Hoppa till huvudinnehåll
Digitalisering

Digital jobbstart för studenter på Ericsson

Många av Ericssons framtida medarbetare rekryteras direkt från de tekniska högskolorna och universiteten. I år fick de 400 studenter som tog ett kliv in i koncernen under sommaren ett helt digitalt välkomnande.
Lina Björk Publicerad
Privat, Stig-Åke Jönsson/TT
Diba Rezaie hämtade ut datorn på Ericsson i Lund och jobbade sedan hemifrån hela sommaren. Privat, Stig-Åke Jönsson/TT

Ett av de företag som gått bra under coronakrisen är telekomjätten Ericsson. För att säkerställa framtida kompetens brukar koncernen varje år rekrytera studenter från de tekniska högskolorna och universiteten under sommaren. Studenterna får arbetsuppgifter som passar deras utbildning, jobbar några veckor och många fortsätter sedan med timanställningar under sin utbildning. I mars då covid-19 spred sig över världen stod det dock klart att den här sommaren inte skulle bli som andra.

– Vi värnar verkligen om studenterna och det här är ett bra verktyg att knyta dem till oss. Så vi ställde frågan till våra chefer och handledare, kan vi ta hand om dem? och majoriteten sa att vi kör, säger Anders Österlund, som jobbar med employer branding på Ericsson.

Eftersom de anställda på Ericsson redan hade ställt om och arbetade hemifrån när sommaren kom blev den tekniska biten inte något bekymmer. En oro var i stället att studenterna skulle känna sig välkomna, få en sammanhållning med gruppen och inte bli ensamma med sin uppgift.

Läs mer: Stora utmaningar när Sverige digitaliseras

– Inom vår organisation blev studenterna indelade i par för att inte bli ensamma med sin uppgift. Sedan hade vi avstämningar kontinuerligt för att se hur det gick och om något problem behövde diskuteras. Även för handledarna gav det mycket i tider av isolering, säger Samuel Axelsson, manager på Ericsson.

En av studenterna som jobbade under sommaren var Diba Rezaie. Hon läser sitt sista år till civilingenjör med inriktning mot datateknik vid Linköpings universitet. I vanliga fall åker hon hem till Malmö under sommaren och pendlar till sommarjobbet på Ericsson i Lund. I år hämtade hon ut datorn på arbetsplatsen och satt hemma och jobbade i sex veckor.

– Jag hade en fördel av att det var tredje året jag jobbade på Ericsson och andra året på samma avdelning, så ansiktena var bekanta. Men även resten fungerade väldigt bra, det fanns alltid någon att fråga inne på Teams och jag hade en handledare som alltid var tillgänglig. Sedan anordnades gemensamma frukostar och eftermiddagsfika, det var inte som att vara på kontoret men det kändes som att man gjorde det bästa av situationen.

Läs mer: Svagare skydd vid hemarbete

Även för handledarna fungerade den digitala mötesformen. Även om avståndet var längre så upplevde många att mötena blev mer personliga.

– När en hel grupp studenter samlas så kanske de inte tar initiativ på samma sätt. Man väntar med frågor för att man inte vill störa. Nu när avstämningar var inbokade digitalt upplevde många handledare att studenterna kom mer förberedda, hade frågor och vågade visa framfötterna på ett annat sätt, säger Samuel Axelsson.

När sommaren var över gjorde Ericsson en enkät bland studenterna för att se hur de upplevt introduktionen och arbetsuppgifterna. Resultatet var bättre än tidigare år, enligt Anders Österlund.

– Vi blev kanske lite förvånade. Men samtidigt hade vi verkligen ansträngt oss för att det skulle fungera trots att världen var upp och ner. Vi hade anställt nästan alla studenter innan pandemin slog till, så ingen hade sökt sig till oss av desperation, vilket gjorde att enkätresultatet kändes uppriktigt.

Nu förbereder Ericsson den kommande sommarens ansökningar och trycket är stort. Diba Rezaie som snart är färdigbakad civilingenjör stänger inga dörrar, men tittar extra på trainetjänster.

– Jag såg att Ericsson har några ute så det kommer jag att söka, säger hon.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Digitalisering

It-strul är ett kostsamt krångel

It-strul kostar Sveriges företag drygt 31 miljarder kronor om året – men skapar också onödig stress hos tjänstemännen. På Ica Distribution i Helsingborg gör man tummen upp för den digitala arbetsmiljön, även om svordomarna även här kan hagla när tekniken krånglar.
Petra Rendik Publicerad 15 oktober 2025, kl 13:00
it-strul
Unionens utställning om it-stress har landat på ICA i Helsingborg där Veronika Andersen och Linus Nilsson känner igen sig i flera exempel på strul som de själva möter på jobbet. Foto: Lars Jansson

Obegripliga manualer, datorer som låser sig, nya lösenord som är omöjliga att komma ihåg och teamsmöten som tjorvar. Få saker kan stjäla så mycket tid, framkalla mental härdsmälta och svordomar som när tekniken strular på jobbet.

Det är också anledningen till att Unionens vandringsutställning som bygger på medlemmars berättelser om it-strul och som förbundet har tillsammans med Arbetets museum i Norrköping, heter Jävla k*kdator!. 

Annika Sander
Annika Sander

– Det är ett kraftfullt uttryck och några har reagerat. Men igenkänningen är väldigt stor hos de flesta vi möter, säger Annika Sander Welstad från Unionen arbetar med utställningen som ska vandra mellan olika arbetsplatser från södra till norra Sverige. 

Digital arbetsmiljö handlar inte bara om utrustning som datorer, skrivare och programvaror, utan också om hur vi mår när vi använder oss av tekniken. För it-strul kostar inte bara enorma pengar utan skapar också onödig stress hos medarbetare 

 

Unionen: 73 miljoner arbetstimmar läggs på it-strul

En undersökning från Unionen visar att privatanställda tjänstemän lägger nära 73 miljoner timmar varje år på it-strul. Det generar en kostnad på drygt 31 miljarder kronor per år. Åtta av tio uppger att de i någon utsträckning blir stressade av teknik som inte fungerar, tre av tio blir MYCKET stressade.

Uppgraderingar av nya system, krav på att man ska hänga med och förstå, att kommunicera i flera kanaler och digitala möten som hänger sig är exempel på sådant som skapar stress. 

Det senare kan både Linus Nilsson och Martin Falk, som jobbar på Ica Distributions enhet i Helsingborg, skriva under på.

Martin Falk
Martin Falk

–  Jag kan bli frustrerad över när man ska koppla upp sig på Teamsmöten och så går inte kameran i gång. Det finns heller aldrig någon enkel lösning där och då, säger Martin Falk.

Kollegan Linus Nilsson håller med.

–  Det kan gå fem minuter av mötet bara att få i gång Teams. Men jag personligen blev stressad av att vi inte kunde enas om vilken kanal vi skulle sprida information på och kommunicera i. Fast det har blivit bättre nu, för att vi nog lärt oss.

 

Underlättar med it-support på plats

De är trots allt nöjda med den digitala arbetsmiljön på jobbet. Visst kan det bli lite stökigt när man till exempel byter olika system, men arbetsgivaren är bra på att tillhandahålla utbildningar för medarbetarna. Den absolut största fördelen tycker de är att arbetsplatsen har en egen it-support på plats, vilket underlättar oerhört.

–  Jag kan störa mig på alla uppdateringar och AI stressar mig lite. Men jag springer till supporten när något inte fungerar, där finns alltid någon som hjälper mig, säger Veronika Andersen som också arbetar på Ica i Helsingborg. 

Martin Falk, Veronika Andersen och Linus Nilsson spelar teknikstrulsbingo. Foto: Lars Jansson

De digitala lösningarna utvecklas i snabbt tempo och flera undersökningar visar att medarbetare kan känna oro över att inte hänga med. Men Martin Falk tänker lite tvärtom. Han menar att han i stället har lärt sig vad han inte behöver kunna för att det alltid finns någon annan som kan det bättre. På så vis bli det inte lika övermäktigt, menar han.

Linus Nilsson känner lite annorlunda.

– Jo, visst kan jag känna någon form av stress – jag måste ju hänga med för att vara relevant. 

Digitalisering

Stress triggar teknikstrul

Lider du av teknikförbannelse? Psykologen David Waskuri vet varför och sitter inne med lösningen på dina problem.
Johanna Rovira Publicerad 7 oktober 2025, kl 06:00
Känns det som att tekniken alltid krånglar för dig? Psykologen David Waskuri förklarar varför – och hur du bryter teknikförbannelsen.David Waskuri/skrivare som strular
Stress kan trigga teknikstrul och vi kan uppleva det som att vissa är mer drabbade än andra, anser psykologen David Waskuri. Foto: Evalena Andersson/Mons Brunius TT

Att datorn fryser, kopiatorn tuggar i sig papper och mobiltelefonen ballar ur har vi alla varit med om. Men vissa av oss tycks drabbas oftare av maskinosis. 

Varför är det så David Waskuri, psykolog och författare på Sveapsykologerna?

– Det finns inget vetenskapligt belägg att vissa är mer mottagliga för teknikstrul. Men det kan upplevas så. 

– Om du är stresskänslig, och redan osäker på teknik, blir du lätt nervös och gör fler misstag. Förväntningar på strul leder till att du skapar en självuppfyllande profetia. 

Vad händer med oss när tekniken strular? 

– På individnivå känner man lätt frustration, maktlöshet och irritation, vilket kan leda till ökad stress, konflikter,  sömnproblem och minskad arbetsglädje. Det blir en kognitiv belastning eftersom hjärnan behöver lägga massa energi på tekniken i stället för de egentliga arbetsuppgifterna 

– På samhällsnivå kan större it-haverier få allvarliga konsekvenser, för både ekonomin och människors trygghet. 

Vad kan man göra åt saken? 

– Stresshantering, träning och tydliga instruktioner i kombination med pauser och andningsövningar kan minska känslan av att tekniken alltid är emot en och risken för att göra misstag. 

– Det är också viktigt att arbetsgivare inte bara investerar i ny teknik utan även satsar på säkerhet, utbildning och fungerande support. 

Digitalisering

Så lurar bedragare anställda på lösenord

Nätfiske via mejl och sms är det man som anställd ska vara mest på sin vakt mot efter en omfattande dataläcka betonar Karl Emil Nikka, cybersäkerhetsexpert på Stöldskyddsföreningen.
Publicerad 1 oktober 2025, kl 09:15
Så undviker du nätfiske efter en dataläcka – expertens varning. PÅ bild en kvinna med bärbar dator och en autentiserigsapp.
Så skyddar du dig mot nätfiske efter en dataläcka. Cybersäkerhetsexpert Karl-Emil Nikka varnar för falska mejl och sms – lär dig känna igen bluffarna. Foto: Colourbox.

– Någon försöker lura dig att läcka något, till exempel ditt lösenord. Mejlet eller messet är ofta mycket trovärdigt. Det har en signatur och en logotyp som gör att det ser ut som om det kommer från den egna organisationen, säger han.

Bedragare utnyttjar oro kring lösenordsbyten

Bedragaren kanske skriver att du med anledning av en läcka du läst om i media måste byta ditt lösenord – och uppmanar dig att klicka på en länk.

Epost är ett osäkert kommunikationssätt eftersom det är lätt att missa att avsändaren är manipulerad. Telefon och sms är minst lika osäkert. Det går inte att avgöra om personen som tar kontakt är den som den utger sig för att vara. En bedragare kan ringa till dina kollegor från ditt telefonnummer.

– När organisationer informerar sin personal i känsliga frågor om vad som har inträffat är det viktigt att göra det via säkra kommunikationssätt, som intranätet och interna meddelandelösningar. Där kan alla lita på att den som skriver något är den de utger sig för att vara, säger Karl Emil Nikka.

Risker med att lämna ut uppgifter till tredje part

Karl-Emil Nikka. Foto: Ulf Edvinsson.

Att som i fallet med Miljödata lägga ut skyddade personuppgifter till en tredje part måste göras med försiktighet, anser han. Det viktiga är att alla företag och organisationer har förteckningar över vilka personuppgifter de hanterar, var de hanterar dem och att de regelbundet gallrar uppgifterna.

Motivet för en cyberattack varierar. För en grupp som utpressar handlar det ofta om att skrämmas och bli känd.

– Gruppen bakom läckan från Miljödata tjänar inga pengar på att lägga informationen öppet på Darknet, men den bygger sitt varumärke, säger Karl Emil Nikka.

Text: Torbjörn Tenfält

Dataläckor vi minns


Coop Värmland 2023: 

December 2023. Coop Värmland utsattes för ett cyberangrepp som påverkade kortbetalningar i butik och stora delar av organisationens IT-systemen. Anställningsuppgifter om medarbetare läckte ut, likaså uppgifter om Coop Värmlands medlemmar. Möjligheten att betala med kort i butik slogs ut under ett dygn. 

Källa: Coop

 

Visma och offentligajobb.se 2023: 

April 2023: En av Vismas driftleverantörer utsattes för en cyberattack som berörde rekryteringssystemet hos Visma Recruit och jobbsökarsajten offentligajobb.se.  Under ett antal dagar gick det att söka jobb i flera kommuner och myndigheter.

Källa: Visma

 

Vastaamo i Finland 2020: 

Oktober 2020. Det finska psykoterapicentret Vastaamo drabbades av dataintrång och utpressning. Omkring 36 000 patienters konfidentiella information läckte ut, bland annat terapianteckningar, diagnoser och klientuppgifter. Många fick utpressningsmejl med krav om att betala 200 euro för att inte deras uppgifter skulle offentliggöras.

Källa: MSB

 

Skillnaden mellan dataläcka och dataintrång?


En dataläcka är ett obehörigt avslöjande av känslig, konfidentiell eller personlig information från en organisations system eller nätverk till en extern part. Dataläckor kan vara avsiktliga eller oavsiktliga och kan få allvarliga konsekvenser för de organisationer och individer som påverkas.

Källa: Microsoft