Hoppa till huvudinnehåll
Digitalisering

Digital jobbstart för studenter på Ericsson

Många av Ericssons framtida medarbetare rekryteras direkt från de tekniska högskolorna och universiteten. I år fick de 400 studenter som tog ett kliv in i koncernen under sommaren ett helt digitalt välkomnande.
Lina Björk Publicerad 1 december 2020, kl 11:10
Privat, Stig-Åke Jönsson/TT
Diba Rezaie hämtade ut datorn på Ericsson i Lund och jobbade sedan hemifrån hela sommaren. Privat, Stig-Åke Jönsson/TT

Ett av de företag som gått bra under coronakrisen är telekomjätten Ericsson. För att säkerställa framtida kompetens brukar koncernen varje år rekrytera studenter från de tekniska högskolorna och universiteten under sommaren. Studenterna får arbetsuppgifter som passar deras utbildning, jobbar några veckor och många fortsätter sedan med timanställningar under sin utbildning. I mars då covid-19 spred sig över världen stod det dock klart att den här sommaren inte skulle bli som andra.

– Vi värnar verkligen om studenterna och det här är ett bra verktyg att knyta dem till oss. Så vi ställde frågan till våra chefer och handledare, kan vi ta hand om dem? och majoriteten sa att vi kör, säger Anders Österlund, som jobbar med employer branding på Ericsson.

Eftersom de anställda på Ericsson redan hade ställt om och arbetade hemifrån när sommaren kom blev den tekniska biten inte något bekymmer. En oro var i stället att studenterna skulle känna sig välkomna, få en sammanhållning med gruppen och inte bli ensamma med sin uppgift.

Läs mer: Stora utmaningar när Sverige digitaliseras

– Inom vår organisation blev studenterna indelade i par för att inte bli ensamma med sin uppgift. Sedan hade vi avstämningar kontinuerligt för att se hur det gick och om något problem behövde diskuteras. Även för handledarna gav det mycket i tider av isolering, säger Samuel Axelsson, manager på Ericsson.

En av studenterna som jobbade under sommaren var Diba Rezaie. Hon läser sitt sista år till civilingenjör med inriktning mot datateknik vid Linköpings universitet. I vanliga fall åker hon hem till Malmö under sommaren och pendlar till sommarjobbet på Ericsson i Lund. I år hämtade hon ut datorn på arbetsplatsen och satt hemma och jobbade i sex veckor.

– Jag hade en fördel av att det var tredje året jag jobbade på Ericsson och andra året på samma avdelning, så ansiktena var bekanta. Men även resten fungerade väldigt bra, det fanns alltid någon att fråga inne på Teams och jag hade en handledare som alltid var tillgänglig. Sedan anordnades gemensamma frukostar och eftermiddagsfika, det var inte som att vara på kontoret men det kändes som att man gjorde det bästa av situationen.

Läs mer: Svagare skydd vid hemarbete

Även för handledarna fungerade den digitala mötesformen. Även om avståndet var längre så upplevde många att mötena blev mer personliga.

– När en hel grupp studenter samlas så kanske de inte tar initiativ på samma sätt. Man väntar med frågor för att man inte vill störa. Nu när avstämningar var inbokade digitalt upplevde många handledare att studenterna kom mer förberedda, hade frågor och vågade visa framfötterna på ett annat sätt, säger Samuel Axelsson.

När sommaren var över gjorde Ericsson en enkät bland studenterna för att se hur de upplevt introduktionen och arbetsuppgifterna. Resultatet var bättre än tidigare år, enligt Anders Österlund.

– Vi blev kanske lite förvånade. Men samtidigt hade vi verkligen ansträngt oss för att det skulle fungera trots att världen var upp och ner. Vi hade anställt nästan alla studenter innan pandemin slog till, så ingen hade sökt sig till oss av desperation, vilket gjorde att enkätresultatet kändes uppriktigt.

Nu förbereder Ericsson den kommande sommarens ansökningar och trycket är stort. Diba Rezaie som snart är färdigbakad civilingenjör stänger inga dörrar, men tittar extra på trainetjänster.

– Jag såg att Ericsson har några ute så det kommer jag att söka, säger hon.

Digitalisering

Det största cyberhotet på jobbet är du själv

Det absolut största cyberhotet mot din arbetsplats är du. För trots att du troligtvis vet hur du ska skydda dig mot angrepp från cyberbrottslingar, låter du bli. Men ansvaret att hålla databuset ute faller inte enbart på dig.
Johanna Rovira Publicerad 4 april 2024, kl 08:37
Till vänster en man som jobbar med en internetrouter, till höger en cyberbrottsling med mask för ansiktet och en bärbar dator framför sig.
AI är ett av cyberbrottslingarnas nya vapen. Men det största hotet mot IT-säkerheten på jobbet är du, din lathet och din snällhet. Foto: Colourbox.

De är listiga, kreativa och ligger hela tiden steget före IT-experterna. Cyberbrottslingarna är dessutom extremt intresserade av just dig, eftersom du som anställd är deras väg in på företaget där de presumtivt kan tjäna storkovan på att stjäla, spionera, blockera och hota med att förstöra. 

– Alla stora företag har någon form av grundskydd, som brandväggar och krypteringar. Så brottslingarna letar efter olika sätt att ta sig in och kan hitta dig exempelvis via Linkedin, förklarar Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen. 

Så kallad spearphishing, riktade attacker via mejl, handlar om att bedragare vill förmå dig att öppna en länk eller att installera något på datorn. Och en hel del lyckas i sitt uppsåt. 

–Många är lata och trötta och gör saker av slentrian, det är då det blir farligt, säger Måns Jonasson. 

Snällhet kan straffa sig

Måns Jonasson, Internetstiftelsen.
Måns Jonasson. Foto: Internetstiftelsen.

Farligt kan det också bli när vi är för snälla. Nätskurkarna tvekar inte att utnyttja vår hjälpsamhet. 

– Generellt är vi hjälpsamma och blir man kontaktad av någon som utger sig för att jobba på en annan avdelning och ber om hjälp, brukar vi ställa upp. Det är tråkig att behöva vara skeptisk hela tiden, men fråga gärna en extra gång i stället för att göra ett dyrt misstag, säger Måns Jonasson.  

Men vi är inte bara lata, trötta och alltför snälla, vi är också dessvärre högst oemottagliga för information om hur vi ska hålla cyberbuset borta. Informationskampanjer som brottsförebyggande metod är ineffektiv, konstaterar Karin Svanberg, enhetschef på Brottsförebyggande rådet, BRÅ. 

– Vi förändrar dessvärre sällan vårt beteende bara för att någon talar om att vi gör fel eller riskerar något. Jämför med hur vi till exempel förhåller oss till rökning, fet mat och droger, säger hon. 

Det finns alltså en förklaring till att världens vanligaste lösenord är 123456, trots att alla vid det här laget vet att knepiga, unika lösenord är A och O när det gäller att hålla hackarna på behörigt avstånd. 

AI förändrar spelplanen för cyberbrottslingar

Men bedragarna blir alltmer förslagna och tar dessutom hjälp av ny teknik. Tidigare kunde man identifiera bedrägeriförsöken på lockbetenas usla stavning och grammatiska klumpighet, men tack vare AI har lurendrejeriförsöken blivit mer sofistikerade.  

Klonade röstsamtal har redan förekommit i cyberbrottsammanhang och säkerhetsexperter förutspår att inom en mycket snar framtid kommer bedragare med hjälp av generativ AI även kunna förfalska videosamtal. 

– Det gäller absolut att vara på sin vakt. Teoretiskt finns redan möjligheten att skapa en avatar och den tekniken kommer att bli bättre, även om det i dagsläget är ganska dyrt och komplicerat, säger Måns Jonasson. 

Framöver behöver du alltså vara än mer observant och varken tro dina öron eller ögon om chefen eller kollegan ringer upp dig via teams och ber dig utföra någon tjänst som i förlängningen kan leda till att företagets konton töms. 

– Det gäller att inta ett skeptiskt förhållningssätt och ha känselspröten ute, säger Måns Jonasson.  

– Men det är taskigt att lägga hela ansvaret på de anställda, internetsäkerhet är en utmaning som kräver jobb på flera fronter. IT-systemen måste också bli smartare och enklare att använda så att det blir svårare att göra fel. 

Ordlista

Social engineering/social ingenjörskonst: Social manipulation som omfattar flera olika tekniker för att lura åt sig uppgifter. 

Spoofing: Bedragaren använder falsk avsändare i mejl, sms eller via telefon. 

Phishing - nätfiske: Falska länkar infekterade med virus

Spearphishing: Nätfiske riktade mot specifika personer

Astroturfing/konstgräsrötter :- Fejkade kampanjer eller budskap som ser ut som det kommer från vanligt folk

Ransomewere: utpressningsvirus

DDOS: Hör till de cyberattacker som ökar mest. Attacker mot webbplatser för att överbelasta system med följden att dessa går dåligt eller kraschar helt. 

Deepfake/djupfejk: Förfalskade videor, bilder, ljud som genom avancerad AI  låter avatarer tala och agera. 

Så skyddar du dig – en liten påminnelse

  1. Öppna ej bifogade dokument/länkar från okända – de kan infektera med skadlig kod i syfte att norpa värdefull information/utpressa. Öppna heller inte bifogade dokument eller länkar från kända avsändare som verkar atypiska eller konstiga. Avsändaradressen kan vara förfalskad eller fått kontot kapat.  För att kolla att avsändaren av ett mejl är ok: För musen över adressen utan att klicka och jämför adressen som dyker upp i rutan.
  2. Ett långt lösenord är bättre än ett kort komplicerat. Använd inte samma lösenord överallt. Det går nämligen att köpa avlagda lösenord på Darknet.
  3. Logga inte in på olika ställen via Facebook – du lämnar spår som kan användas mot dig.
  4. Uppdatera mobilen och datorn omgående när det kommer propåer  – säkerhetsuppdateringar beror ofta på att man hittat luckor som behöver täppas till. 
  5. Undvik att koppla in dig på gratis nätverk. Genom att använda en vpn-anslutning skyddas din dator.
  6. Sätt inte in ett upphittat usb-minne eller laddsladd i datorn för att stilla din nyfikenhet. De kan innehålla skadligt virus eller spionsystemvara.
  7. Lämna aldrig jobbdatorn obevakad och låt ingen annan använda den. Det förekommer att barn duperats att göra förälderns dator mottaglig för hackerattacker.