Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Skivbolaget som kom igen
Sveriges största skivbolag för klassisk musik drabbades av ett rejält bakslag för fem år sedan när cd-försäljningen rasade. Men Naxos har lyckats komma igen – 2017 gjorde de sitt bästa resultat någonsin.
I ett industriområde några kilometer från Örebro centralstation har skivbolaget och distributören Naxos Sweden sina lokaler. Bolaget, som ingår i en internationell koncern, bildades 1993 med Håkan Lagerqvist som delägare. Att han började intressera sig för att sälja klassisk musik var mer eller mindre en slump.
– Musik har alltid varit viktigt för mig, men från början kunde jag inget om klassisk musik. Jag tänkte att det måste finnas fler som jag – som tycker om musiken, bara de får hjälp att hitta den. Det är härligt att få jobba med sin hobby, att få föra ut musik – för musik mår väl alla bra av, säger Håkan Lagerqvist när han tar emot på kontoret en förmiddag i slutet av oktober.
När Naxos skivor började distribueras i Sverige ökade försäljningen kraftigt i flera år. Bakom framgången låg att skivbolaget introducerade en för branschen helt ny affärsidé med lågprisprodukter.
– Vår vision var att göra klassisk musik tillgänglig för alla. Då måste priset komma ner på en nivå som alla har råd med, säger Håkan Lagerqvist.
Det var möjligt att hålla låga priser genom att bland annat göra nyinspelningar av klassiska verk med musiker, orkestrar och dirigenter som inte var internationellt kända.
När den illegala nedladdningen av musik tog fart i början av 2000-talet sjönk cd-försäljningen av pop- och rockmusik drastiskt. Till en början märkte inte Naxos Sweden, som specialiserat sig på klassisk musik och jazz, av omställningen.
– Våra kunder är lite äldre och mer konservativa. Det är naturligt att ny teknik anammas snabbare av yngre människor än av äldre, säger Håkan Lagerqvist.
Men tiden kom i kapp företaget och 2011 och 2012 blev två svåra år då försäljningen dök och företaget gjorde förluster på omkring 2,5 miljoner kronor. I den vevan tvingades företaget säga upp 18 av 25 anställda.
– Det fanns en stor förståelse hos alla anställda när vi var tvungna att göra uppsägningar. Men det var några riktigt tunga år. Jag vet inte om det är möjligt att göra sådana förändringar utan att folk mår dåligt, säger Håkan Lagerqvist.
Stephan Jansson är label manager och väljer bland annat vilka skivbolag som Naxos Sweden ska samarbeta med. Han har varit anställd i företaget i nästan 20 år och är en av dem som blev kvar efter neddragningarna 2013.
– Det är en förmån att få jobba med något som man tycker om. Men det är inte bara kul att bli kvar när många får gå. Det är goa vänner som försvinner.
Men den negativa trenden vände 2015 och 2017 redovisade bolaget sitt bästa resultat någonsin.
– Det känns otroligt att det går så bra som det gör, med tanke på de svåra åren och de förändringar vi tvingades göra. Nu har vi anpassat kostymen och hittat rätt nivå för antalet anställda i förhållande till omsättningen. Dessutom har intäkterna för de digitala inspelningarna ökat, säger Håkan Lagerqvist.
Det är också streamingintäkter från de digitala plattformarna som ökar mest – med omkring 40 procent i år jämfört med 2017.
– En skiva säljer man bara en gång. Men varje gång ett spår spelas på Spotify får vi lite ersättning. Den musik som vi äger och ger ut digitalt kan dessutom streamas globalt. Det är en stor marknad, säger Måns Uggla, label manager.
På väggarna i lokalerna hänger guldskivor efter stora försäljningsframgångar – utmärkelser från en svunnen tid då den fysiska försäljningen var viktig. Även om allt fler lyssnar på musik digitalt och cd-försäljningen fortsätter att minska är cd fortfarande det enda alternativet för många som lyssnar på klassisk musik.
– Att lyssna på en orkesterinspelning på en cd i en bra ljudanläggning är något helt annat än att lyssna på Spotify i mobilen. Ljudet är så komprimerat i Spotify. Du hör bara basen och diskanten, säger Måns Uggla.
Andra – främst jazzanhängare – har fått upp ögonen för bolagets vinylskivor igen och försäljningen har fått ett uppsving de senaste åren.
– Den analoga tekniken fångar upp mer brus som man skulle uppleva det om man stod framför en musiker, säger Håkan Lagerqvist.
Musikindustrin är en bransch som ständigt utvecklas. Den största förändringen som har skett sedan bolaget startade 1993 är möjligheten att köpa och dela musik via digitala streaming- och nedladdningstjänster. Håkan Lagerqvist är samtidigt övertygad om att fler förändringar står för dörren.
Artificiell intelligens gör till exempel redan att allt fler använder sig av smarta högtalare, som kan spela upp musik med hjälp av ett aktiveringsord.
– Ett annat beteende kommer att styra hur vi lyssnar på musik. Hur ska vi då se till att musiken kommer från oss när du säger att du vill lyssna till middagsmusik? Vi står inför nya utmaningar hela tiden, säger Håkan Lagerqvist.
NAXOS SWEDEN
- Bildades 1993 och ingår i en internationell koncern med huvudkontor i Hongkong.
- Sveriges största distributör av klassisk musik och jazz, såväl fysiskt – cd, vinyl och dvd – som digitalt på streaming- och nedladdningstjänster som Spotify, iTunes och Apple Music.
- Bolaget representerar nästan 600 olika skivmärken, som till exempel BIS, Chandos, ECM och Hyperion.
- Omsättning: 23 miljoner kronor 2017.
- Resultat 2017: 1,5 miljoner kronor, en ökning med 77 procent jämfört med 2016.
- Antal anställda: sju.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Det största cyberhotet på jobbet är du själv
Det absolut största cyberhotet mot din arbetsplats är du. För trots att du troligtvis vet hur du ska skydda dig mot angrepp från cyberbrottslingar, låter du bli. Men ansvaret att hålla databuset ute faller inte enbart på dig.
De är listiga, kreativa och ligger hela tiden steget före IT-experterna. Cyberbrottslingarna är dessutom extremt intresserade av just dig, eftersom du som anställd är deras väg in på företaget där de presumtivt kan tjäna storkovan på att stjäla, spionera, blockera och hota med att förstöra.
– Alla stora företag har någon form av grundskydd, som brandväggar och krypteringar. Så brottslingarna letar efter olika sätt att ta sig in och kan hitta dig exempelvis via Linkedin, förklarar Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen.
Så kallad spearphishing, riktade attacker via mejl, handlar om att bedragare vill förmå dig att öppna en länk eller att installera något på datorn. Och en hel del lyckas i sitt uppsåt.
–Många är lata och trötta och gör saker av slentrian, det är då det blir farligt, säger Måns Jonasson.
Snällhet kan straffa sig
Farligt kan det också bli när vi är för snälla. Nätskurkarna tvekar inte att utnyttja vår hjälpsamhet.
– Generellt är vi hjälpsamma och blir man kontaktad av någon som utger sig för att jobba på en annan avdelning och ber om hjälp, brukar vi ställa upp. Det är tråkig att behöva vara skeptisk hela tiden, men fråga gärna en extra gång i stället för att göra ett dyrt misstag, säger Måns Jonasson.
Men vi är inte bara lata, trötta och alltför snälla, vi är också dessvärre högst oemottagliga för information om hur vi ska hålla cyberbuset borta. Informationskampanjer som brottsförebyggande metod är ineffektiv, konstaterar Karin Svanberg, enhetschef på Brottsförebyggande rådet, BRÅ.
– Vi förändrar dessvärre sällan vårt beteende bara för att någon talar om att vi gör fel eller riskerar något. Jämför med hur vi till exempel förhåller oss till rökning, fet mat och droger, säger hon.
Det finns alltså en förklaring till att världens vanligaste lösenord är 123456, trots att alla vid det här laget vet att knepiga, unika lösenord är A och O när det gäller att hålla hackarna på behörigt avstånd.
AI förändrar spelplanen för cyberbrottslingar
Men bedragarna blir alltmer förslagna och tar dessutom hjälp av ny teknik. Tidigare kunde man identifiera bedrägeriförsöken på lockbetenas usla stavning och grammatiska klumpighet, men tack vare AI har lurendrejeriförsöken blivit mer sofistikerade.
Klonade röstsamtal har redan förekommit i cyberbrottsammanhang och säkerhetsexperter förutspår att inom en mycket snar framtid kommer bedragare med hjälp av generativ AI även kunna förfalska videosamtal.
– Det gäller absolut att vara på sin vakt. Teoretiskt finns redan möjligheten att skapa en avatar och den tekniken kommer att bli bättre, även om det i dagsläget är ganska dyrt och komplicerat, säger Måns Jonasson.
Framöver behöver du alltså vara än mer observant och varken tro dina öron eller ögon om chefen eller kollegan ringer upp dig via teams och ber dig utföra någon tjänst som i förlängningen kan leda till att företagets konton töms.
– Det gäller att inta ett skeptiskt förhållningssätt och ha känselspröten ute, säger Måns Jonasson.
– Men det är taskigt att lägga hela ansvaret på de anställda, internetsäkerhet är en utmaning som kräver jobb på flera fronter. IT-systemen måste också bli smartare och enklare att använda så att det blir svårare att göra fel.
Ordlista
Social engineering/social ingenjörskonst: Social manipulation som omfattar flera olika tekniker för att lura åt sig uppgifter.
Spoofing: Bedragaren använder falsk avsändare i mejl, sms eller via telefon.
Phishing - nätfiske: Falska länkar infekterade med virus
Spearphishing: Nätfiske riktade mot specifika personer
Astroturfing/konstgräsrötter :- Fejkade kampanjer eller budskap som ser ut som det kommer från vanligt folk
Ransomewere: utpressningsvirus
DDOS: Hör till de cyberattacker som ökar mest. Attacker mot webbplatser för att överbelasta system med följden att dessa går dåligt eller kraschar helt.
Deepfake/djupfejk: Förfalskade videor, bilder, ljud som genom avancerad AI låter avatarer tala och agera.
Så skyddar du dig – en liten påminnelse
- Öppna ej bifogade dokument/länkar från okända – de kan infektera med skadlig kod i syfte att norpa värdefull information/utpressa. Öppna heller inte bifogade dokument eller länkar från kända avsändare som verkar atypiska eller konstiga. Avsändaradressen kan vara förfalskad eller fått kontot kapat. För att kolla att avsändaren av ett mejl är ok: För musen över adressen utan att klicka och jämför adressen som dyker upp i rutan.
- Ett långt lösenord är bättre än ett kort komplicerat. Använd inte samma lösenord överallt. Det går nämligen att köpa avlagda lösenord på Darknet.
- Logga inte in på olika ställen via Facebook – du lämnar spår som kan användas mot dig.
- Uppdatera mobilen och datorn omgående när det kommer propåer – säkerhetsuppdateringar beror ofta på att man hittat luckor som behöver täppas till.
- Undvik att koppla in dig på gratis nätverk. Genom att använda en vpn-anslutning skyddas din dator.
- Sätt inte in ett upphittat usb-minne eller laddsladd i datorn för att stilla din nyfikenhet. De kan innehålla skadligt virus eller spionsystemvara.
- Lämna aldrig jobbdatorn obevakad och låt ingen annan använda den. Det förekommer att barn duperats att göra förälderns dator mottaglig för hackerattacker.
Ny forskning: så AI-hotat är ditt jobb
Vilka jobb ligger i riskzonen på grund av AI – och vilka är säkrare? Här är de 9 yrken som kan påverkas mest, enligt forskare vid Örebro universitet.
Diskussionen om AI och jobben präglas av vitt skilda gissningar. Nu har forskare vid Örebro universitet skapat ett konsekvent sätt att mäta hur AI-exponerat ett yrke faktiskt är. Det görs genom att lista ett antal ”kompetenser” hos moderna AI-verktyg – bildgenerering, översättning, läsförståelse, med flera – och sedan mäta hur stor del av olika yrken som bygger på att göra liknande saker.
Slutsatsen är att skrivbordsjobb är mest påverkade. Framför allt sådana som kräver hög utbildning. Listan över de mest utsatta jobben, som presenterats av nationalekonomen Magnus Lodefalk under ett föredrag om hans nya bok ”Artificiell intelligens och jobben”, ser ut så här:
- Statistiker
- Matematiker och aktuarie
- Författare och skribent
- Mjukvaru- och systemutvecklare
- Spel- och digitala medier-utvecklare
- Civilingenjör inom kemi och kemiteknik
- Ekonomiassistent
- GIS- och kartingenjör
- Systemadministratör
Fler saker påverkar effekterna av AI
Lodefalk betonar i sin bok att listan inte säger något om hur mycket AI faktiskt används i de olika yrkena, eller till vilken grad samhällsmedborgare vill att det ska ske. Den förutser inte heller om AI-verktyg kommer hjälpa anställda människor eller leda till att de förlorar jobbet. I stället är det en lista över yrken där en stor AI-användning är teoretiskt möjlig.
I några av yrkena har det redan skett förändringar. Som Kollega tidigare rapporterat har spelföretaget Mindark sagt upp 40 procent av sin personalstyrka för att, enligt egen utsago, ersätta dem med AI-verktyg. Likaså har speljätten EA meddelat att de tänker använda AI-verktyg i stor skala.
Förändringar och framtidsutsikter
På botten av listan finns de yrken som är allra mest fysiska: dansare, idrottare, takmontörer, brandmän, med flera. Lodefalk skriver samtidigt att även sådana jobb kan påverkas av framtida AI-utveckling, eftersom det just nu görs stora investeringar i att koppla samman generativ AI med robotar.
SAS satsar stort på AI – trots krisande bransch
Trots en krisande bransch satsar flygbolaget SAS hårt digitalt. CIO Charlotte Svensson vill dubblera it-avdelningen och utnyttja artificiell intelligens.
SAS har gått igenom några tuffa år, ändå växer er it-avdelning.
– Efter pandemin tvingades vi ställa om. Vår digitala ambition handlar om att satsa mer på AI, att optimera våra flygplan, avtal och sådant som bränsle. Tanken är att fördubbla vår digitala arbetskraft, i stället för att köpa tjänster externt. Fokus är att rekrytera och bygga kompetens.
Och det är inte anställda som försvinner när ni ställer om?
– Under pandemin drog vi ner till ”bare minimum”, många fick lämna.
Kan AI sänka bränsleåtgången?
– Ja, genom att ta fram väldigt bra data på hur mycket last vi tar ombord. Är det en lång flight är det mer bagage än det är tur och retur Arlanda–Oslo. Vi får data över hur mycket vatten som förbrukas, hur mycket mat som slängs och mängden produkter som tas ombord utan att användas. Det handlar om väldigt många små saker som sammantaget påverkar.
På vilka andra sätt använder ni AI?
– I stort sett inom alla delar av verksamheten. Men vi använder framför allt AI som beslutsstöd.
AI optimerar allt från bränsle till kundservice
Varför är det viktigt att vara ett digitalt flygbolag?
– SAS är inte ett särskilt stort flygbolag. Vi har en fördel av att vara på den skandinaviska marknaden där våra kunder är digitalt mogna – och dessutom väldigt tidseffektiva. I Sverige, Norge och Danmark förväntar man sig att få sköta saker själv, utan mänsklig kontakt. Om vår personal slipper sitta bakom en disk kan de vara mobila och hjälpa kunderna där de är, i stället för att kunden ska slussas runt.
Vad krävs av dig som chef i en sådan satsning?
– Som alltid – ett bra team. Och då menar jag inte bara mitt team, utan i ett bredare perspektiv. Ska man göra svåra saker handlar det alltid om människor. Om jag tar fram lösningar som inte fungerar för vår personal eller passagerarna kommer de inte att användas. Det handlar om att se en roll som min som en servicefunktion – jag ska se till att alla kan göra sitt jobb på ett enklare och bättre sätt.
Påverkas den digitala planen av att SAS har nya storägare?
– Det är denna plan de har valt. Att leverera på den kommer att bli viktigt.
CHARLOTTE SVENSSON
GÖR: CIO (it-chef) och vice vd på SAS sedan fyra år tillbaka.
ÅLDER: 56.
KARRIÄR: Senast ansvarig för affärsområdet brev och digitala tjänster på Postnord. Innan dess på Bonnier med flera höga befattningar. Utbildad systemvetare vid bland annat Chalmers och Stanford University.
