Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: Sänk jobbtröskeln för nyanlända

Ett bra sätt att lära sig ett nytt språk är att jobba. Men för att ta sig in på arbetsmarknaden krävs i många fall goda kunskaper i svenska – en omöjlig ekvation, skriver Andrea och Mark Ahlenius, grundare av Jobbentrén.
Publicerad
pappfigurer står i en ring. Andrea och Mark Ahlenius.
En gymnasieungdom född i Sverige, har sällan bred arbetslivserfarenhet men kan trots det anställas med motiveringen att det finns potential och rum för utveckling. Då borde även utrikesfödda kunna anställas av samma skäl, skriver Andrea och Mark Ahlenius. Foto: Shutterstock
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Det otänkbara händer. Byggnader är förstörda, människor i chock och panik. Plötsligt en vardag utan trygghet, utan ett hem eller ett arbete att gå till. Vad gör du? Du flyr.

Styret i landet har fallerat. Du uttrycker dina åsikter om detta. Staten letar efter dig. Vad gör du? Du flyr.

Möjligheten att hitta ett jobb är obefintlig, otillräckliga resurser och framtidsutsikterna ser mörka ut. Vad gör du? Du flyr.

Din utbildning och arbetslivserfarenhet från ditt hemland är inte överförbar till den svenska arbetsmarknaden. Vad händer? Du får inte möjligheten till arbete.

I Sverige har vi länge haft en omfattande invandring och lika länge har vi haft svårt att etablera dessa individer i arbetslivet och att ta vara på deras kompetens på arbetsmarknaden. Forskning och statistik visar att arbetslösheten bland utrikesfödda är avsevärt högre jämfört med arbetslösheten hos inrikesfödda Medianvärdet för en nyanländ att få sitt första jobb i Sverige är jobb är åtta år. Samtidigt som sju av tio jobb förmedlas genom kontakter. Det är dags att tänka om – vi går miste om betydelsefull kompetens och potential som vårt land behöver.

Som nyanländ i Sverige saknar man kontakter

Hindren för en nyanländ att ta sig in på arbetsmarknaden är flera. Ett av de största är språkkrav. Av gammal vana kräver arbetsgivare goda kunskaper i svenska och i jobbannonser är ofta ”flytande svenska i tal och skrift” ett krav. I praktiken behövs däremot sällan denna språknivå för att kunna utföra ett bra och gediget arbete. Här behöver arbetsgivarna tänka om och faktiskt kunna svara på vilka arbetsuppgifter som kräver vilken språknivå. Låt dessutom språkutveckling vara en del av arbetet precis som annan kompetensutveckling.

Dessutom är ett av de bästa sätten att utveckla sina språkkunskaper genom just arbete – att dagligen få interagera och kommunicera på det språk man försöker lära sig. Någonting vi dagligen ser i vår verksamhet, där vi får ut nyanlända i arbete, är att det i många fall faktiskt räcker att kunna göra sig någorlunda förstådd samt förstå och ta instruktioner på svenska. Arbetstagarna inkluderas i samhället genom sitt arbete och det svenska språket förbättras allteftersom, i mycket rask takt med rätt arbetsgivare och plan.

Det är ett problem att jobb förmedlas genom kontakter, något man som ny i Sverige ofta saknar. Det är svårt för individer med utländskt klingande namn jämfört med de som har svenska namn att ens bli kallade till intervju. För vissa nyanlända finns det även erfarenheter och utbildningar som inte är direkt överförbara till den svenska arbetsmarknaden.

Dessa aspekter tillsammans bidrar till sämre förutsättningar in i arbetslivet. Här krävs det en omställning; där arbetsgivare börjar prioritera och värdesätta mångfald i sin rekrytering och verksamhet. Kompetenser och nya perspektiv är bara ett par av de mervärden som mångfald bidrar till. Och likt hur en ungdom, född i Sverige, som precis tagit gymnasieexamen sällan har en bred arbetslivserfarenhet men trots detta kan anställas med motiveringen att det finns potential och rum för utveckling, borde även utrikesfödda kunna anställas av samma skäl.

De arbetsgivare som vill vara med och sänka tröskeln kommer ha stora framgångar

Det är tydligt att tröskeln för nyanlända att ta sig in på arbetsmarknaden är stor. Men de arbetsgivare som vill vara med och sänka den tröskeln kommer ha stora framgångar och samtidigt bidra till ett mer integrerat Sverige genom det bästa verktyget som finns – arbete!

Det finns många möjligheter och verktyg därute som gör det enkelt för er som arbetsgivare att ta vara på denna källa av kompetenser. Men allt för få agerar och varje dag vi väntar skadas Sverige. Det är dags att våga, satsa och tillsammans skapa en inkluderande arbetsmarknad. Vilken framtid vill ni som arbetsgivare bidra till?

/Andrea och Mark Ahlenius, grundare Jobbentrén

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Debatt

Debatt: Lägg inte fler arbetsuppgifter på barnfria

Barn är ett fantastiskt livsval för många, men inte det enda sättet att leva ett meningsfullt liv. Kan vi sluta ifrågasätta varandras sätt att leva och förvänta oss samma arbetskapacitet av anställda med och utan barn?, skriver Fanny Widman.
Publicerad 1 april 2025, kl 06:00
pappersfigurer som föreställer en man, kvinna och barn
Att vilja bli förälder ses som norm. Att välja bort barn möts av frågor. Det är dags att sluta ifrågasätta varandras livsval, både på jobbet och i hemmet, skriver Fanny Widman. Foto: Shutterstock/Thron Ullberg
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

I dagens samhälle pratas det mycket om familj och barn, och för många är detta en central del av livet. Men för mig, och många andra, är valet att inte skaffa barn en lika giltig väg. Som 35-årig kvinna har jag kommit till insikten att min lycka inte är beroende av att ha barn. Jag har inte stängt dörren helt, men det jag har bestämt mig för är att inte låta huruvida jag ska skaffa barn eller inte styra de val jag gör i mitt liv.

Jag vill vara lycklig och det kan jag vara både med och utan barn. Och jag är enormt trött på att den inställningen ofta väcker frågor och tankar om att mitt liv på något sätt inte skulle vara komplett. Därför tycker jag det är dags att vi omprövar hur vi diskuterar och behandlar detta val, inte minst i våra professionella miljöer.

Jag vill vara lycklig och det kan jag vara både med och utan barn

Ofta möter jag frågor och kommentarer som antyder att mitt liv inte är fullständigt utan barn. När ska du träffa en partner och skaffa barn? eller Vem ska ta hand om dig när du blir gammal? Denna typ av frågor gör inte bara att man ständigt ifrågasätter sig själv och sina val; de skapar också en exkluderande kultur där barnfria val betraktas som avvikande. För hur ofta hör vi frågan: “Varför valde du att skaffa barn?” Den kanske rentav skulle ställas oftare.

Arbetsplatsen är en arena där detta ofta kommer till uttryck, särskilt under fikapauser och luncher där diskussionerna naturligt nog kretsar kring barn och familjeliv. För det är normen och det är lätt att glömma de som inte lever inom ramen för den. Men för dem som valt bort föräldraskap kan detta kännas främmande och isolerande. 

För dem av oss som det inte är en lika självklar väg för kan det ibland kännas som att man är en alien på ett utomjordiskt kaffemöte. Jag vill påpeka att medan barn är ett fantastiskt livsval för många, så är det inte det enda sättet att leva ett meningsfullt liv. Det är hög tid att vi breddar våra perspektiv och accepterar olika livsstilar och val.

Det tas för givet att vi utan barn har mer tid för extra arbetsuppgifter

Det är också värt att påpeka att det finns en antydan om att de som väljer att inte skaffa barn ofta förväntas ta på sig extra ansvar i arbetslivet. Många gånger tas det för givet att vi utan barn har mer tid att stanna kvar på jobbet längre eller ta på oss extra arbetsuppgifter. Denna förväntan kan leda till en ohälsosam arbetskultur där barnfria individer känner sig pressade och det i sin tur skapar en känsla av skuld eller otillräcklighet. 

Det skapar också känslan av att det vi väljer att prioritera inte är lika viktigt. Och låt oss inte glömma att just familjebildning är en av de största anledningarna till att kvinnors karriär och löneutveckling stannar av - så hade inte en kultur som är lika för alla varit gynnsam även för dem? 

Många kvinnor i min ålder känner press att anpassa sig till samhällsnormer kring föräldraskap. När jag pratar om dessa frågor i mina sociala kanaler så får jag mängder med meddelanden och kommentarer från kvinnor som vittnar om hur stressande det kan vara att ständigt få frågor och kommentarer om detta. 

För mig är essensen av frihet och jämställdhet är att kunna välja sin egen väg. För några innebär det att skaffa barn, medan andra finner lycka och mening i att fokusera på andra saker i livet. Vi pratar ofta om mångfald i företag men jag tror att vi kan bli bättre på att prata om hur vi också omfattar mångfalden av livsval. Det tror jag kommer att berika våra arbetsplatser och samhällen.

Kvinnor i min ålder känner press att anpassa sig till normer kring föräldraskap

Det är dags att vi som kultur ställer oss frågande till normerna kring familjefrågor och barn. Istället för att se barn som den enda vägen till lycka, bör vi fira alla former av liv och de val människor gör för sig själva. Genom att skapa en mer inkluderande dialog på våra arbetsplatser kan vi göra det möjligt för alla att känna sig respekterade, oavsett vilken väg vi väljer att gå. 

Slutligen, låt oss respektera varandras livsval. Att inte skaffa barn är inte ett misslyckande, utan en väg i livet som kan vara lika berikande och betydelsefull.  I en tid där individuell frihet alltmer värderas, är det viktigt att vi också ifrågasätter och breddar de traditionella föreställningarna om vad som gör livet värt att leva. Det handlar om att bejaka mångfald och att skapa en kultur där vi kan blomstra, oavsett om vi har barn eller inte.

Fanny Widman