Hoppa till huvudinnehåll
Digitalisering

Google: Företagen hänger inte med

Sverige har i många år kunnat slå sig på bröstet för att ligga i den absoluta världstoppen vad gäller digitalisering, IT-mognad och uppkoppling. Men enligt Google håller Sverige på att tappa ledartröjan - på grund av att företagen inte hänger med.
Gabriella Westberg Publicerad
Anders Berglund.
Googles Sverigechef Anders Berglund tycker att företagen släpar efter i digitaliseringen. Foto: Emma-Sofia Ohlsson/TT

Sverige håller på att tappa tempo i digitaliseringen. Det enligt en rapport från The Boston Consulting Group på uppdrag av Google.

Från att tidigare ha toppat listan hamnar Sverige på en sjätteplats i BCG:s så kallade e-intensity index, en årlig internationell jämförelse av internetmognad, användning och utgifter. Nyligen gick Irland om Sverige på listan över högst genomsnittliga uppkoppling i Europa

Enligt Anders Berglund, Sverigechef på Google, är det företagen som inte hänger med. Omställningen går mycket fortare för konsumenterna, konstaterar han.

- Många (företag) lever fortfarande kvar i konsumtionsmönstret för ett, fem eller tio år sedan. Jag tror att fler måste förstå den digitala omställning som sker så snabbt nu, och sätta sig in i vad det innebär för den egna verksamheten, säger han till SvD.

Rapporten lyfter särskilt fem strategier för vad Sverige behöver för att återta ledarplatsen i digitaliseringen:

  1. Möjliggör digital innovationskraft; digitalisera statliga myndigheter och processer, stötta världsledande innovationskluster och attrahera ledande globala teknikbolag till Sverige.
     
  2. Stimulera entreprenörskap; beskatta aktier/optioner som inkomst av kapital, rikta offentliga upphandlingar och inköp mot små företag, samt använd det politiska forumet för att lyfta fram vikten av entreprenöriell verksamhet.
     
  3. Förbättra tillgången till kapital; attrahera ledande riskkapitalister till Sverige, stimulera investeringar från affärsänglar genom skattelättnader samt använd offentligt kapital till att matcha privata investeringar.
     
  4. Modernisera regulatoriska ramverk; uppdatera upphovsrätt och dataskyddsregler så att de löser de utmaningar som digitaliseringen skapar. Ta ledande roll i EU för att driva igenom en gemensam digital marknad.
     
  5. Bygg färdigheter och kompetenser för framtiden; modernisera och digitalisera grundskolan, inför programmering som obligatoriskt ämne, attrahera internationella topptalanger och introducera entreprenörsvisum.


    Källa: The Boston Consulting Group

 

Jakten på kompetensen

Den med rätt kompetens har inga problem med att få jobb i en digitaliserad värld. Det råder en global dragkamp om innovatörer och utvecklare. Många IT-bjässar, som Google, Amazon och Apple köper upp mindre bolag, och lägger ned dem - bara för att sno åt sig kompetensen. Andra lockar med höga löner och flotta förmåner som extra semester, egna kockar, barristor och yogainstruktörer på kontoret.

Jakten på kompetensen tar sig ibland också andra uttryck. Facebook och Apple erbjuder sina kvinnliga talanger nedfrysning av ägg, för att de ska vilja fokusera på jobbet och våga vänta med att bli gravida. Kinesiska Baidu finansierar dejtingevenemang, eftersom de upptäckt att medarbetare som också är par tenderar att stanna längre innan de hoppar vidare till en annan arbetsgivare, uppger The Economist.

Stockholm är en av de hetaste platserna i världen för startups, konstaterade Financial Times för en tid sedan. Inte minst vad gäller fintech, det vill säga digitala lösningar för finansmarknaden, som Klarna, iZettle och Tink.

Men många startups tar i dag sitt pick och pack och drar västerut när de kommit en bit på vägen. Antingen för att de blivit uppköpta eller för att komma närmare världens största tech-kluster: Silicon Valley.

Urbanisering och närhet till kluster är viktigare än guld och gröna skogar för innovation, enligt Digitaliseringskommissionens antologi Om Sverige i framtiden.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Digitalisering

Det största cyberhotet på jobbet är du själv

Det absolut största cyberhotet mot din arbetsplats är du. För trots att du troligtvis vet hur du ska skydda dig mot angrepp från cyberbrottslingar, låter du bli. Men ansvaret att hålla databuset ute faller inte enbart på dig.
Johanna Rovira Publicerad 4 april 2024, kl 08:37
Till vänster en man som jobbar med en internetrouter, till höger en cyberbrottsling med mask för ansiktet och en bärbar dator framför sig.
AI är ett av cyberbrottslingarnas nya vapen. Men det största hotet mot IT-säkerheten på jobbet är du, din lathet och din snällhet. Foto: Colourbox.

De är listiga, kreativa och ligger hela tiden steget före IT-experterna. Cyberbrottslingarna är dessutom extremt intresserade av just dig, eftersom du som anställd är deras väg in på företaget där de presumtivt kan tjäna storkovan på att stjäla, spionera, blockera och hota med att förstöra. 

– Alla stora företag har någon form av grundskydd, som brandväggar och krypteringar. Så brottslingarna letar efter olika sätt att ta sig in och kan hitta dig exempelvis via Linkedin, förklarar Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen. 

Så kallad spearphishing, riktade attacker via mejl, handlar om att bedragare vill förmå dig att öppna en länk eller att installera något på datorn. Och en hel del lyckas i sitt uppsåt. 

–Många är lata och trötta och gör saker av slentrian, det är då det blir farligt, säger Måns Jonasson. 

Snällhet kan straffa sig

Måns Jonasson, Internetstiftelsen.
Måns Jonasson. Foto: Internetstiftelsen.

Farligt kan det också bli när vi är för snälla. Nätskurkarna tvekar inte att utnyttja vår hjälpsamhet. 

– Generellt är vi hjälpsamma och blir man kontaktad av någon som utger sig för att jobba på en annan avdelning och ber om hjälp, brukar vi ställa upp. Det är tråkig att behöva vara skeptisk hela tiden, men fråga gärna en extra gång i stället för att göra ett dyrt misstag, säger Måns Jonasson.  

Men vi är inte bara lata, trötta och alltför snälla, vi är också dessvärre högst oemottagliga för information om hur vi ska hålla cyberbuset borta. Informationskampanjer som brottsförebyggande metod är ineffektiv, konstaterar Karin Svanberg, enhetschef på Brottsförebyggande rådet, BRÅ. 

– Vi förändrar dessvärre sällan vårt beteende bara för att någon talar om att vi gör fel eller riskerar något. Jämför med hur vi till exempel förhåller oss till rökning, fet mat och droger, säger hon. 

Det finns alltså en förklaring till att världens vanligaste lösenord är 123456, trots att alla vid det här laget vet att knepiga, unika lösenord är A och O när det gäller att hålla hackarna på behörigt avstånd. 

AI förändrar spelplanen för cyberbrottslingar

Men bedragarna blir alltmer förslagna och tar dessutom hjälp av ny teknik. Tidigare kunde man identifiera bedrägeriförsöken på lockbetenas usla stavning och grammatiska klumpighet, men tack vare AI har lurendrejeriförsöken blivit mer sofistikerade.  

Klonade röstsamtal har redan förekommit i cyberbrottsammanhang och säkerhetsexperter förutspår att inom en mycket snar framtid kommer bedragare med hjälp av generativ AI även kunna förfalska videosamtal. 

– Det gäller absolut att vara på sin vakt. Teoretiskt finns redan möjligheten att skapa en avatar och den tekniken kommer att bli bättre, även om det i dagsläget är ganska dyrt och komplicerat, säger Måns Jonasson. 

Framöver behöver du alltså vara än mer observant och varken tro dina öron eller ögon om chefen eller kollegan ringer upp dig via teams och ber dig utföra någon tjänst som i förlängningen kan leda till att företagets konton töms. 

– Det gäller att inta ett skeptiskt förhållningssätt och ha känselspröten ute, säger Måns Jonasson.  

– Men det är taskigt att lägga hela ansvaret på de anställda, internetsäkerhet är en utmaning som kräver jobb på flera fronter. IT-systemen måste också bli smartare och enklare att använda så att det blir svårare att göra fel. 

Ordlista

Social engineering/social ingenjörskonst: Social manipulation som omfattar flera olika tekniker för att lura åt sig uppgifter. 

Spoofing: Bedragaren använder falsk avsändare i mejl, sms eller via telefon. 

Phishing - nätfiske: Falska länkar infekterade med virus

Spearphishing: Nätfiske riktade mot specifika personer

Astroturfing/konstgräsrötter :- Fejkade kampanjer eller budskap som ser ut som det kommer från vanligt folk

Ransomewere: utpressningsvirus

DDOS: Hör till de cyberattacker som ökar mest. Attacker mot webbplatser för att överbelasta system med följden att dessa går dåligt eller kraschar helt. 

Deepfake/djupfejk: Förfalskade videor, bilder, ljud som genom avancerad AI  låter avatarer tala och agera. 

Så skyddar du dig – en liten påminnelse

  1. Öppna ej bifogade dokument/länkar från okända – de kan infektera med skadlig kod i syfte att norpa värdefull information/utpressa. Öppna heller inte bifogade dokument eller länkar från kända avsändare som verkar atypiska eller konstiga. Avsändaradressen kan vara förfalskad eller fått kontot kapat.  För att kolla att avsändaren av ett mejl är ok: För musen över adressen utan att klicka och jämför adressen som dyker upp i rutan.
  2. Ett långt lösenord är bättre än ett kort komplicerat. Använd inte samma lösenord överallt. Det går nämligen att köpa avlagda lösenord på Darknet.
  3. Logga inte in på olika ställen via Facebook – du lämnar spår som kan användas mot dig.
  4. Uppdatera mobilen och datorn omgående när det kommer propåer  – säkerhetsuppdateringar beror ofta på att man hittat luckor som behöver täppas till. 
  5. Undvik att koppla in dig på gratis nätverk. Genom att använda en vpn-anslutning skyddas din dator.
  6. Sätt inte in ett upphittat usb-minne eller laddsladd i datorn för att stilla din nyfikenhet. De kan innehålla skadligt virus eller spionsystemvara.
  7. Lämna aldrig jobbdatorn obevakad och låt ingen annan använda den. Det förekommer att barn duperats att göra förälderns dator mottaglig för hackerattacker.