Hoppa till huvudinnehåll
Digitalisering

Digital jobbstart för studenter på Ericsson

Många av Ericssons framtida medarbetare rekryteras direkt från de tekniska högskolorna och universiteten. I år fick de 400 studenter som tog ett kliv in i koncernen under sommaren ett helt digitalt välkomnande.
Lina Björk Publicerad
Privat, Stig-Åke Jönsson/TT
Diba Rezaie hämtade ut datorn på Ericsson i Lund och jobbade sedan hemifrån hela sommaren. Privat, Stig-Åke Jönsson/TT

Ett av de företag som gått bra under coronakrisen är telekomjätten Ericsson. För att säkerställa framtida kompetens brukar koncernen varje år rekrytera studenter från de tekniska högskolorna och universiteten under sommaren. Studenterna får arbetsuppgifter som passar deras utbildning, jobbar några veckor och många fortsätter sedan med timanställningar under sin utbildning. I mars då covid-19 spred sig över världen stod det dock klart att den här sommaren inte skulle bli som andra.

– Vi värnar verkligen om studenterna och det här är ett bra verktyg att knyta dem till oss. Så vi ställde frågan till våra chefer och handledare, kan vi ta hand om dem? och majoriteten sa att vi kör, säger Anders Österlund, som jobbar med employer branding på Ericsson.

Eftersom de anställda på Ericsson redan hade ställt om och arbetade hemifrån när sommaren kom blev den tekniska biten inte något bekymmer. En oro var i stället att studenterna skulle känna sig välkomna, få en sammanhållning med gruppen och inte bli ensamma med sin uppgift.

Läs mer: Stora utmaningar när Sverige digitaliseras

– Inom vår organisation blev studenterna indelade i par för att inte bli ensamma med sin uppgift. Sedan hade vi avstämningar kontinuerligt för att se hur det gick och om något problem behövde diskuteras. Även för handledarna gav det mycket i tider av isolering, säger Samuel Axelsson, manager på Ericsson.

En av studenterna som jobbade under sommaren var Diba Rezaie. Hon läser sitt sista år till civilingenjör med inriktning mot datateknik vid Linköpings universitet. I vanliga fall åker hon hem till Malmö under sommaren och pendlar till sommarjobbet på Ericsson i Lund. I år hämtade hon ut datorn på arbetsplatsen och satt hemma och jobbade i sex veckor.

– Jag hade en fördel av att det var tredje året jag jobbade på Ericsson och andra året på samma avdelning, så ansiktena var bekanta. Men även resten fungerade väldigt bra, det fanns alltid någon att fråga inne på Teams och jag hade en handledare som alltid var tillgänglig. Sedan anordnades gemensamma frukostar och eftermiddagsfika, det var inte som att vara på kontoret men det kändes som att man gjorde det bästa av situationen.

Läs mer: Svagare skydd vid hemarbete

Även för handledarna fungerade den digitala mötesformen. Även om avståndet var längre så upplevde många att mötena blev mer personliga.

– När en hel grupp studenter samlas så kanske de inte tar initiativ på samma sätt. Man väntar med frågor för att man inte vill störa. Nu när avstämningar var inbokade digitalt upplevde många handledare att studenterna kom mer förberedda, hade frågor och vågade visa framfötterna på ett annat sätt, säger Samuel Axelsson.

När sommaren var över gjorde Ericsson en enkät bland studenterna för att se hur de upplevt introduktionen och arbetsuppgifterna. Resultatet var bättre än tidigare år, enligt Anders Österlund.

– Vi blev kanske lite förvånade. Men samtidigt hade vi verkligen ansträngt oss för att det skulle fungera trots att världen var upp och ner. Vi hade anställt nästan alla studenter innan pandemin slog till, så ingen hade sökt sig till oss av desperation, vilket gjorde att enkätresultatet kändes uppriktigt.

Nu förbereder Ericsson den kommande sommarens ansökningar och trycket är stort. Diba Rezaie som snart är färdigbakad civilingenjör stänger inga dörrar, men tittar extra på trainetjänster.

– Jag såg att Ericsson har några ute så det kommer jag att söka, säger hon.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Digitalisering

AI tar inte ditt jobb – än så länge

AI:s intåg på arbetsmarknaden har inte lett till ökade uppsägningar bland tjänstemän i stort. Det visar en analys som TRR har gjort. Men det finns branscher där AI kan ha orsakat uppsägningar.
David Österberg Publicerad 12 maj 2026, kl 06:03
Robot sitter vid en laptop på ett kontor, som illustration till AI på arbetsplatsen och hur tekniken kan påverka tjänstemannajobb.
Införandet av AI-verktyg på svenska arbetsplatser har inte lett till omfattande uppsägningar. Men vissa yrken är mer utsatta än andra. Colourbox

Många tjänstemän har arbetsuppgifter som helt eller delvis kan utföras av AI-verktyg. Det gäller exempelvis anställda inom IT, marknadsföring, HR, administration och försäljning. Men hittills har AI:s intåg inte orsakat uppsägningar på bred front, enligt en analys som omställningsorganisationen TRR har gjort.

I analysen har TRR använt ett index som visar hur stor del av arbetsuppgifterna i ett yrke som är exponerat för AI. Därefter har de undersökt om antalet uppsagda tjänstemän är större i yrken som är högt AI-exponerade.

– Vi kan inte se att andelen uppsägningar inom yrken med hög AI-exponering har ökat. Den har legat konstant under de tre år som vi har tittat på, säger Jacob Grönlund, arbetsmarknadsanalytiker på TRR.

Kan ersätta personal inom kundtjänst

Samtidigt finns en del tecken på att AI-verktyg kan ha orsakat uppsägningar. Flera rådgivare hos TRR har mött personer som anger att de har blivit uppsagda för att deras arbetsgivare infört AI-verktyg. Det gäller exempelvis medicinska sekreterare som blivit ersatta av AI-baserade journalsystem. Även personal inom kundtjänst och kontaktcenter kan delvis ha blivit ersatt av AI-verktyg.

TRR kan också se att en del administrativa roller kan bli överflödiga när digitala stödsystem införs. Dessutom finns enstaka fall av uppsägningar på grund av AI inom mjukvaruutveckling, reklam, programmering och spelutveckling.

Det tyder, enligt TRR, på att AI-relaterade effektiviseringar kan få större genomslag framöver.

– Vi befinner oss fortfarande i en experimentfas. Både företag och medarbetare undersöker ju just nu hur man kan bli mer produktiv med hjälp av AI. Men huruvida det kan leda till uppsägningar är för tidigt att säga, säger Jacob Grönlund.

Ska man vara orolig som tjänsteman?

– Man ska inte vara orolig, men observant på de förändringar som sker och i största möjliga mån försöka förstå hur det kan påverka ens jobb framöver. Man behöver kanske se över sitt behov av kompetensutveckling och där kan vi som omställningsorganisation vara ett stöd.

AI kan göra kundanalyser och testa programvara

 I en rapport från Unionen från förra året syns en liknande utveckling. Rapporten baseras på en undersökning bland förbundets klubbar. Enligt den har 67 procent av företagen infört AI i verksamheten. Det är en kraftig uppgång sedan hösten 2023 då motsvarande andel var 29 procent.

AI används bland annat för att hantera kundkontakter, ersätta eller komplettera kundtjänst, sammanfatta texter, göra kundanalys och att testa programvara.

Enligt rapporten är det svårt att veta om AI har börjat ta tjänstemännens jobb. För en yrkesgrupp – administration och kundtjänst – finns dock en del som tyder på att det kan vara så. Mellan hösten 2023 och hösten 2025 minskade antalet anställda i den gruppen med 49 000 personer. Nedgången kan bero på dåliga tider, men också på att deras arbetsuppgifter har automatiserats med AI.

AI kan snart orsaka uppsägningar

I övriga yrkesgrupper finns inte någon liknande kraftig nedgång. Unionens klubbar tror inte heller att AI hittills har haft någon negativ påverkan på personalstyrkan. De kommande åren kan det komma att ändras. Drygt 20 procent av klubbarna svarar att personalstyrkan kommer att minska på grund av planerade AI-implementeringar.

Digitalisering

Jonas Gren jobbar utan internet – ”jag skriver bättre då”

Prisbelönta poeten och författaren Jonas Gren är aktuell med boken Ingen surf. Han har valt att jobba helt utan internet på sitt kontor.
– Det finns stora poänger, säger han.
Elisabeth Brising Publicerad 10 april 2026, kl 11:00
Författaren Jonas Gren, aktuell med boken Ingen surf, arbetar nedkopplad för att kunna fokusera på skrivandet.
Poeten och författaren Jonas Gren har valt bort internet och smart mobil på sitt kontor för att kunna koncentrera sig bättre på skrivandet. Foto: Casper Hedberg/Colourbox

Varför skrev du boken Ingen surf? 

– Jag har pendlat mellan att vara väldigt uppkopplad eller mer nedkopplad än de flesta. Det har gjort att jag börjat tänka kring skillnaden. Att ha teknologin in på kroppen eller långt till den. Många vill ha mer nedkoppling men känner sig tvungna att vara online hela tiden. 

Vilka insikter har forskningen i boken gett dig?

– Att det finns stora poänger med att hitta möten eller arbetssätt där man försöker fjärma sig lite. Kontorsarbetare kollar mejl 77 gånger per dag och koncentrationsspannet vid datorn är i genomsnitt 47 sekunder innan man skiftar fokus till ett annat fönster eller telefon. År 2004 var spannet 2,5 minuter. 

Du jobbar på ett kontor i Uppsala utan internet och smart mobil, varför?

– Jag får bättre koncentration, blir mindre stressad och mycket bättre på att hantera komplexa skrivuppdrag. Jag tycker jag är sämre och mer splittrad med internet. Det är bevisat att vi får bättre koncentration när vi kopplar ner. Det är också trivsamt att få vara mer ifred. 

Jonas Gren om nedkoppling och arbete utan internet

Poeten och författaren Jonas Gren fick nyligen Nils Ferlin-priset 2026.

Läs mer: Att sluta med internet hör till det bästa jag gjort

Digitalisering

Du är nyckeln till säkerheten på jobbet

Cyberattacker och läckta personuppgifter ökar och kostar stora belopp för företag. Ny forskning visar att vägen till bättre it-säkerhet går via dig som chef.
Publicerad 8 december 2025, kl 06:01
Symbolisk bild av it-säkerhet: en miniatyrfigur står på en processor som representerar ledarskap inom cybersäkerhet, bredvid en person som arbetar med en datorserver i ett serverrum.
De flesta chefer saknar spetskompetens inom Informationssäkerhet. Ny forskning visar att vägen till bättre it-säkerhet går via dig som chef. Foto: Colourbox.

Nyheter om läckta persondata och datorsystem som slutar att fungera på företag, kommuner och myndigheter kommer allt tätare. Effekterna är oerhört kostsamma, för alla inblandade. De riskerar också att skada förtroendet för företagen som levererar tjänster som hanterar eller har tillgång till känslig information.

Att ha en hög informationssäkerhet blir alltmer betydelsefullt och borde ligga högt på chefers prioriteringslista. När man pratar om att förbättra it-säkerheten brukar dock fokus vara på att utbilda medarbetarna. Sällan ingår det som en del inom ledarskapsutbildningarna.

I ett forskningsprojekt vid Göteborgs universitet inriktat på just det, visade det sig att utbildning riktad till cheferna gav ett bättre resultat på säkerhetskulturen än den som riktas till personalen.

Djävulen sitter i detaljerna

Psykologen Martin Grill, en av forskarna bakom projektet, menar att djävulen som alltid sitter i detaljerna även när det handlar om att öka it-säkerheten.

– Det går inte att prata i allmänna termer om vad man önskar sig, eller ha högt flygande visioner. Man måste vara fokuserad, det har vi sett i ledarutveckling generellt. Om du vill åstadkomma en beteendeförändring så behöver du vara specifik och avgränsad att jobba mot just det.

Identifiera svagheter

Martin Grill, porträttbild.
Martin Grill.

Alla företag och organisationer har olika förutsättningar och olika styrkor och svagheter och dem måste man identifiera.

– Man får göra riskbedömningar och ha samtal med medarbetarna om vad det finns för hot mot informationssäkerheten, och hur de ska hanteras, säger Martin Grill.

För att sedan öka säkerhetstänket gäller det för chefer att utveckla ledarbeteenden som gör att man sätter det i fokus. Den metod som Martin Grill och hans forskarkollegor har tagit fram inriktar sig på tre beteenden:

1. Sätt informationssäkerhetsmål

Det handlar om att vara specifik när man sätter mål. Om ett företag har identifierat att dokumentationshanteringen har svagheter behöver man ställa frågor kring det. Exempelvis: Vilken typ av dokumentation ska vi hantera och på vilket sätt? Vilka medarbetare ska ha tillgång till den och på vilket sätt? Hur ser vi till att dokumentation inte når fel personer? Utifrån svaren sätts sedan målen.

2. Ha ett närvarande, lyssnande ledarskap

Enligt Martin Grill gäller det att skapa ett samtalsklimat där det är okej att prata om vilka hot som finns mot it-säkerheten så att chefen får den informationen från medarbetarna.

– För att få veta vad som inte fungerar bra är det viktigt att tänka igenom hur du ska reagera på dåligt säkerhetsbeteende. Om vi bestraffas för att vi berättar hur vi faktiskt gör med vår informationssäkerhet kommer folk inte att vara ärliga.

3. Ge återkoppling

Följ upp och ge feedback på de mål som ni har satt upp. Om företaget har en krånglig men säker informationshantering som tar lång tid att utföra blir det svårt att få folk att välja den. Det gäller särskilt om det finns ett snabbare sätt men som har lägre informationssäkerhetsnivå. Som chef behöver du därför följa upp och belöna det säkra sättet för att ändra medarbetarnas beteende.

För att veta att säkerhetsbeteendena förändras i positiv riktning är det viktigt att göra mätningar.

– Effekter av mätningar ska man inte underskatta, och det går att mäta mer än man tror. Det är ett väldigt effektivt sätt att följa upp någonting. Det gör att du kan återkoppla bättre.

Martin Grills forskning visar att arbete med it-säkerhet kan ge spridningseffekter.

– Om du till exempel får till en bra rutin i ett projekt tenderar du också att hantera dokumentation säkrare i andra projekt och bli mer noggrann med information generellt. Det leder till beteendeförändringar som sprider sig.

Text: Teres Hallman

IT-SÄKERHET: GÖR SÅ HÄR

1. Sätt upp informationssäkerhet på agendan för ett möte med både chefer och medarbetare.

2. Diskutera vilka problem som finns och hur ni vill hantera dem.

3. Bestäm tid och plats för att ta arbetet vidare.