha varit ett slutbetänkande, om inte kommissionen i förra veckan fått sitt uppdrag förlängt ännu ett år.

Sverige har länge befunnit sig i världstoppen vad gäller IT och innovation. Men i betänkandet Digitaliseringens transformerande kraft understryker kommissionen att Sverige inte längre är bäst i världen på att tillvarata digitaliseringens möjligheter - vilket är regeringens uttalade mål, och kommissionens uppdrag - i stället riskerar vi att bli en medelmåtta även på EU-nivå, om det inte satsas mer.

Ett akut problem som lyfts fram särskilt är den skeva könsbalansen inom IT-branschen, något som länge tacklats genom att försöka påverka attityder i samhället, ända från grundskolenivå. Det räcker inte, enligt digitaliseringskommissionen.

”Vi kan dock inte vänta på en så långsiktig förändring, oavsett hur bra sådana åtgärder kan vara. Det råder arbetskraftsbrist inom IT-sektorn och könsbalansen måste bli jämnare, för hela samhällets skull”, skriver digitaliseringskommissionen.

Skriv av studielånen för studenter av underrepresenterat kön som läser på högre IT-utbildningar där könsbalansen är mycket skev, 85/15 eller sämre, föreslår kommissionen. Avskrivningen skulle göras för studier om sex terminer efter examen.

Ett okonventionellt förslag, men fräscht, tycker kommissionens ordförande Jan Gulliksen, som hoppas att det ska väcka debatt och inspirera till fler kreativa förslag för att åtgärda den akuta bristen på kvinnor inom IT.

- Det är ett nytt och fräscht inlägg i debatten. Vi ser det inte som någon kvoteringsfråga, antagningen ska fortsatt ske utifrån kompetens. Det här handlar om incitament. Jag ser fram emot att pröva och diskutera det här vidare. Vi måste inse vikten av att förändra kulturen inom IT-branschen, sa han vid ett seminarium om betänkandet på torsdagen. 

Det behövs ett nationellt kompetenscentrum kring datadriven innovation, menar kommissionen, liksom en bättre samverkan mellan högskolor och näringsliv för att kunna matcha tillgång och efterfrågan på kompetens.  Det senare föreslås åtgärdas genom ett nationellt samverkansråd för digitala jobb i likhet med brittiska Tech Partnership UK.

Lagstiftningen behöver en noggrann luskamning för att identifiera ”digitaliseringshämmande” regleringar, menar kommissionen som även föreslår att regeringen tillsätter ytterligare ett par utredningar som kan gå djupare in på hur delningsekonomin och den ökande andelen egenföretagare påverkar arbetsmarknaden.

”Hur får vi en arbetsrätt och socialförsäkringar som skyddar också egenföretagare? Hur får vi en konsumenträtt som fungerar i delningsekonomin? Tydlighet om vad som gäller är viktigt för alla. Utöver det behöver även arbetsmiljön i den digitala ekonomin genomlysas, utifrån nya villkor som till exempel distansarbete, flexibla kontor och virtuella organisationer.”

6 strategiska fokus

  • Digital post från myndigheter som förstahandsval
  • Incitamentsprogram för att öka könsbalansen på högre it-utbildningar
  • Utveckla en nationell strategi för datadriven innovation
  • Digitalt kompetenslyft för ledare i kommunal verksamhet
  • Samverkan kring utbildningsprogram för digitala jobb
  • Regler som fungerar i och för den digitala omställningen

Digitaliseringskommissionen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Digitalisering

Jonglör eller spöke – vem är du på jobbet?

Är du osynlig som ett spöke i den interna chatten och har kameran av på möten? Eller gör du hjärtan till kollegorna medan du jonglerar barn med kamera på? Vi listar fem vanliga personlighetstyper på det hybrida kontoret.
Elisabeth Brising Publicerad 18 december 2024, kl 06:04
En person utklädd till spöke står vid en dator.
Känner du dig som ett osynligt spöke på det hybrida jobbet? Eller kanske som en jonglerande bläckfisk med jour 24/7? Det digitala landskapet har även kristalliserat ut konservativa "det-var-bättre-förr-are", spralliga rookies och flexibla karriärister. Foto: Shutterstock

 Jonglören: ”Skynda, skynda – nu är det bråttom”

Dagen börjar med ett högaffektivt skrik mot vinterkläder. På något sätt kommer barnen i tid till sina institutioner. Hemma hos jonglören plingar jobbmejlen parallellt med förskolans notiser om löss och magsjuka. Jonglören tar ett djupt mindfulness-andetag och försöker jobba ikapp förra veckans vabb. 

Den här gruppen får mest gjort hemma, tycker de själva. En slipper restid, kan spara in på hunddagis och hämta telningarna nästan i tid. Distansmöjlighet och flex är ett krav på den moderna arbetsgivaren. Telefonmöten hålls med avbrott för hostattacker och begäran om ”Mer skärmtid!”. 

Jonglören dyker visserligen in på kontoret ibland, men mest för att dela varmt kaffe och överlevnadstips med andra småbarnsföräldrar. 

Spöket: ”Ingen ser vad jag gör”

Träffas är väl rätt onödigt sedan internet uppfanns, tycker Spöket. Därefter var pandemin det bästa som hänt i arbetslivet. Äntligen blev det okej att jobba hemma utan jobbig interaktion med en komplex jobbfamilj man fick på köpet med lönen. 

Bu! Likt en osalig ande kommer Spöket ibland in på kontoret vid fullmåne, eller gör en blek tumme upp i chatten för att visa att hen lever på andra sidan. 

Men meningslöst småprat, sega möten och prat om privatliv borde förbjudas på arbetstid, tycker Spöket. Hen vill bara få jobba på - i fred. Dessutom är Spöket en osynlig stjärna. Jobbet blir bra gjort, även om inget vet riktigt hur eller av vem. 

Förändringsmotståndaren: ”Allt var bättre förr”

När Förändringsmotståndaren började sin karriär fanns det knappt datorer. Alla hade ett eget rum och var på kontoret jämt – sjuka eller ej. Man skrev ut sina papper i ordentliga högar. Det togs riktig fika, två gånger per dag, och var sak i tur och ordning. 

F-motståndaren sitter ofta (ensam) på ett lugn, en kunskap och en erfarenhet som inte alltid tas till vara på kontoret. 

Nuförtiden är visst alla hemma jämt - utom Förändringsmotståndaren. På kontoret måste man i och för sig gå runt som på högstadiet med sina tillhörigheter i ett litet skåp. Ingen har tid för kaffe och kaka, i stället stressar de runt och undrar varför de är så trötta.  

Rookien: ”Tänk om jag är en bluff?”

Jobba på plats eller hemma? Allt funkar! "Det känns som jag jobbar hårdast här". Tänker rookien. Och det är ofta den yngsta, nyanställda och konsultens lott. Rookien måste bevisa sig och göra grovjobbet som andra skyr. Morgon, sen kväll, helg och natt. Allt är okej så länge rookien känner att hen utvecklas och går framåt och det kommer lite uppmuntran  och beröm. AW – underbart! 

Rookien vill komma in i gänget, synas och klättra. Hen kan verka självsäker men inunder bultar ett känsligt hjärta. Var snäll mot rookien och hen kommer leverera tillbaka. Kritisera inte för hårt - rookiens värsta mardröm är att bli avslöjad som okunnig. 

Karriäristen: ”Gör det bäst själv

Vi måste få folk tillbaka till kontoret efter pandemin, säger Karriäristen (som ofta är chef). Möten (som hen ofta ska leda) funkar trots allt bäst på plats. 

Men samtidigt gillar Karriäristen själv friheten i att vara flexibel de dagar det passar en padeltid, nätverkande lunch eller dotterns konsert.

Karriäristen skulle aldrig få för sig att sjukskriva sig eller vabba. Numer kan ju alla kontorister jobba lite närsomhelst, varsomhelst och det är inget problem, i alla fall inte för Karriäristen själv som gärna tar mötena från Mallorca på julafton. 

Men det vore nog bra om medarbetarna själva var lite mer på plats. 

Rapporten Arbetspusslet

De fem karriärtyperna är hämtade från ISS enkät och rapport  Arbetspusslet som listar fem moderna ”medarbetarpersonas”. De ska enligt rapporten tas med ”en nypa salt”.