Hoppa till huvudinnehåll
Digitalisering

Ericssons tjänsteresor har minskat med 90 procent

Coronapandemin har tvingat företagen att ställa om från tjänsteresor till digitala möten. På telekomjätten Ericsson tror man att delar av det kommer att leva kvar även efter pandemin.
Niklas Hallstedt Publicerad
Terje Pedersen/NTB Scanpix/TT, Maja Suslin/TT
Telekomjätten Ericsson minskade sina tjänsteresor med 90 procent globalt och med 95 procent i Sverige under 2020. Terje Pedersen/NTB Scanpix/TT, Maja Suslin/TT

I december förra året gjorde Dagens industri tillsammans med Aktuell Hållbarhet en enkät där de bland annat frågade Stockholmsbörsens hundra största bolag om de planerade att minska antalet tjänsteresor jämfört med före coronan. Av de 25 bolag som svarade på frågan svarade 84 procent ja.

Något tidigare gjorde nätverket Schyst resande en Novusundersökning bland anställda i privat sektor med liknande resultat: 79 procent trodde att det skulle bli färre resor i jobbet framöver. Bara 12 procent trodde att de skulle resa lika mycket som tidigare, medan 9 procent svarade ”vet ej”.

Många resor går att ersätta med digitala möten

Ett bolag som har haft anledning att fundera på hur det ska bli med tjänsteresorna i framtiden är Ericsson, ett företag som arbetar med hela världen som marknad och har nästan 100 000 anställda i 180 länder, varav 13 000 i Sverige.

Christian Riebne är Ericssons Global travel manager eller, som han skämtsamt säger, Global no-travel manager. Han menar att 2020 var året då det blev tydligt att många resor går att ersätta med digitala möten.

– Vi har sett att vi kan visa svarta siffor trots att vi inte reser, säger han och syftar på Ericssons fjärde kvartal som överträffade de flestas förväntningar.

För Ericsson har pandemin inneburit en drastisk omställning.

– Om vi jämför med före den 25 februari i fjol så har tjänsteresorna globalt minskat med 90 procent. I Sverige är minskningen uppe i 95 procent, säger Christian Riebne, enligt vilken de resor som ändå genomförs är de som är helt oundvikliga för affärerna och inte skulle kunna genomföras digitalt.

– För oss är de anställdas säkerhet, hälsa och välmående alltid första prioritet.

Det finns ytterligare fördelar med ett minskat tjänsteresande. Själv säger sig Christian Riebe ha lärt känna medarbetare i andra delar av världen på ett annat sätt än tidigare.

– Det globala team som jag är en del av sitter utspritt över hela världen. Nu har vi fått en annan inblick i kollegornas vardag. Helt plötsligt under ett möte kan det dyka upp ett barn eller hund eller en hantverkare i bilden.

Och, kanske viktigare ändå, det minskade resandet bidrar till minskad klimatpåverkan. Redan före pandemin tittade Ericsson på hur tjänsteresorna skulle kunna minskas. Ett av Ericssons mål är att vara klimatneutrala år 2030.

Men det betyder inte att resandet kommer att vara kvar på samma låga nivå som i dag när pandemin är förbi. Däremot kommer man successivt se över hur resandet kan förändras, till exempel med alternativa transportmedel som tåg.

– Vi är en global organisation och det ligger i människors natur att det är viktigt att mötas fysiskt, säger Christian Riebe.

Hur många tjänsteresor det normalt görs inom Ericsson varje år vill bolaget inte gå in på. Men sannolikt handlar det om ett betydande antal. När nätverket Schyst resande för en tid sedan granskade reglerna för tjänsteresor i ett antal stora och mellanstora svenska företag hävdade man att det i vissa av företagen handlade om upp till 50 000 resor per år.

Läs mer: Tåg lockar få på tjänsteresan

Läs mer: Tjänsteresa med tåg – klimatsmart men realistiskt?

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Digitalisering

Det största cyberhotet på jobbet är du själv

Det absolut största cyberhotet mot din arbetsplats är du. För trots att du troligtvis vet hur du ska skydda dig mot angrepp från cyberbrottslingar, låter du bli. Men ansvaret att hålla databuset ute faller inte enbart på dig.
Johanna Rovira Publicerad 4 april 2024, kl 08:37
Till vänster en man som jobbar med en internetrouter, till höger en cyberbrottsling med mask för ansiktet och en bärbar dator framför sig.
AI är ett av cyberbrottslingarnas nya vapen. Men det största hotet mot IT-säkerheten på jobbet är du, din lathet och din snällhet. Foto: Colourbox.

De är listiga, kreativa och ligger hela tiden steget före IT-experterna. Cyberbrottslingarna är dessutom extremt intresserade av just dig, eftersom du som anställd är deras väg in på företaget där de presumtivt kan tjäna storkovan på att stjäla, spionera, blockera och hota med att förstöra. 

– Alla stora företag har någon form av grundskydd, som brandväggar och krypteringar. Så brottslingarna letar efter olika sätt att ta sig in och kan hitta dig exempelvis via Linkedin, förklarar Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen. 

Så kallad spearphishing, riktade attacker via mejl, handlar om att bedragare vill förmå dig att öppna en länk eller att installera något på datorn. Och en hel del lyckas i sitt uppsåt. 

–Många är lata och trötta och gör saker av slentrian, det är då det blir farligt, säger Måns Jonasson. 

Snällhet kan straffa sig

Måns Jonasson, Internetstiftelsen.
Måns Jonasson. Foto: Internetstiftelsen.

Farligt kan det också bli när vi är för snälla. Nätskurkarna tvekar inte att utnyttja vår hjälpsamhet. 

– Generellt är vi hjälpsamma och blir man kontaktad av någon som utger sig för att jobba på en annan avdelning och ber om hjälp, brukar vi ställa upp. Det är tråkig att behöva vara skeptisk hela tiden, men fråga gärna en extra gång i stället för att göra ett dyrt misstag, säger Måns Jonasson.  

Men vi är inte bara lata, trötta och alltför snälla, vi är också dessvärre högst oemottagliga för information om hur vi ska hålla cyberbuset borta. Informationskampanjer som brottsförebyggande metod är ineffektiv, konstaterar Karin Svanberg, enhetschef på Brottsförebyggande rådet, BRÅ. 

– Vi förändrar dessvärre sällan vårt beteende bara för att någon talar om att vi gör fel eller riskerar något. Jämför med hur vi till exempel förhåller oss till rökning, fet mat och droger, säger hon. 

Det finns alltså en förklaring till att världens vanligaste lösenord är 123456, trots att alla vid det här laget vet att knepiga, unika lösenord är A och O när det gäller att hålla hackarna på behörigt avstånd. 

AI förändrar spelplanen för cyberbrottslingar

Men bedragarna blir alltmer förslagna och tar dessutom hjälp av ny teknik. Tidigare kunde man identifiera bedrägeriförsöken på lockbetenas usla stavning och grammatiska klumpighet, men tack vare AI har lurendrejeriförsöken blivit mer sofistikerade.  

Klonade röstsamtal har redan förekommit i cyberbrottsammanhang och säkerhetsexperter förutspår att inom en mycket snar framtid kommer bedragare med hjälp av generativ AI även kunna förfalska videosamtal. 

– Det gäller absolut att vara på sin vakt. Teoretiskt finns redan möjligheten att skapa en avatar och den tekniken kommer att bli bättre, även om det i dagsläget är ganska dyrt och komplicerat, säger Måns Jonasson. 

Framöver behöver du alltså vara än mer observant och varken tro dina öron eller ögon om chefen eller kollegan ringer upp dig via teams och ber dig utföra någon tjänst som i förlängningen kan leda till att företagets konton töms. 

– Det gäller att inta ett skeptiskt förhållningssätt och ha känselspröten ute, säger Måns Jonasson.  

– Men det är taskigt att lägga hela ansvaret på de anställda, internetsäkerhet är en utmaning som kräver jobb på flera fronter. IT-systemen måste också bli smartare och enklare att använda så att det blir svårare att göra fel. 

Ordlista

Social engineering/social ingenjörskonst: Social manipulation som omfattar flera olika tekniker för att lura åt sig uppgifter. 

Spoofing: Bedragaren använder falsk avsändare i mejl, sms eller via telefon. 

Phishing - nätfiske: Falska länkar infekterade med virus

Spearphishing: Nätfiske riktade mot specifika personer

Astroturfing/konstgräsrötter :- Fejkade kampanjer eller budskap som ser ut som det kommer från vanligt folk

Ransomewere: utpressningsvirus

DDOS: Hör till de cyberattacker som ökar mest. Attacker mot webbplatser för att överbelasta system med följden att dessa går dåligt eller kraschar helt. 

Deepfake/djupfejk: Förfalskade videor, bilder, ljud som genom avancerad AI  låter avatarer tala och agera. 

Så skyddar du dig – en liten påminnelse

  1. Öppna ej bifogade dokument/länkar från okända – de kan infektera med skadlig kod i syfte att norpa värdefull information/utpressa. Öppna heller inte bifogade dokument eller länkar från kända avsändare som verkar atypiska eller konstiga. Avsändaradressen kan vara förfalskad eller fått kontot kapat.  För att kolla att avsändaren av ett mejl är ok: För musen över adressen utan att klicka och jämför adressen som dyker upp i rutan.
  2. Ett långt lösenord är bättre än ett kort komplicerat. Använd inte samma lösenord överallt. Det går nämligen att köpa avlagda lösenord på Darknet.
  3. Logga inte in på olika ställen via Facebook – du lämnar spår som kan användas mot dig.
  4. Uppdatera mobilen och datorn omgående när det kommer propåer  – säkerhetsuppdateringar beror ofta på att man hittat luckor som behöver täppas till. 
  5. Undvik att koppla in dig på gratis nätverk. Genom att använda en vpn-anslutning skyddas din dator.
  6. Sätt inte in ett upphittat usb-minne eller laddsladd i datorn för att stilla din nyfikenhet. De kan innehålla skadligt virus eller spionsystemvara.
  7. Lämna aldrig jobbdatorn obevakad och låt ingen annan använda den. Det förekommer att barn duperats att göra förälderns dator mottaglig för hackerattacker.