Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: Teknikbranschen behöver fler kvinnor

Den svenska teknikbranschen skriker efter kompetens - kvinnor är en del av lösningen, skriver Helena Nimmo.
Publicerad
Datorsladd i spelhall. Till Höger Helena Nimmo, vd på Endava.
Vi en viktig bransch som desperat behöver fler händer, samtidigt missar vi många potentiella kvinnliga tekniktalanger, skriver Helena Nimmo. Foto: TT/Lise Åserud/Endava
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Det finns många fördomar om kvinnor inom teknikbranschen.

"Jag trodde att du arbetade på HR" eller "jag visste inte att du kunde koda."

Ovanstående är bara ett litet urval av de många överraskande kommentarer jag har hört under mina år i branschen, som är känd för att vara mansdominerad. En alltför långsam förändring är i sikte.

Om du går runt bland svenska teknikföretag är chansen att träffa en Erik eller Peter mycket större än chansen att träffa en Anna eller Maria. Och även om yrket på senare tid har välkomnat fler kvinnor är verkligheten fortfarande i linje med branschens rykte.

Erik vanligare än Anna

Du har säkert redan läst och hört talas om bristen på kvinnor i den svenska teknikbranschen, men mycket tyder på att vi fortfarande inte uppmärksammar problemet tillräckligt. Medan vi diskuterar långtgående ambitioner för att locka fler kvinnor till branschen, fortsätter den allmänna bristen på teknisk kunskap i Sverige.

Bransch- och arbetsgivar­organisationen TechSverige spår ett kompetensunderskott på 70 000 IT-experter år 2024 om inte kraftfulla åtgärder vidtas, enligt organisationens rapport från december 2020.

Techbranschen är Sveriges nya basindustri som i dag genererar mer till BNP än vad de traditionella basindustrierna gör, enligt TechSverige. Fler IT-experter, både män och kvinnor, har alltså god potential att ge ett bra tillskott till svensk ekonomi. Men det är värt att komma ihåg att  rekryteringsunderlaget är för litet, inte minst med tanke på att många IT-utbildningar endast har mellan 10 och 20 procent kvinnliga studenter, enligt TechSverige.

Teknikinriktad utbildning är grunden för jämställdhet i branschen

Å ena sidan har vi en viktig bransch som desperat behöver fler händer, å andra sidan missar vi  många potentiella kvinnliga tekniktalanger.

För det första måste vi damma av den tekniska berättelsen i de tidigaste skedena - innan man börjar på universitetet. Teknikinriktad utbildning är grunden för jämställdhet i branschen, och om vi ändrar vårt sätt att profilera den kan det öppna nya dörrar både för kvinnliga studenter och för branschen, som skulle gynnas av fler kvinnliga perspektiv.

Spotify-medgrundaren Martin Lorentzon har sedan länge förespråkat att programmering införs som ämne i grundskolan redan från årskurs ett. Det tror jag skulle vara ett utmärkt sätt att få fler tjejer intresserade av programmering och IT.

När vi måste förklara vad vi gör som tekniker blir det ofta en berättelse om mjukvara och algoritmer. Det är naturligtvis sant, men som kvinna i branschen sedan länge kan jag intyga att teknik också är ett otroligt mångsidigt yrke som odlar kreativitet minst lika mycket som tekniska och matematiska aspekter.

Vid exempelvis utvecklingen av en ny app spelar kreativitet en avgörande roll i alla skeden, från den första skissen via produktutveckling till den slutliga lanseringen. Databehandling och kodning är viktiga delar, men de kan aldrig stå ensamma utan de tänkare som lyckas föra samman allt i kreativa gränssnitt.

Jag säger inte att kvinnor är mer kreativa

Jag säger inte att kvinnor är mer kreativa medan män bara tänker i termer av kodning. Poängen är att vi måste bli bättre på att ge en mer komplett och nyanserad bild av branschen när vi marknadsför den i utbildningsinstitutioner.

Det handlar också om att sätta ljuset på kvinnliga pionjärer och, ännu viktigare, företag inom teknikbranschen. "Om hon kan göra det, kan jag också göra det."

Ofta är de psykologiska processerna ganska enkla när det gäller beteendeförändringar. Om vi vill ha fler kvinnor inom teknikbranschen behöver vi fler kvinnor och företag som träder fram som förebilder och talar om fördelarna med teknikbranschen: hög lön, bra anställningstrygghet, en bransch som formar morgondagens värld, för att bara nämna några exempel.

Jag är medveten om att det redan pågår flera bra initiativ för att få in fler kvinnor i branschen, men vi kan definitivt göra mer. Och jag menar inte mer prat, ingen har någonsin tagit sig fram i världen genom att bara tala om sina ambitioner.

/Helena Nimmo, CIO Endava

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Debatt

Debatt: Tack för kaffet – men var är tacken till oss arbetstagare?

Anställda som jobbar lojalt för ett företag i tio får inte ens en handskakning när de slutar. Istället byts de ut. Vi måste prata om respekt på Sveriges arbetsplatser, skriver Josefine Weinefalk.
Publicerad 14 oktober 2025, kl 09:14
En kaffekopp står på ett bord
En avskedsfika när en medarbetare slutar är en liten gest från arbetsgivaren, men kan betyda mycket för den anställde, skriver Josefine Weinefalk. Foto: Privat/Colourbox
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

På många svenska arbetsplatser saknas något så enkelt som uppskattning. Ett tack vid en avtackning, en chef som lyssnar på feedback eller ett professionellt avslut borde vara självklart – men alltför ofta uteblir det. När medarbetare inte blir sedda skapas känslan av att vara utbytbar, vilket riskerar att leda till stress och utbrändhet. Respekt på jobbet får aldrig reduceras till en fråga om fika.

Jag är trött på dåliga chefer. Vi måste börja prata om respekten – eller snarare bristen på respekt – på våra arbetsplatser.

För mig började det med något så enkelt som en avtackning. Jag skrev om det på sociala medier. Att chefer borde tacka sina medarbetare på ett värdigt sätt. Responsen jag fick visade att problemet är betydligt större än en enkel gest. Många vittnade om att de inte ens fått ett ”tack för den här tiden”. Jag känner igen det – på mitt senaste jobb fick jag gå utan en enda markering av uppskattning.

Chefer verkar inte vilja höra vad de kan förbättra

Jag har alltid satt professionalism före känslor. Jag har varit öppen för dialog, för feedback och utveckling. Men alltför ofta blir det en envägskommunikation. Chefer verkar inte vilja höra vad de kan förbättra. De ser sig som chefer av en anledning – och anser sig därför stå över feedback. Men kanske är det just de som mest av alla behöver den.

Att inte bli sedd eller uppskattad på jobbet är nedbrytande. Vi arbetar hårt, vi ställer upp, vi missar tid med familjen, vi jobbar övertid utan ersättning. Och vad får vi tillbaka? Känslan av att vara utbytbara. För vissa slutar det i utbrändhet. Alltför ofta avgörs ens värde inte av prestation, utan av om man råkar vara chefens favorit.

Jag har pratat med flera kollegor i olika branscher som vittnar om samma sak: man kan arbeta lojalt i tio år, men när man lämnar får man inte ens en handskakning. Istället byts man snabbt ut. Det säger mycket om hur arbetsgivare ser på människor – som kuggar i en maskin snarare än individer med värde.

Det handlar inte om fika – det handlar om att få uppskattning

Arbetslivet kan inte vara en envägsgata. Vi arbetstagare har rätt att ställa krav på respekt, balans och en sund arbetsmiljö. Och det behöver inte kosta något: uppskatta oss oavsett om vi stannar eller går vidare – med ett tack, en strukturerad offboarding eller utbildning i medmänsklighet.

Det handlar inte om fika – det handlar om att få uppskattning under tiden man arbetar, med ett professionellt avslut och en respektfull behandling. Personliga känslor från chefen kan hållas utanför.

Från oss arbetstagare till er arbetsgivare – varsågod och tack för kaffet. Nu är det er tur att visa uppskattning.

/Josefine Weinefalk, front end developer