Hoppa till huvudinnehåll
Digitalisering

Digital EU-strategi ska lappa täcket

I dag publiceras EU:s strategi för en digital inre marknad. Den syftar till att förenkla för e-konsumenter och underlätta digital tillväxt. Men strategin har redan fått kritik för att både vara för vag och komma för sent.
Gabriella Westberg Publicerad
Virginia Mayo/AP/TT
Den estniska EU-kommissionären Andrus Ansip presenterar strategin för EU:s inre digitala marknad, i EU-parlamentet i Bryssel. Virginia Mayo/AP/TT

”Med en digital inre marknad kan vi skapa en ytterligare tillväxt på 340 miljarder euro, hundratusentals nya jobb och ett dynamiskt kunskapsbaserat samhälle.”

Så presenterades det prioriterade arbetet med den digitala inre marknaden i den Jean-Claude Juncker-ledda EU-kommissionen för en tid sedan. I dag publiceras resultatet.

Läs mer: EU:s strategi för en digital inre marknad

Tanken är att strategin ska underlätta för handel och användande av digitala tjänster över kors och tvärs mellan medlemsländerna.

För konsumenter innebär det bland annat att man lättare ska kunna lyssna på musik, se på film och ta del av andra online-tjänster oavsett var man befinner sig i Europa, att e-handeln ska bli smidigare och leveranserna över nationsgränserna bli billigare.

För företagen handlar det om potentiella vinster i mångmiljardklassen, genom en större, öppnare marknad och förenklade momsregler.

- Europa kan aldrig ta ledningen i den digitala revolutionen så länge vi är ett lapptäcke av 28 olika regelverk för telekom-tjänster, upphovsrätt, IT-säkerhet och uppgiftsskydd, sa Günter H Oettinger, kommissionsledamot med ansvar för den digitala ekonomin och det digitala samhället.

Men strategin har också fått kritik. Bland annat för att strategin är för vagt formulerad, att den inte pekar ut tydliga åtgärder och att den kommer för sent.

Något som flera bedömare hållit fram som extra viktigt är att det utses en regulator för den digitala marknaden, som får befogenheter att bevaka till exempel att data inte missbrukas och att konkurrensen inte snedvrids, som i fallet när det uppdagades att Google sänkt placeringen av konkurrenter i träfflistorna.

Behovet av en sådan roll påkallade EU-kommissionären Günther H Oettinger själv, för ett par veckor sedan, enligt The Wall Street Journal. Något sådant förslag finns dock inte i strategin som den ser ut i dag.

Förslag på mer konkreta åtgärder kommer i oktober, försäkrar tjänstemän som jobbat med strategin, enligt nyhetssajten Politico. Men innan de förslagen accepterats och implementerats i de nationella lagstiftningarna kan det ta upp till fem år. I den digitala världen är fem år ett sekel. Så frågan är hur relevant strategin som presenteras i dag är då.

”Vi kan inte vänta på kommissionen… Vad vi försöker att göra nu är att ta fram en pan-europeisk och en global licens så att alla kan ta del av vårt utbud. Vi försöker att lösa det kommersiellt”, kommenterade Netflix vd Reed Hastings EU-kommissionens strategi, till Politico.

6 fokusområden för den digitala inre marknaden

  1. Geoblockering. ”Jag hatar geoblockering. Det är gammalmodigt och inte rättvist”, dundrade EU-kommissionären Andrus Ansip, som ansvarar för arbetet med att ta fram EU:s strategi för digital inre marknad, för ett par veckor sedan. Enligt honom innebär strategin slutet för geoblockering – vilket innebär att EU-invånare efter strategins implementering ska kunna ta del av digitala tjänster, filmer och musik oavsett var de befinner sig. Men i den publicerade strategin är frågan om geoblockering fortfarande för vagt formulerad för att innebära något definitivt slut.
     
  2. Utbyggda bredband, tätare nätverk av bredband över hela EU.
     
  3. Fritt flöde av data (förutom personliga data) är tänkt att underlätta för företag, innovation och forskning.
     
  4. Förenklad momshantering över gränserna. Kostnaderna för att hantera moms till följd av nationella skillnader beräknas kosta omkring 80 miljarder euro för företagen årligen.
     
  5. Förenklad e-handel och billigare leveranser – i dag handlar bara 15 procent av e-konsumenterna från ett annat EU-land, det vill man öka.
     
  6. Modernisering av upphovsrätten. Syftet var att öka konsumenternas tillgång och kulturutövarnas marknad samtidigt som att skapa en bättre kontroll av hur rättigheterna efterlevs.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Digitalisering

It-strul är ett kostsamt krångel

It-strul kostar Sveriges företag drygt 31 miljarder kronor om året – men skapar också onödig stress hos tjänstemännen. På Ica Distribution i Helsingborg gör man tummen upp för den digitala arbetsmiljön, även om svordomarna även här kan hagla när tekniken krånglar.
Petra Rendik Publicerad 15 oktober 2025, kl 13:00
it-strul
Unionens utställning om it-stress har landat på ICA i Helsingborg där Veronika Andersen och Linus Nilsson känner igen sig i flera exempel på strul som de själva möter på jobbet. Foto: Lars Jansson

Obegripliga manualer, datorer som låser sig, nya lösenord som är omöjliga att komma ihåg och teamsmöten som tjorvar. Få saker kan stjäla så mycket tid, framkalla mental härdsmälta och svordomar som när tekniken strular på jobbet.

Det är också anledningen till att Unionens vandringsutställning som bygger på medlemmars berättelser om it-strul och som förbundet har tillsammans med Arbetets museum i Norrköping, heter Jävla k*kdator!. 

Annika Sander
Annika Sander

– Det är ett kraftfullt uttryck och några har reagerat. Men igenkänningen är väldigt stor hos de flesta vi möter, säger Annika Sander Welstad från Unionen arbetar med utställningen som ska vandra mellan olika arbetsplatser från södra till norra Sverige. 

Digital arbetsmiljö handlar inte bara om utrustning som datorer, skrivare och programvaror, utan också om hur vi mår när vi använder oss av tekniken. För it-strul kostar inte bara enorma pengar utan skapar också onödig stress hos medarbetare 

 

Unionen: 73 miljoner arbetstimmar läggs på it-strul

En undersökning från Unionen visar att privatanställda tjänstemän lägger nära 73 miljoner timmar varje år på it-strul. Det generar en kostnad på drygt 31 miljarder kronor per år. Åtta av tio uppger att de i någon utsträckning blir stressade av teknik som inte fungerar, tre av tio blir MYCKET stressade.

Uppgraderingar av nya system, krav på att man ska hänga med och förstå, att kommunicera i flera kanaler och digitala möten som hänger sig är exempel på sådant som skapar stress. 

Det senare kan både Linus Nilsson och Martin Falk, som jobbar på Ica Distributions enhet i Helsingborg, skriva under på.

Martin Falk
Martin Falk

–  Jag kan bli frustrerad över när man ska koppla upp sig på Teamsmöten och så går inte kameran i gång. Det finns heller aldrig någon enkel lösning där och då, säger Martin Falk.

Kollegan Linus Nilsson håller med.

–  Det kan gå fem minuter av mötet bara att få i gång Teams. Men jag personligen blev stressad av att vi inte kunde enas om vilken kanal vi skulle sprida information på och kommunicera i. Fast det har blivit bättre nu, för att vi nog lärt oss.

 

Underlättar med it-support på plats

De är trots allt nöjda med den digitala arbetsmiljön på jobbet. Visst kan det bli lite stökigt när man till exempel byter olika system, men arbetsgivaren är bra på att tillhandahålla utbildningar för medarbetarna. Den absolut största fördelen tycker de är att arbetsplatsen har en egen it-support på plats, vilket underlättar oerhört.

–  Jag kan störa mig på alla uppdateringar och AI stressar mig lite. Men jag springer till supporten när något inte fungerar, där finns alltid någon som hjälper mig, säger Veronika Andersen som också arbetar på Ica i Helsingborg. 

Martin Falk, Veronika Andersen och Linus Nilsson spelar teknikstrulsbingo. Foto: Lars Jansson

De digitala lösningarna utvecklas i snabbt tempo och flera undersökningar visar att medarbetare kan känna oro över att inte hänga med. Men Martin Falk tänker lite tvärtom. Han menar att han i stället har lärt sig vad han inte behöver kunna för att det alltid finns någon annan som kan det bättre. På så vis bli det inte lika övermäktigt, menar han.

Linus Nilsson känner lite annorlunda.

– Jo, visst kan jag känna någon form av stress – jag måste ju hänga med för att vara relevant. 

Digitalisering

Stress triggar teknikstrul

Lider du av teknikförbannelse? Psykologen David Waskuri vet varför och sitter inne med lösningen på dina problem.
Johanna Rovira Publicerad 7 oktober 2025, kl 06:00
Känns det som att tekniken alltid krånglar för dig? Psykologen David Waskuri förklarar varför – och hur du bryter teknikförbannelsen.David Waskuri/skrivare som strular
Stress kan trigga teknikstrul och vi kan uppleva det som att vissa är mer drabbade än andra, anser psykologen David Waskuri. Foto: Evalena Andersson/Mons Brunius TT

Att datorn fryser, kopiatorn tuggar i sig papper och mobiltelefonen ballar ur har vi alla varit med om. Men vissa av oss tycks drabbas oftare av maskinosis. 

Varför är det så David Waskuri, psykolog och författare på Sveapsykologerna?

– Det finns inget vetenskapligt belägg att vissa är mer mottagliga för teknikstrul. Men det kan upplevas så. 

– Om du är stresskänslig, och redan osäker på teknik, blir du lätt nervös och gör fler misstag. Förväntningar på strul leder till att du skapar en självuppfyllande profetia. 

Vad händer med oss när tekniken strular? 

– På individnivå känner man lätt frustration, maktlöshet och irritation, vilket kan leda till ökad stress, konflikter,  sömnproblem och minskad arbetsglädje. Det blir en kognitiv belastning eftersom hjärnan behöver lägga massa energi på tekniken i stället för de egentliga arbetsuppgifterna 

– På samhällsnivå kan större it-haverier få allvarliga konsekvenser, för både ekonomin och människors trygghet. 

Vad kan man göra åt saken? 

– Stresshantering, träning och tydliga instruktioner i kombination med pauser och andningsövningar kan minska känslan av att tekniken alltid är emot en och risken för att göra misstag. 

– Det är också viktigt att arbetsgivare inte bara investerar i ny teknik utan även satsar på säkerhet, utbildning och fungerande support. 

Digitalisering

Så lurar bedragare anställda på lösenord

Nätfiske via mejl och sms är det man som anställd ska vara mest på sin vakt mot efter en omfattande dataläcka betonar Karl Emil Nikka, cybersäkerhetsexpert på Stöldskyddsföreningen.
Publicerad 1 oktober 2025, kl 09:15
Så undviker du nätfiske efter en dataläcka – expertens varning. PÅ bild en kvinna med bärbar dator och en autentiserigsapp.
Så skyddar du dig mot nätfiske efter en dataläcka. Cybersäkerhetsexpert Karl-Emil Nikka varnar för falska mejl och sms – lär dig känna igen bluffarna. Foto: Colourbox.

– Någon försöker lura dig att läcka något, till exempel ditt lösenord. Mejlet eller messet är ofta mycket trovärdigt. Det har en signatur och en logotyp som gör att det ser ut som om det kommer från den egna organisationen, säger han.

Bedragare utnyttjar oro kring lösenordsbyten

Bedragaren kanske skriver att du med anledning av en läcka du läst om i media måste byta ditt lösenord – och uppmanar dig att klicka på en länk.

Epost är ett osäkert kommunikationssätt eftersom det är lätt att missa att avsändaren är manipulerad. Telefon och sms är minst lika osäkert. Det går inte att avgöra om personen som tar kontakt är den som den utger sig för att vara. En bedragare kan ringa till dina kollegor från ditt telefonnummer.

– När organisationer informerar sin personal i känsliga frågor om vad som har inträffat är det viktigt att göra det via säkra kommunikationssätt, som intranätet och interna meddelandelösningar. Där kan alla lita på att den som skriver något är den de utger sig för att vara, säger Karl Emil Nikka.

Risker med att lämna ut uppgifter till tredje part

Karl-Emil Nikka. Foto: Ulf Edvinsson.

Att som i fallet med Miljödata lägga ut skyddade personuppgifter till en tredje part måste göras med försiktighet, anser han. Det viktiga är att alla företag och organisationer har förteckningar över vilka personuppgifter de hanterar, var de hanterar dem och att de regelbundet gallrar uppgifterna.

Motivet för en cyberattack varierar. För en grupp som utpressar handlar det ofta om att skrämmas och bli känd.

– Gruppen bakom läckan från Miljödata tjänar inga pengar på att lägga informationen öppet på Darknet, men den bygger sitt varumärke, säger Karl Emil Nikka.

Text: Torbjörn Tenfält

Dataläckor vi minns


Coop Värmland 2023: 

December 2023. Coop Värmland utsattes för ett cyberangrepp som påverkade kortbetalningar i butik och stora delar av organisationens IT-systemen. Anställningsuppgifter om medarbetare läckte ut, likaså uppgifter om Coop Värmlands medlemmar. Möjligheten att betala med kort i butik slogs ut under ett dygn. 

Källa: Coop

 

Visma och offentligajobb.se 2023: 

April 2023: En av Vismas driftleverantörer utsattes för en cyberattack som berörde rekryteringssystemet hos Visma Recruit och jobbsökarsajten offentligajobb.se.  Under ett antal dagar gick det att söka jobb i flera kommuner och myndigheter.

Källa: Visma

 

Vastaamo i Finland 2020: 

Oktober 2020. Det finska psykoterapicentret Vastaamo drabbades av dataintrång och utpressning. Omkring 36 000 patienters konfidentiella information läckte ut, bland annat terapianteckningar, diagnoser och klientuppgifter. Många fick utpressningsmejl med krav om att betala 200 euro för att inte deras uppgifter skulle offentliggöras.

Källa: MSB

 

Skillnaden mellan dataläcka och dataintrång?


En dataläcka är ett obehörigt avslöjande av känslig, konfidentiell eller personlig information från en organisations system eller nätverk till en extern part. Dataläckor kan vara avsiktliga eller oavsiktliga och kan få allvarliga konsekvenser för de organisationer och individer som påverkas.

Källa: Microsoft