Hoppa till huvudinnehåll
Digitalisering

"Skriv av studielån för kvinnor som pluggar IT"

Ge ekonomiska incitament för kvinnor att studera IT på högre nivå, genom att skriva av studielånen. Det föreslår digitaliseringskommissionen i sitt femte betänkande till regeringen, där det också konstateras att Sverige riskerar att bli en medelmåtta inom digitalisering, om det inte satsas mer.
Gabriella Westberg Publicerad
Colourbox
Colourbox

I tisdags överlämnades digitaliseringskommissionens femte delbetänkande till regeringen. Det skulle egentligen ha varit ett slutbetänkande, om inte kommissionen i förra veckan fått sitt uppdrag förlängt ännu ett år.

Sverige har länge befunnit sig i världstoppen vad gäller IT och innovation. Men i betänkandet Digitaliseringens transformerande kraft understryker kommissionen att Sverige inte längre är bäst i världen på att tillvarata digitaliseringens möjligheter - vilket är regeringens uttalade mål, och kommissionens uppdrag - i stället riskerar vi att bli en medelmåtta även på EU-nivå, om det inte satsas mer.

Ett akut problem som lyfts fram särskilt är den skeva könsbalansen inom IT-branschen, något som länge tacklats genom att försöka påverka attityder i samhället, ända från grundskolenivå. Det räcker inte, enligt digitaliseringskommissionen.

”Vi kan dock inte vänta på en så långsiktig förändring, oavsett hur bra sådana åtgärder kan vara. Det råder arbetskraftsbrist inom IT-sektorn och könsbalansen måste bli jämnare, för hela samhällets skull”, skriver digitaliseringskommissionen.

Skriv av studielånen för studenter av underrepresenterat kön som läser på högre IT-utbildningar där könsbalansen är mycket skev, 85/15 eller sämre, föreslår kommissionen. Avskrivningen skulle göras för studier om sex terminer efter examen.

Ett okonventionellt förslag, men fräscht, tycker kommissionens ordförande Jan Gulliksen, som hoppas att det ska väcka debatt och inspirera till fler kreativa förslag för att åtgärda den akuta bristen på kvinnor inom IT.

- Det är ett nytt och fräscht inlägg i debatten. Vi ser det inte som någon kvoteringsfråga, antagningen ska fortsatt ske utifrån kompetens. Det här handlar om incitament. Jag ser fram emot att pröva och diskutera det här vidare. Vi måste inse vikten av att förändra kulturen inom IT-branschen, sa han vid ett seminarium om betänkandet på torsdagen. 

Det behövs ett nationellt kompetenscentrum kring datadriven innovation, menar kommissionen, liksom en bättre samverkan mellan högskolor och näringsliv för att kunna matcha tillgång och efterfrågan på kompetens.  Det senare föreslås åtgärdas genom ett nationellt samverkansråd för digitala jobb i likhet med brittiska Tech Partnership UK.

Lagstiftningen behöver en noggrann luskamning för att identifiera ”digitaliseringshämmande” regleringar, menar kommissionen som även föreslår att regeringen tillsätter ytterligare ett par utredningar som kan gå djupare in på hur delningsekonomin och den ökande andelen egenföretagare påverkar arbetsmarknaden.

”Hur får vi en arbetsrätt och socialförsäkringar som skyddar också egenföretagare? Hur får vi en konsumenträtt som fungerar i delningsekonomin? Tydlighet om vad som gäller är viktigt för alla. Utöver det behöver även arbetsmiljön i den digitala ekonomin genomlysas, utifrån nya villkor som till exempel distansarbete, flexibla kontor och virtuella organisationer.”

6 strategiska fokus

  • Digital post från myndigheter som förstahandsval
  • Incitamentsprogram för att öka könsbalansen på högre it-utbildningar
  • Utveckla en nationell strategi för datadriven innovation
  • Digitalt kompetenslyft för ledare i kommunal verksamhet
  • Samverkan kring utbildningsprogram för digitala jobb
  • Regler som fungerar i och för den digitala omställningen

Digitaliseringskommissionen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Digitalisering

AI tar inte ditt jobb – än så länge

AI:s intåg på arbetsmarknaden har inte lett till ökade uppsägningar bland tjänstemän i stort. Det visar en analys som TRR har gjort. Men det finns branscher där AI kan ha orsakat uppsägningar.
David Österberg Publicerad 12 maj 2026, kl 06:03
Robot sitter vid en laptop på ett kontor, som illustration till AI på arbetsplatsen och hur tekniken kan påverka tjänstemannajobb.
Införandet av AI-verktyg på svenska arbetsplatser har inte lett till omfattande uppsägningar. Men vissa yrken är mer utsatta än andra. Colourbox

Många tjänstemän har arbetsuppgifter som helt eller delvis kan utföras av AI-verktyg. Det gäller exempelvis anställda inom IT, marknadsföring, HR, administration och försäljning. Men hittills har AI:s intåg inte orsakat uppsägningar på bred front, enligt en analys som omställningsorganisationen TRR har gjort.

I analysen har TRR använt ett index som visar hur stor del av arbetsuppgifterna i ett yrke som är exponerat för AI. Därefter har de undersökt om antalet uppsagda tjänstemän är större i yrken som är högt AI-exponerade.

– Vi kan inte se att andelen uppsägningar inom yrken med hög AI-exponering har ökat. Den har legat konstant under de tre år som vi har tittat på, säger Jacob Grönlund, arbetsmarknadsanalytiker på TRR.

Kan ersätta personal inom kundtjänst

Samtidigt finns en del tecken på att AI-verktyg kan ha orsakat uppsägningar. Flera rådgivare hos TRR har mött personer som anger att de har blivit uppsagda för att deras arbetsgivare infört AI-verktyg. Det gäller exempelvis medicinska sekreterare som blivit ersatta av AI-baserade journalsystem. Även personal inom kundtjänst och kontaktcenter kan delvis ha blivit ersatt av AI-verktyg.

TRR kan också se att en del administrativa roller kan bli överflödiga när digitala stödsystem införs. Dessutom finns enstaka fall av uppsägningar på grund av AI inom mjukvaruutveckling, reklam, programmering och spelutveckling.

Det tyder, enligt TRR, på att AI-relaterade effektiviseringar kan få större genomslag framöver.

– Vi befinner oss fortfarande i en experimentfas. Både företag och medarbetare undersöker ju just nu hur man kan bli mer produktiv med hjälp av AI. Men huruvida det kan leda till uppsägningar är för tidigt att säga, säger Jacob Grönlund.

Ska man vara orolig som tjänsteman?

– Man ska inte vara orolig, men observant på de förändringar som sker och i största möjliga mån försöka förstå hur det kan påverka ens jobb framöver. Man behöver kanske se över sitt behov av kompetensutveckling och där kan vi som omställningsorganisation vara ett stöd.

AI kan göra kundanalyser och testa programvara

 I en rapport från Unionen från förra året syns en liknande utveckling. Rapporten baseras på en undersökning bland förbundets klubbar. Enligt den har 67 procent av företagen infört AI i verksamheten. Det är en kraftig uppgång sedan hösten 2023 då motsvarande andel var 29 procent.

AI används bland annat för att hantera kundkontakter, ersätta eller komplettera kundtjänst, sammanfatta texter, göra kundanalys och att testa programvara.

Enligt rapporten är det svårt att veta om AI har börjat ta tjänstemännens jobb. För en yrkesgrupp – administration och kundtjänst – finns dock en del som tyder på att det kan vara så. Mellan hösten 2023 och hösten 2025 minskade antalet anställda i den gruppen med 49 000 personer. Nedgången kan bero på dåliga tider, men också på att deras arbetsuppgifter har automatiserats med AI.

AI kan snart orsaka uppsägningar

I övriga yrkesgrupper finns inte någon liknande kraftig nedgång. Unionens klubbar tror inte heller att AI hittills har haft någon negativ påverkan på personalstyrkan. De kommande åren kan det komma att ändras. Drygt 20 procent av klubbarna svarar att personalstyrkan kommer att minska på grund av planerade AI-implementeringar.