Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: Nu satsar vi på omställning

Framtidens arbetsmarknad - hur ser den ut? Allt kan vi inte veta, men ett är säkert. Förändringarna går allt snabbare. I allt högre takt förändras därmed också kraven på medarbetarna. Den utbildning och kompetens som var tillräcklig i går behöver fyllas på för att räcka till också för morgondagen.
Cecilia Fahlberg - ordförande Unionen Publicerad
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Nyckeln till framgång hette en gång talang, skicklighet och kreativitet. I dag är samma ord grundläggande krav i en allt tuffare global konkurrens. Att många gånger byta jobb och ibland också karriärväg under ett yrkesliv är redan i dag både en nödvändighet och en möjlighet till personlig utveckling som kommer att bli allt vanligare.

Som det största fackförbundet på den privata arbetsmarknaden har Unionen ett stort ansvar att påverka en utveckling som fortlöpande förändrar villkoren på jobbet. Det är ett ansvar Unionens förtroendevalda tar varje dag på arbetsplatser runt om i vårt land. Vi gör det avtalsvägen i dialog med arbetsgivarna och vi gör det i vårt opinionsbildande arbete gentemot politiker. Vi gör det inte minst genom att utveckla kollektivavtalen så att de fungerar väl både i dagens verklighet och morgondagens.

Det är mot denna bakgrund Unionen inom ramen för PTK har kommit överens med Svenskt Näringsliv om att inleda förhandlingar om ett nytt utvecklat omställningsavtal, som planeras starta till hösten. Som alltid i förhandlingar finns det gemensamma ståndpunkter, men också skilda åsikter. Vi är överens om att möjligheter till omställning har stor betydelse både för tjänstemän och företag, för arbetsmarknadens funktionssätt och ytterst för svenskt näringslivs konkurrenskraft. Vi är också överens om att denna förmåga till omställning syftar till att tjänstemännen ska vara attraktiva på arbetsmarknaden och att företagen ska kunna behålla och rekrytera kompetenta tjänstemän.

Vi har sedan många år ett omställningsavtal som har fungerat mycket väl. Det har gett svenskt näringsliv möjlighet till nödvändig förändring och en trygghet för individen på vägen mot ett nytt jobb.

Nu har vi en unik möjlighet att utveckla detta avtal så att det förmår möta villkoren även på morgondagens arbetsmarknad. Men ska vi lyckas måste diskussionerna utgå från en saklig analys av vad som brister i dag och vilka förändringar som krävs. Vill vi ha något nytt krävs också nya tankar, från oss alla. I dag domineras debatten av en mytbildning även på politisk nivå, som utgår ifrån en direkt okunskap om hur det faktiskt fungerar på företagen i dag. Det tycks mest handla om hur man så snabbt och billigt det någonsin går ska kunna göra sig av med medarbetare, när fokus borde vara hur vi ser till att medarbetarnas kompetens blir så attraktiv och gångbar som möjligt.  

I dag stavas trygghet i arbetslivet kompetens och förmåga till förändring. Det är faktorer som både kan avgöra om vi får behålla jobbet vid förändringar inom företaget och om vi kan få ett  nytt. Unionen vill därför se större möjligheter till kompetensutveckling genom hela livet. Vi vill utsträcka omställningsavtalet till att även omfatta visstids­anställda och dem som drabbats av ohälsa. En självklar utgångspunkt för Unionen är trygghet, tydlighet och rättssäkerhet. Lika självklart är att de kommande förhandlingarna ska präglas av stor delaktighet från Unionens förtroendevalda.

Det är uppenbart att politikerna otåligt väntar på att arbetsmarknadens parter enligt beprövad svensk modell ska klara av att möta förändringarna på arbetsmarknaden. Nu är det upp till bevis att vi förmår leverera lösningar som gynnar medarbetare, företag och samhälle.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Debatt

Debatt: Förkorta arbetstiden – men använd rätt modell

Kortare arbetstid är bra för hälsan. Men en modell som fungerar inom industrin kanske inte får samma effekt i vården. Vi måste tänka bredare än sex timmars arbetsdagar, skriver Emelie Utas.
Publicerad 6 maj 2025, kl 09:15
Hand skriver på ett schema på datorn
Det är dags att ta fram flexiblare modeller för kortad arbetstid, skriver Emelie Utas. Foto: Colourbox
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Den traditionella åttatimmarsdagen har länge setts som en självklarhet, men i takt med ökad stress och utbrändhet är det dags att omvärdera den. Förkortad arbetstid är en lösning som både förbättrar livskvaliteten och kan gynna produktiviteten. Men det måste ske på rätt sätt – en modell som fungerar i industrin kanske inte passar i vården. Därför bör vi tänka bredare än enbart sex timmars arbetsdag. 

Kortare arbetstid ger anställda mer tid till familj, återhämtning och fritidsaktiviteter. Studier visar att längre återhämtningstid minskar stress och sjukskrivningar, vilket i sin tur kan sänka samhällets kostnader för ohälsa. I flera försök med sex timmars arbetsdag har anställda rapporterat ökad energi och välmående – och i vissa fall har produktiviteten till och med ökat trots färre arbetstimmar.

När arbetstiden minskar tvingas företag att prioritera 

Förkortad arbetstid kan även leda till effektivare arbetsdagar. När arbetstiden minskar tvingas företag och organisationer att prioritera bättre och skapa smartare arbetsflöden. Onödiga möten och ineffektivitet minskar, vilket gör att den faktiska arbetsprestationen per timme kan öka.

För yrken där arbete utförs i skift, som inom industrin, har sex timmars arbetsdag visat sig fungera väl utan att produktiviteten sjunker. Men det är inte en universallösning. Inom vård och omsorg, där arbetskraftsbrist redan är ett stort problem, kan en sådan förändring vara svår att genomföra. Kortare arbetspass innebär att fler anställda behövs för att täcka samma antal arbetstimmar, vilket kan bli en ekonomisk och logistisk utmaning. 

Här vore det mer effektivt att införa fyradagarsvecka med längre arbetspass, så att vårdpersonal får fler sammanhängande lediga dagar utan att vården riskerar att bli underbemannad. 

Hur ska då fyradagarsmodellen se ut? Är det meningen att personalen ska arbeta tio timmar fyra dagar i veckan? Då blir det samma kostnad för arbetsgivaren, men eventuellt svårt för anställda som har barn, till exempel med tanke på problem med barnomsorg. Om de ska jobba åtta timmar fyra dagar i veckan blir kostnaden större för arbetsgivarna, eftersom de då behöver täcka en femte dag med annan personal. 

Det är dags att förkorta arbetstiden, men lösningen kan inte se likadan ut överallt

Ett exempel på en möjlig kompromiss vore eventuellt en hybridlösning, där man kan anpassa schemat så att vissa anställda arbetar fyra dagar i veckan medan andra har en 32-timmarsvecka, med en modell roterar så att den extra dagen fördelas rättvist. På så sätt kan man möta behoven hos olika anställda och ta hänsyn till deras olika livssituationer. 

Sammanfattningsvis är frågan inte svartvit. Det är dags att förkorta arbetstiden, men lösningen kan inte se likadan ut överallt. Sex timmars arbetsdag passar vissa branscher, medan en fyradagarsvecka med längre pass kan vara bättre i vården. Det viktiga är att vi anpassar arbetstiden efter behoven – för ett friskare samhälle och en mer hållbar arbetsmarknad.

/Emelie Utas, vårdtagare inom hemtjänsten, bloggare, aktiv i föreningslivet och konstnär