Hoppa till huvudinnehåll
Digitalisering

Ericssons tjänsteresor har minskat med 90 procent

Coronapandemin har tvingat företagen att ställa om från tjänsteresor till digitala möten. På telekomjätten Ericsson tror man att delar av det kommer att leva kvar även efter pandemin.
Niklas Hallstedt Publicerad
Terje Pedersen/NTB Scanpix/TT, Maja Suslin/TT
Telekomjätten Ericsson minskade sina tjänsteresor med 90 procent globalt och med 95 procent i Sverige under 2020. Terje Pedersen/NTB Scanpix/TT, Maja Suslin/TT

I december förra året gjorde Dagens industri tillsammans med Aktuell Hållbarhet en enkät där de bland annat frågade Stockholmsbörsens hundra största bolag om de planerade att minska antalet tjänsteresor jämfört med före coronan. Av de 25 bolag som svarade på frågan svarade 84 procent ja.

Något tidigare gjorde nätverket Schyst resande en Novusundersökning bland anställda i privat sektor med liknande resultat: 79 procent trodde att det skulle bli färre resor i jobbet framöver. Bara 12 procent trodde att de skulle resa lika mycket som tidigare, medan 9 procent svarade ”vet ej”.

Många resor går att ersätta med digitala möten

Ett bolag som har haft anledning att fundera på hur det ska bli med tjänsteresorna i framtiden är Ericsson, ett företag som arbetar med hela världen som marknad och har nästan 100 000 anställda i 180 länder, varav 13 000 i Sverige.

Christian Riebne är Ericssons Global travel manager eller, som han skämtsamt säger, Global no-travel manager. Han menar att 2020 var året då det blev tydligt att många resor går att ersätta med digitala möten.

– Vi har sett att vi kan visa svarta siffor trots att vi inte reser, säger han och syftar på Ericssons fjärde kvartal som överträffade de flestas förväntningar.

För Ericsson har pandemin inneburit en drastisk omställning.

– Om vi jämför med före den 25 februari i fjol så har tjänsteresorna globalt minskat med 90 procent. I Sverige är minskningen uppe i 95 procent, säger Christian Riebne, enligt vilken de resor som ändå genomförs är de som är helt oundvikliga för affärerna och inte skulle kunna genomföras digitalt.

– För oss är de anställdas säkerhet, hälsa och välmående alltid första prioritet.

Det finns ytterligare fördelar med ett minskat tjänsteresande. Själv säger sig Christian Riebe ha lärt känna medarbetare i andra delar av världen på ett annat sätt än tidigare.

– Det globala team som jag är en del av sitter utspritt över hela världen. Nu har vi fått en annan inblick i kollegornas vardag. Helt plötsligt under ett möte kan det dyka upp ett barn eller hund eller en hantverkare i bilden.

Och, kanske viktigare ändå, det minskade resandet bidrar till minskad klimatpåverkan. Redan före pandemin tittade Ericsson på hur tjänsteresorna skulle kunna minskas. Ett av Ericssons mål är att vara klimatneutrala år 2030.

Men det betyder inte att resandet kommer att vara kvar på samma låga nivå som i dag när pandemin är förbi. Däremot kommer man successivt se över hur resandet kan förändras, till exempel med alternativa transportmedel som tåg.

– Vi är en global organisation och det ligger i människors natur att det är viktigt att mötas fysiskt, säger Christian Riebe.

Hur många tjänsteresor det normalt görs inom Ericsson varje år vill bolaget inte gå in på. Men sannolikt handlar det om ett betydande antal. När nätverket Schyst resande för en tid sedan granskade reglerna för tjänsteresor i ett antal stora och mellanstora svenska företag hävdade man att det i vissa av företagen handlade om upp till 50 000 resor per år.

Läs mer: Tåg lockar få på tjänsteresan

Läs mer: Tjänsteresa med tåg – klimatsmart men realistiskt?

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Digitalisering

Jonglör eller spöke – vem är du på jobbet?

Är du osynlig som ett spöke i den interna chatten och har kameran av på möten? Eller gör du hjärtan till kollegorna medan du jonglerar barn med kamera på? Vi listar fem vanliga personlighetstyper på det hybrida kontoret.
Elisabeth Brising Publicerad 18 december 2024, kl 06:04
En person utklädd till spöke står vid en dator.
Känner du dig som ett osynligt spöke på det hybrida jobbet? Eller kanske som en jonglerande bläckfisk med jour 24/7? Det digitala landskapet har även kristalliserat ut konservativa "det-var-bättre-förr-are", spralliga rookies och flexibla karriärister. Foto: Shutterstock

 Jonglören: ”Skynda, skynda – nu är det bråttom”

Dagen börjar med ett högaffektivt skrik mot vinterkläder. På något sätt kommer barnen i tid till sina institutioner. Hemma hos jonglören plingar jobbmejlen parallellt med förskolans notiser om löss och magsjuka. Jonglören tar ett djupt mindfulness-andetag och försöker jobba ikapp förra veckans vabb. 

Den här gruppen får mest gjort hemma, tycker de själva. En slipper restid, kan spara in på hunddagis och hämta telningarna nästan i tid. Distansmöjlighet och flex är ett krav på den moderna arbetsgivaren. Telefonmöten hålls med avbrott för hostattacker och begäran om ”Mer skärmtid!”. 

Jonglören dyker visserligen in på kontoret ibland, men mest för att dela varmt kaffe och överlevnadstips med andra småbarnsföräldrar. 

Spöket: ”Ingen ser vad jag gör”

Träffas är väl rätt onödigt sedan internet uppfanns, tycker Spöket. Därefter var pandemin det bästa som hänt i arbetslivet. Äntligen blev det okej att jobba hemma utan jobbig interaktion med en komplex jobbfamilj man fick på köpet med lönen. 

Bu! Likt en osalig ande kommer Spöket ibland in på kontoret vid fullmåne, eller gör en blek tumme upp i chatten för att visa att hen lever på andra sidan. 

Men meningslöst småprat, sega möten och prat om privatliv borde förbjudas på arbetstid, tycker Spöket. Hen vill bara få jobba på - i fred. Dessutom är Spöket en osynlig stjärna. Jobbet blir bra gjort, även om inget vet riktigt hur eller av vem. 

Förändringsmotståndaren: ”Allt var bättre förr”

När Förändringsmotståndaren började sin karriär fanns det knappt datorer. Alla hade ett eget rum och var på kontoret jämt – sjuka eller ej. Man skrev ut sina papper i ordentliga högar. Det togs riktig fika, två gånger per dag, och var sak i tur och ordning. 

F-motståndaren sitter ofta (ensam) på ett lugn, en kunskap och en erfarenhet som inte alltid tas till vara på kontoret. 

Nuförtiden är visst alla hemma jämt - utom Förändringsmotståndaren. På kontoret måste man i och för sig gå runt som på högstadiet med sina tillhörigheter i ett litet skåp. Ingen har tid för kaffe och kaka, i stället stressar de runt och undrar varför de är så trötta.  

Rookien: ”Tänk om jag är en bluff?”

Jobba på plats eller hemma? Allt funkar! "Det känns som jag jobbar hårdast här". Tänker rookien. Och det är ofta den yngsta, nyanställda och konsultens lott. Rookien måste bevisa sig och göra grovjobbet som andra skyr. Morgon, sen kväll, helg och natt. Allt är okej så länge rookien känner att hen utvecklas och går framåt och det kommer lite uppmuntran  och beröm. AW – underbart! 

Rookien vill komma in i gänget, synas och klättra. Hen kan verka självsäker men inunder bultar ett känsligt hjärta. Var snäll mot rookien och hen kommer leverera tillbaka. Kritisera inte för hårt - rookiens värsta mardröm är att bli avslöjad som okunnig. 

Karriäristen: ”Gör det bäst själv

Vi måste få folk tillbaka till kontoret efter pandemin, säger Karriäristen (som ofta är chef). Möten (som hen ofta ska leda) funkar trots allt bäst på plats. 

Men samtidigt gillar Karriäristen själv friheten i att vara flexibel de dagar det passar en padeltid, nätverkande lunch eller dotterns konsert.

Karriäristen skulle aldrig få för sig att sjukskriva sig eller vabba. Numer kan ju alla kontorister jobba lite närsomhelst, varsomhelst och det är inget problem, i alla fall inte för Karriäristen själv som gärna tar mötena från Mallorca på julafton. 

Men det vore nog bra om medarbetarna själva var lite mer på plats. 

Rapporten Arbetspusslet

De fem karriärtyperna är hämtade från ISS enkät och rapport  Arbetspusslet som listar fem moderna ”medarbetarpersonas”. De ska enligt rapporten tas med ”en nypa salt”.