Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Digital jobbstart för studenter på Ericsson
Många av Ericssons framtida medarbetare rekryteras direkt från de tekniska högskolorna och universiteten. I år fick de 400 studenter som tog ett kliv in i koncernen under sommaren ett helt digitalt välkomnande.
Ett av de företag som gått bra under coronakrisen är telekomjätten Ericsson. För att säkerställa framtida kompetens brukar koncernen varje år rekrytera studenter från de tekniska högskolorna och universiteten under sommaren. Studenterna får arbetsuppgifter som passar deras utbildning, jobbar några veckor och många fortsätter sedan med timanställningar under sin utbildning. I mars då covid-19 spred sig över världen stod det dock klart att den här sommaren inte skulle bli som andra.
– Vi värnar verkligen om studenterna och det här är ett bra verktyg att knyta dem till oss. Så vi ställde frågan till våra chefer och handledare, kan vi ta hand om dem? och majoriteten sa att vi kör, säger Anders Österlund, som jobbar med employer branding på Ericsson.
Eftersom de anställda på Ericsson redan hade ställt om och arbetade hemifrån när sommaren kom blev den tekniska biten inte något bekymmer. En oro var i stället att studenterna skulle känna sig välkomna, få en sammanhållning med gruppen och inte bli ensamma med sin uppgift.
Läs mer: Stora utmaningar när Sverige digitaliseras
– Inom vår organisation blev studenterna indelade i par för att inte bli ensamma med sin uppgift. Sedan hade vi avstämningar kontinuerligt för att se hur det gick och om något problem behövde diskuteras. Även för handledarna gav det mycket i tider av isolering, säger Samuel Axelsson, manager på Ericsson.
En av studenterna som jobbade under sommaren var Diba Rezaie. Hon läser sitt sista år till civilingenjör med inriktning mot datateknik vid Linköpings universitet. I vanliga fall åker hon hem till Malmö under sommaren och pendlar till sommarjobbet på Ericsson i Lund. I år hämtade hon ut datorn på arbetsplatsen och satt hemma och jobbade i sex veckor.
– Jag hade en fördel av att det var tredje året jag jobbade på Ericsson och andra året på samma avdelning, så ansiktena var bekanta. Men även resten fungerade väldigt bra, det fanns alltid någon att fråga inne på Teams och jag hade en handledare som alltid var tillgänglig. Sedan anordnades gemensamma frukostar och eftermiddagsfika, det var inte som att vara på kontoret men det kändes som att man gjorde det bästa av situationen.
Läs mer: Svagare skydd vid hemarbete
Även för handledarna fungerade den digitala mötesformen. Även om avståndet var längre så upplevde många att mötena blev mer personliga.
– När en hel grupp studenter samlas så kanske de inte tar initiativ på samma sätt. Man väntar med frågor för att man inte vill störa. Nu när avstämningar var inbokade digitalt upplevde många handledare att studenterna kom mer förberedda, hade frågor och vågade visa framfötterna på ett annat sätt, säger Samuel Axelsson.
När sommaren var över gjorde Ericsson en enkät bland studenterna för att se hur de upplevt introduktionen och arbetsuppgifterna. Resultatet var bättre än tidigare år, enligt Anders Österlund.
– Vi blev kanske lite förvånade. Men samtidigt hade vi verkligen ansträngt oss för att det skulle fungera trots att världen var upp och ner. Vi hade anställt nästan alla studenter innan pandemin slog till, så ingen hade sökt sig till oss av desperation, vilket gjorde att enkätresultatet kändes uppriktigt.
Nu förbereder Ericsson den kommande sommarens ansökningar och trycket är stort. Diba Rezaie som snart är färdigbakad civilingenjör stänger inga dörrar, men tittar extra på trainetjänster.
– Jag såg att Ericsson har några ute så det kommer jag att söka, säger hon.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Det största cyberhotet på jobbet är du själv
Det absolut största cyberhotet mot din arbetsplats är du. För trots att du troligtvis vet hur du ska skydda dig mot angrepp från cyberbrottslingar, låter du bli. Men ansvaret att hålla databuset ute faller inte enbart på dig.
De är listiga, kreativa och ligger hela tiden steget före IT-experterna. Cyberbrottslingarna är dessutom extremt intresserade av just dig, eftersom du som anställd är deras väg in på företaget där de presumtivt kan tjäna storkovan på att stjäla, spionera, blockera och hota med att förstöra.
– Alla stora företag har någon form av grundskydd, som brandväggar och krypteringar. Så brottslingarna letar efter olika sätt att ta sig in och kan hitta dig exempelvis via Linkedin, förklarar Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen.
Så kallad spearphishing, riktade attacker via mejl, handlar om att bedragare vill förmå dig att öppna en länk eller att installera något på datorn. Och en hel del lyckas i sitt uppsåt.
–Många är lata och trötta och gör saker av slentrian, det är då det blir farligt, säger Måns Jonasson.
Snällhet kan straffa sig
Farligt kan det också bli när vi är för snälla. Nätskurkarna tvekar inte att utnyttja vår hjälpsamhet.
– Generellt är vi hjälpsamma och blir man kontaktad av någon som utger sig för att jobba på en annan avdelning och ber om hjälp, brukar vi ställa upp. Det är tråkig att behöva vara skeptisk hela tiden, men fråga gärna en extra gång i stället för att göra ett dyrt misstag, säger Måns Jonasson.
Men vi är inte bara lata, trötta och alltför snälla, vi är också dessvärre högst oemottagliga för information om hur vi ska hålla cyberbuset borta. Informationskampanjer som brottsförebyggande metod är ineffektiv, konstaterar Karin Svanberg, enhetschef på Brottsförebyggande rådet, BRÅ.
– Vi förändrar dessvärre sällan vårt beteende bara för att någon talar om att vi gör fel eller riskerar något. Jämför med hur vi till exempel förhåller oss till rökning, fet mat och droger, säger hon.
Det finns alltså en förklaring till att världens vanligaste lösenord är 123456, trots att alla vid det här laget vet att knepiga, unika lösenord är A och O när det gäller att hålla hackarna på behörigt avstånd.
AI förändrar spelplanen för cyberbrottslingar
Men bedragarna blir alltmer förslagna och tar dessutom hjälp av ny teknik. Tidigare kunde man identifiera bedrägeriförsöken på lockbetenas usla stavning och grammatiska klumpighet, men tack vare AI har lurendrejeriförsöken blivit mer sofistikerade.
Klonade röstsamtal har redan förekommit i cyberbrottsammanhang och säkerhetsexperter förutspår att inom en mycket snar framtid kommer bedragare med hjälp av generativ AI även kunna förfalska videosamtal.
– Det gäller absolut att vara på sin vakt. Teoretiskt finns redan möjligheten att skapa en avatar och den tekniken kommer att bli bättre, även om det i dagsläget är ganska dyrt och komplicerat, säger Måns Jonasson.
Framöver behöver du alltså vara än mer observant och varken tro dina öron eller ögon om chefen eller kollegan ringer upp dig via teams och ber dig utföra någon tjänst som i förlängningen kan leda till att företagets konton töms.
– Det gäller att inta ett skeptiskt förhållningssätt och ha känselspröten ute, säger Måns Jonasson.
– Men det är taskigt att lägga hela ansvaret på de anställda, internetsäkerhet är en utmaning som kräver jobb på flera fronter. IT-systemen måste också bli smartare och enklare att använda så att det blir svårare att göra fel.
Ordlista
Social engineering/social ingenjörskonst: Social manipulation som omfattar flera olika tekniker för att lura åt sig uppgifter.
Spoofing: Bedragaren använder falsk avsändare i mejl, sms eller via telefon.
Phishing - nätfiske: Falska länkar infekterade med virus
Spearphishing: Nätfiske riktade mot specifika personer
Astroturfing/konstgräsrötter :- Fejkade kampanjer eller budskap som ser ut som det kommer från vanligt folk
Ransomewere: utpressningsvirus
DDOS: Hör till de cyberattacker som ökar mest. Attacker mot webbplatser för att överbelasta system med följden att dessa går dåligt eller kraschar helt.
Deepfake/djupfejk: Förfalskade videor, bilder, ljud som genom avancerad AI låter avatarer tala och agera.
Så skyddar du dig – en liten påminnelse
- Öppna ej bifogade dokument/länkar från okända – de kan infektera med skadlig kod i syfte att norpa värdefull information/utpressa. Öppna heller inte bifogade dokument eller länkar från kända avsändare som verkar atypiska eller konstiga. Avsändaradressen kan vara förfalskad eller fått kontot kapat. För att kolla att avsändaren av ett mejl är ok: För musen över adressen utan att klicka och jämför adressen som dyker upp i rutan.
- Ett långt lösenord är bättre än ett kort komplicerat. Använd inte samma lösenord överallt. Det går nämligen att köpa avlagda lösenord på Darknet.
- Logga inte in på olika ställen via Facebook – du lämnar spår som kan användas mot dig.
- Uppdatera mobilen och datorn omgående när det kommer propåer – säkerhetsuppdateringar beror ofta på att man hittat luckor som behöver täppas till.
- Undvik att koppla in dig på gratis nätverk. Genom att använda en vpn-anslutning skyddas din dator.
- Sätt inte in ett upphittat usb-minne eller laddsladd i datorn för att stilla din nyfikenhet. De kan innehålla skadligt virus eller spionsystemvara.
- Lämna aldrig jobbdatorn obevakad och låt ingen annan använda den. Det förekommer att barn duperats att göra förälderns dator mottaglig för hackerattacker.
Ny forskning: så AI-hotat är ditt jobb
Vilka jobb ligger i riskzonen på grund av AI – och vilka är säkrare? Här är de 9 yrken som kan påverkas mest, enligt forskare vid Örebro universitet.
Diskussionen om AI och jobben präglas av vitt skilda gissningar. Nu har forskare vid Örebro universitet skapat ett konsekvent sätt att mäta hur AI-exponerat ett yrke faktiskt är. Det görs genom att lista ett antal ”kompetenser” hos moderna AI-verktyg – bildgenerering, översättning, läsförståelse, med flera – och sedan mäta hur stor del av olika yrken som bygger på att göra liknande saker.
Slutsatsen är att skrivbordsjobb är mest påverkade. Framför allt sådana som kräver hög utbildning. Listan över de mest utsatta jobben, som presenterats av nationalekonomen Magnus Lodefalk under ett föredrag om hans nya bok ”Artificiell intelligens och jobben”, ser ut så här:
- Statistiker
- Matematiker och aktuarie
- Författare och skribent
- Mjukvaru- och systemutvecklare
- Spel- och digitala medier-utvecklare
- Civilingenjör inom kemi och kemiteknik
- Ekonomiassistent
- GIS- och kartingenjör
- Systemadministratör
Fler saker påverkar effekterna av AI
Lodefalk betonar i sin bok att listan inte säger något om hur mycket AI faktiskt används i de olika yrkena, eller till vilken grad samhällsmedborgare vill att det ska ske. Den förutser inte heller om AI-verktyg kommer hjälpa anställda människor eller leda till att de förlorar jobbet. I stället är det en lista över yrken där en stor AI-användning är teoretiskt möjlig.
I några av yrkena har det redan skett förändringar. Som Kollega tidigare rapporterat har spelföretaget Mindark sagt upp 40 procent av sin personalstyrka för att, enligt egen utsago, ersätta dem med AI-verktyg. Likaså har speljätten EA meddelat att de tänker använda AI-verktyg i stor skala.
Förändringar och framtidsutsikter
På botten av listan finns de yrken som är allra mest fysiska: dansare, idrottare, takmontörer, brandmän, med flera. Lodefalk skriver samtidigt att även sådana jobb kan påverkas av framtida AI-utveckling, eftersom det just nu görs stora investeringar i att koppla samman generativ AI med robotar.
SAS satsar stort på AI – trots krisande bransch
Trots en krisande bransch satsar flygbolaget SAS hårt digitalt. CIO Charlotte Svensson vill dubblera it-avdelningen och utnyttja artificiell intelligens.
SAS har gått igenom några tuffa år, ändå växer er it-avdelning.
– Efter pandemin tvingades vi ställa om. Vår digitala ambition handlar om att satsa mer på AI, att optimera våra flygplan, avtal och sådant som bränsle. Tanken är att fördubbla vår digitala arbetskraft, i stället för att köpa tjänster externt. Fokus är att rekrytera och bygga kompetens.
Och det är inte anställda som försvinner när ni ställer om?
– Under pandemin drog vi ner till ”bare minimum”, många fick lämna.
Kan AI sänka bränsleåtgången?
– Ja, genom att ta fram väldigt bra data på hur mycket last vi tar ombord. Är det en lång flight är det mer bagage än det är tur och retur Arlanda–Oslo. Vi får data över hur mycket vatten som förbrukas, hur mycket mat som slängs och mängden produkter som tas ombord utan att användas. Det handlar om väldigt många små saker som sammantaget påverkar.
På vilka andra sätt använder ni AI?
– I stort sett inom alla delar av verksamheten. Men vi använder framför allt AI som beslutsstöd.
AI optimerar allt från bränsle till kundservice
Varför är det viktigt att vara ett digitalt flygbolag?
– SAS är inte ett särskilt stort flygbolag. Vi har en fördel av att vara på den skandinaviska marknaden där våra kunder är digitalt mogna – och dessutom väldigt tidseffektiva. I Sverige, Norge och Danmark förväntar man sig att få sköta saker själv, utan mänsklig kontakt. Om vår personal slipper sitta bakom en disk kan de vara mobila och hjälpa kunderna där de är, i stället för att kunden ska slussas runt.
Vad krävs av dig som chef i en sådan satsning?
– Som alltid – ett bra team. Och då menar jag inte bara mitt team, utan i ett bredare perspektiv. Ska man göra svåra saker handlar det alltid om människor. Om jag tar fram lösningar som inte fungerar för vår personal eller passagerarna kommer de inte att användas. Det handlar om att se en roll som min som en servicefunktion – jag ska se till att alla kan göra sitt jobb på ett enklare och bättre sätt.
Påverkas den digitala planen av att SAS har nya storägare?
– Det är denna plan de har valt. Att leverera på den kommer att bli viktigt.
CHARLOTTE SVENSSON
GÖR: CIO (it-chef) och vice vd på SAS sedan fyra år tillbaka.
ÅLDER: 56.
KARRIÄR: Senast ansvarig för affärsområdet brev och digitala tjänster på Postnord. Innan dess på Bonnier med flera höga befattningar. Utbildad systemvetare vid bland annat Chalmers och Stanford University.
