Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
I tisdags överlämnades digitaliseringskommissionens femte delbetänkande till regeringen. Det skulle egentligen ha varit ett slutbetänkande, om inte kommissionen i förra veckan fått sitt uppdrag förlängt ännu ett år.
Sverige har länge befunnit sig i världstoppen vad gäller IT och innovation. Men i betänkandet Digitaliseringens transformerande kraft understryker kommissionen att Sverige inte längre är bäst i världen på att tillvarata digitaliseringens möjligheter - vilket är regeringens uttalade mål, och kommissionens uppdrag - i stället riskerar vi att bli en medelmåtta även på EU-nivå, om det inte satsas mer.
Ett akut problem som lyfts fram särskilt är den skeva könsbalansen inom IT-branschen, något som länge tacklats genom att försöka påverka attityder i samhället, ända från grundskolenivå. Det räcker inte, enligt digitaliseringskommissionen.
”Vi kan dock inte vänta på en så långsiktig förändring, oavsett hur bra sådana åtgärder kan vara. Det råder arbetskraftsbrist inom IT-sektorn och könsbalansen måste bli jämnare, för hela samhällets skull”, skriver digitaliseringskommissionen.
Skriv av studielånen för studenter av underrepresenterat kön som läser på högre IT-utbildningar där könsbalansen är mycket skev, 85/15 eller sämre, föreslår kommissionen. Avskrivningen skulle göras för studier om sex terminer efter examen.
Ett okonventionellt förslag, men fräscht, tycker kommissionens ordförande Jan Gulliksen, som hoppas att det ska väcka debatt och inspirera till fler kreativa förslag för att åtgärda den akuta bristen på kvinnor inom IT.
- Det är ett nytt och fräscht inlägg i debatten. Vi ser det inte som någon kvoteringsfråga, antagningen ska fortsatt ske utifrån kompetens. Det här handlar om incitament. Jag ser fram emot att pröva och diskutera det här vidare. Vi måste inse vikten av att förändra kulturen inom IT-branschen, sa han vid ett seminarium om betänkandet på torsdagen.
Det behövs ett nationellt kompetenscentrum kring datadriven innovation, menar kommissionen, liksom en bättre samverkan mellan högskolor och näringsliv för att kunna matcha tillgång och efterfrågan på kompetens. Det senare föreslås åtgärdas genom ett nationellt samverkansråd för digitala jobb i likhet med brittiska Tech Partnership UK.
Lagstiftningen behöver en noggrann luskamning för att identifiera ”digitaliseringshämmande” regleringar, menar kommissionen som även föreslår att regeringen tillsätter ytterligare ett par utredningar som kan gå djupare in på hur delningsekonomin och den ökande andelen egenföretagare påverkar arbetsmarknaden.
”Hur får vi en arbetsrätt och socialförsäkringar som skyddar också egenföretagare? Hur får vi en konsumenträtt som fungerar i delningsekonomin? Tydlighet om vad som gäller är viktigt för alla. Utöver det behöver även arbetsmiljön i den digitala ekonomin genomlysas, utifrån nya villkor som till exempel distansarbete, flexibla kontor och virtuella organisationer.”
De är listiga, kreativa och ligger hela tiden steget före IT-experterna. Cyberbrottslingarna är dessutom extremt intresserade av just dig, eftersom du som anställd är deras väg in på företaget där de presumtivt kan tjäna storkovan på att stjäla, spionera, blockera och hota med att förstöra.
– Alla stora företag har någon form av grundskydd, som brandväggar och krypteringar. Så brottslingarna letar efter olika sätt att ta sig in och kan hitta dig exempelvis via Linkedin, förklarar Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen.
Så kallad spearphishing, riktade attacker via mejl, handlar om att bedragare vill förmå dig att öppna en länk eller att installera något på datorn. Och en hel del lyckas i sitt uppsåt.
–Många är lata och trötta och gör saker av slentrian, det är då det blir farligt, säger Måns Jonasson.
Farligt kan det också bli när vi är för snälla. Nätskurkarna tvekar inte att utnyttja vår hjälpsamhet.
– Generellt är vi hjälpsamma och blir man kontaktad av någon som utger sig för att jobba på en annan avdelning och ber om hjälp, brukar vi ställa upp. Det är tråkig att behöva vara skeptisk hela tiden, men fråga gärna en extra gång i stället för att göra ett dyrt misstag, säger Måns Jonasson.
Men vi är inte bara lata, trötta och alltför snälla, vi är också dessvärre högst oemottagliga för information om hur vi ska hålla cyberbuset borta. Informationskampanjer som brottsförebyggande metod är ineffektiv, konstaterar Karin Svanberg, enhetschef på Brottsförebyggande rådet, BRÅ.
– Vi förändrar dessvärre sällan vårt beteende bara för att någon talar om att vi gör fel eller riskerar något. Jämför med hur vi till exempel förhåller oss till rökning, fet mat och droger, säger hon.
Det finns alltså en förklaring till att världens vanligaste lösenord är 123456, trots att alla vid det här laget vet att knepiga, unika lösenord är A och O när det gäller att hålla hackarna på behörigt avstånd.
Men bedragarna blir alltmer förslagna och tar dessutom hjälp av ny teknik. Tidigare kunde man identifiera bedrägeriförsöken på lockbetenas usla stavning och grammatiska klumpighet, men tack vare AI har lurendrejeriförsöken blivit mer sofistikerade.
Klonade röstsamtal har redan förekommit i cyberbrottsammanhang och säkerhetsexperter förutspår att inom en mycket snar framtid kommer bedragare med hjälp av generativ AI även kunna förfalska videosamtal.
– Det gäller absolut att vara på sin vakt. Teoretiskt finns redan möjligheten att skapa en avatar och den tekniken kommer att bli bättre, även om det i dagsläget är ganska dyrt och komplicerat, säger Måns Jonasson.
Framöver behöver du alltså vara än mer observant och varken tro dina öron eller ögon om chefen eller kollegan ringer upp dig via teams och ber dig utföra någon tjänst som i förlängningen kan leda till att företagets konton töms.
– Det gäller att inta ett skeptiskt förhållningssätt och ha känselspröten ute, säger Måns Jonasson.
– Men det är taskigt att lägga hela ansvaret på de anställda, internetsäkerhet är en utmaning som kräver jobb på flera fronter. IT-systemen måste också bli smartare och enklare att använda så att det blir svårare att göra fel.
Social engineering/social ingenjörskonst: Social manipulation som omfattar flera olika tekniker för att lura åt sig uppgifter.
Spoofing: Bedragaren använder falsk avsändare i mejl, sms eller via telefon.
Phishing - nätfiske: Falska länkar infekterade med virus
Spearphishing: Nätfiske riktade mot specifika personer
Astroturfing/konstgräsrötter :- Fejkade kampanjer eller budskap som ser ut som det kommer från vanligt folk
Ransomewere: utpressningsvirus
DDOS: Hör till de cyberattacker som ökar mest. Attacker mot webbplatser för att överbelasta system med följden att dessa går dåligt eller kraschar helt.
Deepfake/djupfejk: Förfalskade videor, bilder, ljud som genom avancerad AI låter avatarer tala och agera.