Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: Teknikbranschen behöver fler kvinnor

Den svenska teknikbranschen skriker efter kompetens - kvinnor är en del av lösningen, skriver Helena Nimmo.
Publicerad
Datorsladd i spelhall. Till Höger Helena Nimmo, vd på Endava.
Vi en viktig bransch som desperat behöver fler händer, samtidigt missar vi många potentiella kvinnliga tekniktalanger, skriver Helena Nimmo. Foto: TT/Lise Åserud/Endava
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Det finns många fördomar om kvinnor inom teknikbranschen.

"Jag trodde att du arbetade på HR" eller "jag visste inte att du kunde koda."

Ovanstående är bara ett litet urval av de många överraskande kommentarer jag har hört under mina år i branschen, som är känd för att vara mansdominerad. En alltför långsam förändring är i sikte.

Om du går runt bland svenska teknikföretag är chansen att träffa en Erik eller Peter mycket större än chansen att träffa en Anna eller Maria. Och även om yrket på senare tid har välkomnat fler kvinnor är verkligheten fortfarande i linje med branschens rykte.

Erik vanligare än Anna

Du har säkert redan läst och hört talas om bristen på kvinnor i den svenska teknikbranschen, men mycket tyder på att vi fortfarande inte uppmärksammar problemet tillräckligt. Medan vi diskuterar långtgående ambitioner för att locka fler kvinnor till branschen, fortsätter den allmänna bristen på teknisk kunskap i Sverige.

Bransch- och arbetsgivar­organisationen TechSverige spår ett kompetensunderskott på 70 000 IT-experter år 2024 om inte kraftfulla åtgärder vidtas, enligt organisationens rapport från december 2020.

Techbranschen är Sveriges nya basindustri som i dag genererar mer till BNP än vad de traditionella basindustrierna gör, enligt TechSverige. Fler IT-experter, både män och kvinnor, har alltså god potential att ge ett bra tillskott till svensk ekonomi. Men det är värt att komma ihåg att  rekryteringsunderlaget är för litet, inte minst med tanke på att många IT-utbildningar endast har mellan 10 och 20 procent kvinnliga studenter, enligt TechSverige.

Teknikinriktad utbildning är grunden för jämställdhet i branschen

Å ena sidan har vi en viktig bransch som desperat behöver fler händer, å andra sidan missar vi  många potentiella kvinnliga tekniktalanger.

För det första måste vi damma av den tekniska berättelsen i de tidigaste skedena - innan man börjar på universitetet. Teknikinriktad utbildning är grunden för jämställdhet i branschen, och om vi ändrar vårt sätt att profilera den kan det öppna nya dörrar både för kvinnliga studenter och för branschen, som skulle gynnas av fler kvinnliga perspektiv.

Spotify-medgrundaren Martin Lorentzon har sedan länge förespråkat att programmering införs som ämne i grundskolan redan från årskurs ett. Det tror jag skulle vara ett utmärkt sätt att få fler tjejer intresserade av programmering och IT.

När vi måste förklara vad vi gör som tekniker blir det ofta en berättelse om mjukvara och algoritmer. Det är naturligtvis sant, men som kvinna i branschen sedan länge kan jag intyga att teknik också är ett otroligt mångsidigt yrke som odlar kreativitet minst lika mycket som tekniska och matematiska aspekter.

Vid exempelvis utvecklingen av en ny app spelar kreativitet en avgörande roll i alla skeden, från den första skissen via produktutveckling till den slutliga lanseringen. Databehandling och kodning är viktiga delar, men de kan aldrig stå ensamma utan de tänkare som lyckas föra samman allt i kreativa gränssnitt.

Jag säger inte att kvinnor är mer kreativa

Jag säger inte att kvinnor är mer kreativa medan män bara tänker i termer av kodning. Poängen är att vi måste bli bättre på att ge en mer komplett och nyanserad bild av branschen när vi marknadsför den i utbildningsinstitutioner.

Det handlar också om att sätta ljuset på kvinnliga pionjärer och, ännu viktigare, företag inom teknikbranschen. "Om hon kan göra det, kan jag också göra det."

Ofta är de psykologiska processerna ganska enkla när det gäller beteendeförändringar. Om vi vill ha fler kvinnor inom teknikbranschen behöver vi fler kvinnor och företag som träder fram som förebilder och talar om fördelarna med teknikbranschen: hög lön, bra anställningstrygghet, en bransch som formar morgondagens värld, för att bara nämna några exempel.

Jag är medveten om att det redan pågår flera bra initiativ för att få in fler kvinnor i branschen, men vi kan definitivt göra mer. Och jag menar inte mer prat, ingen har någonsin tagit sig fram i världen genom att bara tala om sina ambitioner.

/Helena Nimmo, CIO Endava

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Debatt

Debatt: Svenska företag ska inte dansa efter Donald Trumps pipa

USA:s president Donald Trump har beordrat att program med mångfald, rättvisa och inkludering ska tas bort. Nu måste vi vässa argumenten för mångfald så att svenska företag inte går samma väg, skriver Annette Otto.
Publicerad 20 maj 2025, kl 09:00
trägubbar i olika färger på rad
Utvecklingen kring inkludering och rättvisa i USA påverkar globala företag. Nu är inte läge att backa kring mångfaldsmålen för svenska företag, utan vässa argumenten, skriver Anette Otto. Foto: Colourbox
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

I USA är DEI-agendan (diversity, equity and inclusion) på tydlig reträtt. Utvecklingen har redan börjat påverka europeiska bolag med amerikanska intressen – och nu börjar vi även se hur svenska företag ställs inför nya frågor i en förändrad verklighet. Om vi vill fortsätta driva arbetet för ökad mångfald i svenskt näringsliv, måste vi själva börja ställa de svåra frågorna. Vi behöver vara tydligare med varför vi gör det här – annars riskerar vi att backa flera år i utvecklingen.

Ett färskt exempel är hur den amerikanska regeringen, under Donald Trumps återkomst, valde att avveckla DEI-satsningar inom offentliga myndigheter. DEI beskrivs som ett ”hoax” och ses som ett hinder för ett samhälle där kompetens ska vara avgörande. Samtidigt minskar några av USA:s största bolag – från Walmart till flera techjättar – sina investeringar i mångfaldsprogram. Kritiken kommer inte från ett vakuum, och vi börjar nu se hur tongångarna även påverkar svenska verksamheter.

Den bästa vägen framåt är inte att backa – utan att bli tydligare

I Danmark har branschorganisationer som Dansk Industri uppmanat sina medlemsföretag att tona ner DEI-kommunikationen i USA, något som svenska bolag också börjar förhålla sig till. Samtidigt har svenska företag som Ericsson fått kritik för att ha minskat fokus på mångfald och inkludering i sina senaste årsredovisningar, vilket har väckt starka reaktioner.

Jag menar att den bästa vägen framåt är inte att backa – utan att bli tydligare. Vi måste våga granska våra egna initiativ och säkerställa att arbetet med mångfald, jämlikhet och inkludering faktiskt har ett tydligt syfte som både medarbetare och verksamhet förstår och står bakom.

Det räcker inte att säga att mångfald är viktigt. Vi måste kunna visa varför. Mångfaldsarbete får inte reduceras till symbolpolitik eller följa med i tillfälliga opinioner. Det måste bottna i tydliga affärsmål och insikter. Varför vill vi öka mångfalden i våra rekryteringar? Är det för att bredda kompetensbasen? För att få fler perspektiv i innovationsarbetet? Eller för att bättre spegla de samhällen vi verkar i?

Jag är övertygad om att mångfald bidrar till bättre beslut, starkare team och ökad konkurrenskraft. Det finns en lång rad forskningsrapporter som visar just det. Men om vi inte lyckas förklara kopplingen till affären – då tappar vi både kraft och förtroende.

 

Vi ska höja nivån på våra argument

I USA har kritiken mot DEI ofta handlat om att vita män upplever sig bortvalda på grund av kvoter eller särskilda satsningar för minoriteter. Samma argument har hörts även i Sverige, exempelvis i samband med riktade stipendier till kvinnliga forskare. Det är en typ av kritik vi måste ta på allvar. För att DEI-arbetet ska hålla över tid måste det upplevas som rättvist – inte som något som gynnar en grupp på bekostnad av en annan.

Det innebär inte att vi ska sluta arbeta för mångfald. Men vi måste bli bättre på att definiera vad vi menar med “den bästa kandidaten”. För människor verkar inte i ett vakuum, de ingår i team, i relationer, i sammanhang. Kompetens handlar inte bara om CV, utan också om potential, perspektiv och samarbetsförmåga. Och det kräver att vi är tydliga och trovärdiga i hur vi pratar om vårt arbete.

Det är tydligt att DEI-agendan är inne i en motvind internationellt. Men det innebär inte att vi måste backa i Sverige. Tvärtom är det nu vi behöver förankra vårt arbete djupare i verksamhetens mål och i en verklig förståelse för varför det är viktigt.

Vi ska inte dra ner på våra ambitioner. Men vi ska höja nivån på våra argument. Och vi ska bli bättre på att visa att mångfald inte är en eftergift – utan ett affärskritiskt verktyg för att lyckas i en komplex värld.

/Annette Otto, Senior Vice President, People & Culture, GlobalConnect