Hoppa till huvudinnehåll
Digitalisering

Ericssons tjänsteresor har minskat med 90 procent

Coronapandemin har tvingat företagen att ställa om från tjänsteresor till digitala möten. På telekomjätten Ericsson tror man att delar av det kommer att leva kvar även efter pandemin.
Niklas Hallstedt Publicerad 25 februari 2021, kl 10:40
Terje Pedersen/NTB Scanpix/TT, Maja Suslin/TT
Telekomjätten Ericsson minskade sina tjänsteresor med 90 procent globalt och med 95 procent i Sverige under 2020. Terje Pedersen/NTB Scanpix/TT, Maja Suslin/TT

I december förra året gjorde Dagens industri tillsammans med Aktuell Hållbarhet en enkät där de bland annat frågade Stockholmsbörsens hundra största bolag om de planerade att minska antalet tjänsteresor jämfört med före coronan. Av de 25 bolag som svarade på frågan svarade 84 procent ja.

Något tidigare gjorde nätverket Schyst resande en Novusundersökning bland anställda i privat sektor med liknande resultat: 79 procent trodde att det skulle bli färre resor i jobbet framöver. Bara 12 procent trodde att de skulle resa lika mycket som tidigare, medan 9 procent svarade ”vet ej”.

Många resor går att ersätta med digitala möten

Ett bolag som har haft anledning att fundera på hur det ska bli med tjänsteresorna i framtiden är Ericsson, ett företag som arbetar med hela världen som marknad och har nästan 100 000 anställda i 180 länder, varav 13 000 i Sverige.

Christian Riebne är Ericssons Global travel manager eller, som han skämtsamt säger, Global no-travel manager. Han menar att 2020 var året då det blev tydligt att många resor går att ersätta med digitala möten.

– Vi har sett att vi kan visa svarta siffor trots att vi inte reser, säger han och syftar på Ericssons fjärde kvartal som överträffade de flestas förväntningar.

För Ericsson har pandemin inneburit en drastisk omställning.

– Om vi jämför med före den 25 februari i fjol så har tjänsteresorna globalt minskat med 90 procent. I Sverige är minskningen uppe i 95 procent, säger Christian Riebne, enligt vilken de resor som ändå genomförs är de som är helt oundvikliga för affärerna och inte skulle kunna genomföras digitalt.

– För oss är de anställdas säkerhet, hälsa och välmående alltid första prioritet.

Det finns ytterligare fördelar med ett minskat tjänsteresande. Själv säger sig Christian Riebe ha lärt känna medarbetare i andra delar av världen på ett annat sätt än tidigare.

– Det globala team som jag är en del av sitter utspritt över hela världen. Nu har vi fått en annan inblick i kollegornas vardag. Helt plötsligt under ett möte kan det dyka upp ett barn eller hund eller en hantverkare i bilden.

Och, kanske viktigare ändå, det minskade resandet bidrar till minskad klimatpåverkan. Redan före pandemin tittade Ericsson på hur tjänsteresorna skulle kunna minskas. Ett av Ericssons mål är att vara klimatneutrala år 2030.

Men det betyder inte att resandet kommer att vara kvar på samma låga nivå som i dag när pandemin är förbi. Däremot kommer man successivt se över hur resandet kan förändras, till exempel med alternativa transportmedel som tåg.

– Vi är en global organisation och det ligger i människors natur att det är viktigt att mötas fysiskt, säger Christian Riebe.

Hur många tjänsteresor det normalt görs inom Ericsson varje år vill bolaget inte gå in på. Men sannolikt handlar det om ett betydande antal. När nätverket Schyst resande för en tid sedan granskade reglerna för tjänsteresor i ett antal stora och mellanstora svenska företag hävdade man att det i vissa av företagen handlade om upp till 50 000 resor per år.

Läs mer: Tåg lockar få på tjänsteresan

Läs mer: Tjänsteresa med tåg – klimatsmart men realistiskt?

Digitalisering

Ny forskning: så AI-hotat är ditt jobb

Vilka jobb ligger i riskzonen på grund av AI – och vilka är säkrare? Här är de 9 yrken som kan påverkas mest, enligt forskare vid Örebro universitet.
Noa Söderberg Publicerad 21 mars 2024, kl 06:01
Illustration av en person som använder AI-teknologi på sin bärbara dator.
Är ditt yrke hotat av AI? En ny studie av forskare vid Örebro universitet påvisar vilka jobb som kan vara mest utsatta för den snabbt växande teknologin. Foto: Shutterstock.

Diskussionen om AI och jobben präglas av vitt skilda gissningar. Nu har forskare vid Örebro universitet skapat ett konsekvent sätt att mäta hur AI-exponerat ett yrke faktiskt är. Det görs genom att lista ett antal ”kompetenser” hos moderna AI-verktyg – bildgenerering, översättning, läsförståelse, med flera – och sedan mäta hur stor del av olika yrken som bygger på att göra liknande saker.

Slutsatsen är att skrivbordsjobb är mest påverkade. Framför allt sådana som kräver hög utbildning. Listan över de mest utsatta jobben, som presenterats av nationalekonomen Magnus Lodefalk under ett föredrag om hans nya bok ”Artificiell intelligens och jobben”, ser ut så här:

  1. Statistiker
  2. Matematiker och aktuarie
  3. Författare och skribent
  4. Mjukvaru- och systemutvecklare
  5. Spel- och digitala medier-utvecklare
  6. Civilingenjör inom kemi och kemiteknik
  7. Ekonomiassistent
  8. GIS- och kartingenjör
  9. Systemadministratör

Fler saker påverkar effekterna av AI

Lodefalk betonar i sin bok att listan inte säger något om hur mycket AI faktiskt används i de olika yrkena, eller till vilken grad samhällsmedborgare vill att det ska ske. Den förutser inte heller om AI-verktyg kommer hjälpa anställda människor eller leda till att de förlorar jobbet. I stället är det en lista över yrken där en stor AI-användning är teoretiskt möjlig.

I några av yrkena har det redan skett förändringar. Som Kollega tidigare rapporterat har spelföretaget Mindark sagt upp 40 procent av sin personalstyrka för att, enligt egen utsago, ersätta dem med AI-verktyg. Likaså har speljätten EA meddelat att de tänker använda AI-verktyg i stor skala.

Förändringar och framtidsutsikter

På botten av listan finns de yrken som är allra mest fysiska: dansare, idrottare, takmontörer, brandmän, med flera. Lodefalk skriver samtidigt att även sådana jobb kan påverkas av framtida AI-utveckling, eftersom det just nu görs stora investeringar i att koppla samman generativ AI med robotar.