Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Birgitta123 och skrivbord7. När vi hittar på lösenord till konton blir de nästan alltid dåliga. Till råga på allt använder vi samma usla lösenord till flera konton och inte sällan både privat och på jobbet.
Nyligen undersökte Nordea hur bra svenskar är på IT-säkerhet. Enligt undersökningen slarvar många både med sina lösenord och med att hålla koll på sina banktransaktioner. 8 av 10 använder födelseår eller namn på husdjur, partner och barn när de ska välja lösenord och många använder samma lösenord till olika tjänster.
– Det hör så klart samman med att vi får allt fler tjänster med lösenord och då blir det lätt att använda samma för att komma ihåg, men att ha samma lösenord på sociala medier och till sina banktjänster är inte bra. Att hantera sina lösenord vårdslöst är lika illa som att inte låsa ytterdörren när man går hemifrån, säger Ingela Gabrielsson, privatekonom på Nordea.
Inte nog med att vi har dåliga lösenord i privatlivet – många använder samma till jobbdatorn och i andra jobbsammanhang. Enligt en undersökning från internetstiftelsen IIS använder drygt hälften av svenskarna samma lösenord privat och på jobbet.
Dessutom har ungefär hälften av svenskarna lösenord som är åtta tecken eller kortare, enligt samma undersökning. Så korta varianter är betydligt sämre än långa.
Orsaken till att exempelvis Birgitta123 och skrivbord7 är dåliga lösenord är att det är lätt att låta en dator testa ord ur ordlistor – med eller utan siffror. Extra problematiskt blir det om någon kommer åt ens mejl. Då kan hackaren gå till andra sidor, klicka på ”glömt lösenord” och få lösenorden mejlade till sig.
På många arbetsplatser måste man då och då byta lösenord. Syftet är att skydda systemen om ett lösenord skulle röjas. Men både IIS och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap anser att det är fel att kräva regelbundna byten. En anledning är att det går så lång tid mellan bytena att de blir meningslösa: om ett lösenord kommer ut hjälper det inte att användaren byter 30 dagar senare. Dessutom ökar risken att en användare hittar på ett dåligt lösenord om det hela tiden ska bytas. Rekommendationen är därför att bara byta när man vet eller misstänker att ett lösenord hamnat på villovägar.
Enligt IIS behöver arbetsgivare ta större ansvar för anställdas lösenord. Att låta anställda hitta på lösenord själva ger ofta för dålig säkerhet. Rekommendationen är därför att utbilda anställda i hur man skapar bra lösenord, se till att de inte använder samma på olika ställen, svartlista de vanligaste lösenorden och att låta en styrkemätare testa dem.
Orsaken till våra dåliga lösenord är inte kunskapsbrister. De flesta känner till att slumpmässiga kombinationer av bokstäver och tecken är bäst – problemet är att de är så väldigt svåra att komma ihåg. En lösning på det problemet är att använda sig av en lösenordshanterare. De har generatorer som hittar på bra lösenord och gör att man kan ha olika till olika sajter. Användaren behöver bara komma på ett bra lösenord och se till att komma ihåg det.
IIS. Lösenorden har läckt från sajter som mest används av yngre.
De är listiga, kreativa och ligger hela tiden steget före IT-experterna. Cyberbrottslingarna är dessutom extremt intresserade av just dig, eftersom du som anställd är deras väg in på företaget där de presumtivt kan tjäna storkovan på att stjäla, spionera, blockera och hota med att förstöra.
– Alla stora företag har någon form av grundskydd, som brandväggar och krypteringar. Så brottslingarna letar efter olika sätt att ta sig in och kan hitta dig exempelvis via Linkedin, förklarar Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen.
Så kallad spearphishing, riktade attacker via mejl, handlar om att bedragare vill förmå dig att öppna en länk eller att installera något på datorn. Och en hel del lyckas i sitt uppsåt.
–Många är lata och trötta och gör saker av slentrian, det är då det blir farligt, säger Måns Jonasson.
Farligt kan det också bli när vi är för snälla. Nätskurkarna tvekar inte att utnyttja vår hjälpsamhet.
– Generellt är vi hjälpsamma och blir man kontaktad av någon som utger sig för att jobba på en annan avdelning och ber om hjälp, brukar vi ställa upp. Det är tråkig att behöva vara skeptisk hela tiden, men fråga gärna en extra gång i stället för att göra ett dyrt misstag, säger Måns Jonasson.
Men vi är inte bara lata, trötta och alltför snälla, vi är också dessvärre högst oemottagliga för information om hur vi ska hålla cyberbuset borta. Informationskampanjer som brottsförebyggande metod är ineffektiv, konstaterar Karin Svanberg, enhetschef på Brottsförebyggande rådet, BRÅ.
– Vi förändrar dessvärre sällan vårt beteende bara för att någon talar om att vi gör fel eller riskerar något. Jämför med hur vi till exempel förhåller oss till rökning, fet mat och droger, säger hon.
Det finns alltså en förklaring till att världens vanligaste lösenord är 123456, trots att alla vid det här laget vet att knepiga, unika lösenord är A och O när det gäller att hålla hackarna på behörigt avstånd.
Men bedragarna blir alltmer förslagna och tar dessutom hjälp av ny teknik. Tidigare kunde man identifiera bedrägeriförsöken på lockbetenas usla stavning och grammatiska klumpighet, men tack vare AI har lurendrejeriförsöken blivit mer sofistikerade.
Klonade röstsamtal har redan förekommit i cyberbrottsammanhang och säkerhetsexperter förutspår att inom en mycket snar framtid kommer bedragare med hjälp av generativ AI även kunna förfalska videosamtal.
– Det gäller absolut att vara på sin vakt. Teoretiskt finns redan möjligheten att skapa en avatar och den tekniken kommer att bli bättre, även om det i dagsläget är ganska dyrt och komplicerat, säger Måns Jonasson.
Framöver behöver du alltså vara än mer observant och varken tro dina öron eller ögon om chefen eller kollegan ringer upp dig via teams och ber dig utföra någon tjänst som i förlängningen kan leda till att företagets konton töms.
– Det gäller att inta ett skeptiskt förhållningssätt och ha känselspröten ute, säger Måns Jonasson.
– Men det är taskigt att lägga hela ansvaret på de anställda, internetsäkerhet är en utmaning som kräver jobb på flera fronter. IT-systemen måste också bli smartare och enklare att använda så att det blir svårare att göra fel.
Social engineering/social ingenjörskonst: Social manipulation som omfattar flera olika tekniker för att lura åt sig uppgifter.
Spoofing: Bedragaren använder falsk avsändare i mejl, sms eller via telefon.
Phishing - nätfiske: Falska länkar infekterade med virus
Spearphishing: Nätfiske riktade mot specifika personer
Astroturfing/konstgräsrötter :- Fejkade kampanjer eller budskap som ser ut som det kommer från vanligt folk
Ransomewere: utpressningsvirus
DDOS: Hör till de cyberattacker som ökar mest. Attacker mot webbplatser för att överbelasta system med följden att dessa går dåligt eller kraschar helt.
Deepfake/djupfejk: Förfalskade videor, bilder, ljud som genom avancerad AI låter avatarer tala och agera.