Hoppa till huvudinnehåll
Digitalisering

Digital jobbstart för studenter på Ericsson

Många av Ericssons framtida medarbetare rekryteras direkt från de tekniska högskolorna och universiteten. I år fick de 400 studenter som tog ett kliv in i koncernen under sommaren ett helt digitalt välkomnande.
Lina Björk Publicerad
Privat, Stig-Åke Jönsson/TT
Diba Rezaie hämtade ut datorn på Ericsson i Lund och jobbade sedan hemifrån hela sommaren. Privat, Stig-Åke Jönsson/TT

Ett av de företag som gått bra under coronakrisen är telekomjätten Ericsson. För att säkerställa framtida kompetens brukar koncernen varje år rekrytera studenter från de tekniska högskolorna och universiteten under sommaren. Studenterna får arbetsuppgifter som passar deras utbildning, jobbar några veckor och många fortsätter sedan med timanställningar under sin utbildning. I mars då covid-19 spred sig över världen stod det dock klart att den här sommaren inte skulle bli som andra.

– Vi värnar verkligen om studenterna och det här är ett bra verktyg att knyta dem till oss. Så vi ställde frågan till våra chefer och handledare, kan vi ta hand om dem? och majoriteten sa att vi kör, säger Anders Österlund, som jobbar med employer branding på Ericsson.

Eftersom de anställda på Ericsson redan hade ställt om och arbetade hemifrån när sommaren kom blev den tekniska biten inte något bekymmer. En oro var i stället att studenterna skulle känna sig välkomna, få en sammanhållning med gruppen och inte bli ensamma med sin uppgift.

Läs mer: Stora utmaningar när Sverige digitaliseras

– Inom vår organisation blev studenterna indelade i par för att inte bli ensamma med sin uppgift. Sedan hade vi avstämningar kontinuerligt för att se hur det gick och om något problem behövde diskuteras. Även för handledarna gav det mycket i tider av isolering, säger Samuel Axelsson, manager på Ericsson.

En av studenterna som jobbade under sommaren var Diba Rezaie. Hon läser sitt sista år till civilingenjör med inriktning mot datateknik vid Linköpings universitet. I vanliga fall åker hon hem till Malmö under sommaren och pendlar till sommarjobbet på Ericsson i Lund. I år hämtade hon ut datorn på arbetsplatsen och satt hemma och jobbade i sex veckor.

– Jag hade en fördel av att det var tredje året jag jobbade på Ericsson och andra året på samma avdelning, så ansiktena var bekanta. Men även resten fungerade väldigt bra, det fanns alltid någon att fråga inne på Teams och jag hade en handledare som alltid var tillgänglig. Sedan anordnades gemensamma frukostar och eftermiddagsfika, det var inte som att vara på kontoret men det kändes som att man gjorde det bästa av situationen.

Läs mer: Svagare skydd vid hemarbete

Även för handledarna fungerade den digitala mötesformen. Även om avståndet var längre så upplevde många att mötena blev mer personliga.

– När en hel grupp studenter samlas så kanske de inte tar initiativ på samma sätt. Man väntar med frågor för att man inte vill störa. Nu när avstämningar var inbokade digitalt upplevde många handledare att studenterna kom mer förberedda, hade frågor och vågade visa framfötterna på ett annat sätt, säger Samuel Axelsson.

När sommaren var över gjorde Ericsson en enkät bland studenterna för att se hur de upplevt introduktionen och arbetsuppgifterna. Resultatet var bättre än tidigare år, enligt Anders Österlund.

– Vi blev kanske lite förvånade. Men samtidigt hade vi verkligen ansträngt oss för att det skulle fungera trots att världen var upp och ner. Vi hade anställt nästan alla studenter innan pandemin slog till, så ingen hade sökt sig till oss av desperation, vilket gjorde att enkätresultatet kändes uppriktigt.

Nu förbereder Ericsson den kommande sommarens ansökningar och trycket är stort. Diba Rezaie som snart är färdigbakad civilingenjör stänger inga dörrar, men tittar extra på trainetjänster.

– Jag såg att Ericsson har några ute så det kommer jag att söka, säger hon.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Digitalisering

Skrivaren – kontorets bortglömda säkerhetsrisk

Din skrivare kan mycket väl vara en säkerhetsrisk som läcker företagshemligheter till förhärdade cyberskurkar. Trots att många företag tydligen känner till skrivarnas dolda potential, får dessa ostört fortsätta utföra sina illdåd, visar en undersökning.
Johanna Rovira Publicerad 12 juni 2025, kl 06:01
Bild på skrivare
Den ser inte ut som en spion, men den kan mycket väl vara en. Skrivaren på jobbet kan lätt kapas av cyberbrottslingar. Foto: Christine Olsson/TT

Vem kunde ana att den där oansenliga skrivaren i hörnet, i själva verket är en lömsk spion som oförtrutet förser oärliga individer med hemlig information? Tydligen rätt många it-chefer. Närmare bestämt känner nästan 7 av 10 beslutsfattare inom IT-området till skrivarnas potentiella dubbelroll, men många väljer trots detta att stoppa huvudet i sanden. Det hävdar skrivarföretaget Canon som låtit undersöka företag i Sveriges kunskaper om skrivarsäkerhet. 

Eftersom moderna skrivare är uppkopplade utgör de lockande måltavlor för driftiga hackare med ont uppsåt. Skrivare med internminne lagrar dessutom alltifrån känsliga mötesanteckningar och rafflande lönelistor till konfidentiella kontrakt och hyperhemliga affärsstrategier – allt som skrivs ut eller kopieras på en arbetsplats är mumma för en företagsam utpressare.

Skrivare kan vara ett säkerhetshot

Brist på kunskap såväl som tekniska begränsningar och resurser är de största hindren för företagen att ta i tu med skrivarhoten, enligt undersökningen.

Sju procent av de tillfrågade har redan drabbats av ett dataintrång eller ett försök till intrång som de härlett till en lömsk skrivare.  13 procent svarar att de inte har en susning om att just skrivaren är den skyldige till informationsläckaget eller om det finns andra korrupta kontorsapparater att skylla på.