Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: Vi firade också kollektivavtalet

REPLIK. Även för mig som företagare och arbetsgivare är kollektivavtalet en viktig pusselbit, skriver vd:n Karin Ståhl.
Publicerad
Till väster Karin Ståhl, till höger en hand som gör tumme upp.
Att ha kollektivavtal gynnar inte bara de anställda utan även företaget som blir en attraktiv arbetsgivare, skriver Karin Ståhl. Foto: Shutterstock
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Det här är en replik på debattartikeln "Facklig kamp bakom kollektivavtalet". 

Så sant som ni skriver i debattinlägget ”Facklig kamp bakom kollektivavtalet” den 17 mars.

Representanter för Unionen lyfter fram och frågar om hur arbetsvillkoren skulle sett ut i dag, utan kollektivavtal. Som företagare och arbetsgivare ser jag det lite från en annan vinkel. Jag håller med om allt det goda Unionen lyfter, från arbetsvillkor till förtroendevalda som länk, och medarbetares möjlighet att påverka. Men jag ser också det goda utifrån affärer, attraktivitet och förmågan att driva och utveckla ett långsiktigt hållbart företag, som företagare.

Jag ser också det goda utifrån affärer och attraktivitet

Sedan dryga året är mitt företag  knutet till Almega Tjänsteföretagen och Unionen. Ett självklart val och något vi bedömt och strategiskt beslutat för att vara en god arbetsgivare, på alla sätt. En inriktning och ett beslut som vi i företagsledning initierade och bedrev på eget initiativ. Det gör mig stolt och jag hoppas att många företagare ser det på samma sätt som jag.

Så, ja, vi firade också den 17 mars.

/Karin Ståhl, Grundare, ägare och VD för GoToWork AB

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Debatt

Debatt: Anställdas mående är sämre efter pandemin

Anställda har mindre energi och motivation i dag än före pandemin. Det visar resultatet av över 1 000 personlighetstester, skriver Klaus Olsen.
Publicerad 16 september 2025, kl 06:00
Man ligger på ett skrivbord
Hur mår vi post-pandemi? Energin och engagemanget på jobbet är lågt, visar resultatet av över 1 000 personlighetstester. Foto:Privat/Colourbox
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

När pandemin slog till förändrades världen över en natt. Redan då förstod vi att effekterna skulle bli stora, men få kunde ana hur djupt och långvarigt spåren skulle bli i våra hjärnor och vårt arbetsliv. I dag, flera år senare, ser vi konsekvenser som inte kan mätas i enbart sjukvårdsstatistik – det handlar om vårt mentala välmående och vår förmåga till motivation, utveckling och engagemang.

En ny studie publicerad i Nature Communications visar att våra hjärnor faktiskt åldrades i genomsnitt 5,5 månader snabbare under pandemin – oavsett om vi själva blev sjuka eller inte. Det är ett slående exempel på hur djupa avtryck en kris kan göra, även bortom fysiska symtom. Den kollektiva upplevelsen av stress, oro, social isolering och brutna vanor har påverkat oss alla.

Återgång till jobbet har inneburit en känsla av trötthet snarare än ny energi

När vi i en studie analyserade över 1 000 svenska personlighetstester var bilden klar: motivationen och drivkraften hos anställda har försvagats påtagligt jämfört med nivåerna före pandemin 2018. I princip samtliga undersökta egenskaper kopplat till arbetsglädje, ambition, utvecklingslust och riskbenägenhet har minskat. Detta är inte enskilda fall, utan ett genomgående mönster i hela arbetslivet.

För många har återgången till jobbet efter semestern inneburit en känsla av osäkerhet och trötthet snarare än ny energi. Många arbetsplatser vittnar om svårigheter att återupprätta engagemang och framtidstro. Vi ser nu att pandemins effekter slagit rot i kulturen: det är svårare att entusiasmera, sätta ambitiösa mål eller hitta motivation till att utvecklas – både som individ och verksamhet.

Den här utvecklingen ställer stora krav på arbetsgivare, företagare och beslutsfattare. Vi kan inte räkna med att tiden ensam läker de sår som pandemin rivit upp. Psykologisk återuppbyggnad och satsningar på välmående på jobbet måste få högsta prioritet, lika självklart som att vi fokuserade på smittskydd och fysisk säkerhet när krisen var som värst. Det handlar om att investera i mentalt kapital och skapa miljöer där människor kan återfå sin drivkraft och sitt engagemang.

Låt oss tala öppet om pandemins långsiktiga konsekvenser 

Jag ser det som en samhällsuppgift att ta dessa signaler på största allvar. Vår framtida innovationskraft och välfärd hänger på att vi återvinner både motivation och arbetsglädje. Låt oss tala öppet om pandemins långsiktiga konsekvenser – och agera för att rusta oss mentalt lika systematiskt som vi rustat oss fysiskt. Alternativet är att risken för ett fortsatt stukat arbetsliv växer, både för individ och samhälle.

/Klaus Olsen, vd Jobmatch Sweden