För några år sedan ersatte dataskyddsförordningen GDPR den tidigare personuppgiftslagen. Enligt GDPR måste den som vill behandla datauppgifter ha samtycke för att få göra det. Men de reglerna är svåra att tillämpa i arbetslivet, tycker TCO.

Läs mer: "Övervakning av anställda ökar lavinartat"

– Ett samtycke är något som man ska kunna neka och kunna ta tillbaka. Men i arbetslivet finns en skev maktbalans mellan arbetsgivare och arbetstagare. En anställd som inte ger samtycke kan kanske inte använda jobbdatorn och kan då inte heller jobba, säger Samuel Engblom, samhällspolitisk chef på TCO.

Som exempel ger han ett uppmärksammat fall där en arbetsgivare ville att de anställda skulle använda fingeravtryck för att registrera ankomst. På så vis kunde de anställda inte stämpla åt varandra. Datainspektionen kom fram till att det var tillåtet förutsatt att de anställda hade rätt att tacka nej till att använda fingeravtryck.

Läs mer: Olagligt att fota anställda med webbkamera

– Men om en anställd tackar nej får det betydelse för arbetsgivarens bild av den anställda. Därför anser vi att samtycke inte kan föreligga. Vi tycker att det behövs en särskild lag för personuppgifter i arbetslivet. I en sådan måste det finnas objektiva skäl att samla in data och hur den används.

Samuel Engblom efterlyser mer debatt om vilken typ av data som samlas in om oss, och varför. Han får medhåll av Victor Bernhardtz, utredare på Unionen:

– Hur registreras det jag jobbar med? Vem kan lyssna på vad jag gör? Både arbetsgivare och arbetstagare behöver få större förståelse för de här frågorna och vi behöver riktlinjer för hur data får användas. Får du ta hem privata appar på din jobbtelefon? Och får du i så fall använda dem under arbetstid? Som fackförbund har vi en viktig roll att spela i den diskussionen.

Läs mer: Programmen som övervakar dig på jobbet