Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: Nu satsar vi på omställning

Framtidens arbetsmarknad - hur ser den ut? Allt kan vi inte veta, men ett är säkert. Förändringarna går allt snabbare. I allt högre takt förändras därmed också kraven på medarbetarna. Den utbildning och kompetens som var tillräcklig i går behöver fyllas på för att räcka till också för morgondagen.
Cecilia Fahlberg - ordförande Unionen Publicerad 13 mars 2012, kl 09:09
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Nyckeln till framgång hette en gång talang, skicklighet och kreativitet. I dag är samma ord grundläggande krav i en allt tuffare global konkurrens. Att många gånger byta jobb och ibland också karriärväg under ett yrkesliv är redan i dag både en nödvändighet och en möjlighet till personlig utveckling som kommer att bli allt vanligare.

Som det största fackförbundet på den privata arbetsmarknaden har Unionen ett stort ansvar att påverka en utveckling som fortlöpande förändrar villkoren på jobbet. Det är ett ansvar Unionens förtroendevalda tar varje dag på arbetsplatser runt om i vårt land. Vi gör det avtalsvägen i dialog med arbetsgivarna och vi gör det i vårt opinionsbildande arbete gentemot politiker. Vi gör det inte minst genom att utveckla kollektivavtalen så att de fungerar väl både i dagens verklighet och morgondagens.

Det är mot denna bakgrund Unionen inom ramen för PTK har kommit överens med Svenskt Näringsliv om att inleda förhandlingar om ett nytt utvecklat omställningsavtal, som planeras starta till hösten. Som alltid i förhandlingar finns det gemensamma ståndpunkter, men också skilda åsikter. Vi är överens om att möjligheter till omställning har stor betydelse både för tjänstemän och företag, för arbetsmarknadens funktionssätt och ytterst för svenskt näringslivs konkurrenskraft. Vi är också överens om att denna förmåga till omställning syftar till att tjänstemännen ska vara attraktiva på arbetsmarknaden och att företagen ska kunna behålla och rekrytera kompetenta tjänstemän.

Vi har sedan många år ett omställningsavtal som har fungerat mycket väl. Det har gett svenskt näringsliv möjlighet till nödvändig förändring och en trygghet för individen på vägen mot ett nytt jobb.

Nu har vi en unik möjlighet att utveckla detta avtal så att det förmår möta villkoren även på morgondagens arbetsmarknad. Men ska vi lyckas måste diskussionerna utgå från en saklig analys av vad som brister i dag och vilka förändringar som krävs. Vill vi ha något nytt krävs också nya tankar, från oss alla. I dag domineras debatten av en mytbildning även på politisk nivå, som utgår ifrån en direkt okunskap om hur det faktiskt fungerar på företagen i dag. Det tycks mest handla om hur man så snabbt och billigt det någonsin går ska kunna göra sig av med medarbetare, när fokus borde vara hur vi ser till att medarbetarnas kompetens blir så attraktiv och gångbar som möjligt.  

I dag stavas trygghet i arbetslivet kompetens och förmåga till förändring. Det är faktorer som både kan avgöra om vi får behålla jobbet vid förändringar inom företaget och om vi kan få ett  nytt. Unionen vill därför se större möjligheter till kompetensutveckling genom hela livet. Vi vill utsträcka omställningsavtalet till att även omfatta visstids­anställda och dem som drabbats av ohälsa. En självklar utgångspunkt för Unionen är trygghet, tydlighet och rättssäkerhet. Lika självklart är att de kommande förhandlingarna ska präglas av stor delaktighet från Unionens förtroendevalda.

Det är uppenbart att politikerna otåligt väntar på att arbetsmarknadens parter enligt beprövad svensk modell ska klara av att möta förändringarna på arbetsmarknaden. Nu är det upp till bevis att vi förmår leverera lösningar som gynnar medarbetare, företag och samhälle.

Debatt

Debatt: Förbättra inomhusmiljön på jobbet

Vi tillbringar stor del av vår arbetsdag inomhus. Då är det oroande att få är nöjda med miljön på kontoret, skriver Andreas Wallin och Catarina Warfvinge.
Publicerad 28 november 2023, kl 06:00
Rör i taket, Catarina Warfvinge och Andreas Wallin
Ventilation är en av de saker som anställda stör sig mest på i kontorsmiljön, skriver Catarina Warfvinge och Andreas Wallin. Foto: Shutterstock
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

I dagens samhälle tillbringar vi mer tid inomhus än någonsin tidigare och arbetsplatser är inget undantag. Med tanke på detta är det djupt oroande att en nyligen genomförd undersökning av oss visar att endast en av tre personer är nöjd med inomhusmiljön på jobbet. 

Detta borde vara en väckarklocka för landets arbetsgivare då det är vetenskapligt bevisat att inomhusmiljön påverkar både vår produktivitet och vårt välbefinnande. 

Resultaten från undersökningen är anmärkningsvärda, men tyvärr inte särskilt förvånande. Vi genomför återkommande enkäter där anställda får uttrycka sina åsikter om inomhusklimatet på sin arbetsplats och vi får då ofta liknande svar.

Medarbetare som lyfter problem betraktas som gnälliga 

Allra mest oroväckande är att många arbetsgivare inte verkar ta hänsyn till den här typen av problem. 28 procent av de tillfrågade anser att arbetsgivaren i liten utsträckning bryr sig om inomhusklimatet. Medarbetare som lyfter problemen tenderar att betraktas som "känsliga" eller "gnälliga". 

Det är oacceptabelt. Som arbetsgivare är man skyldig att bedriva systematiskt arbetsmiljöarbete och säkerställa en god inomhusmiljö för de anställda. Det gör man bland annat genom undersökningar, genom att uppdatera och justera sina system regelbundet och genom vara noga med service och underhåll. 

Ventilationen är ofta problemet

Enligt undersökningen är det oftast ventilationen som är problemet. Nästan hälften av de som upplever dålig inomhusmiljö på arbetsplatsen anger bristfällig eller otillräcklig ventilation som orsak. Det är ett konkret problem som ofta är enkelt att åtgärda. Ett tips till landets företagare är att ta del av fastighetsägarens OVK-protokoll för att på så sätt uppfylla sitt krav på kontroll enligt förskrift.

Det är nu dags att vi alla tar vårt ansvar för att förbättra inomhusmiljön på landets arbetsplatser. Det är en investering i hälsa och välmående som kommer att gynna både företag och personal på lång sikt. Tillsammans kan vi skapa en bättre arbetsmiljö för alla.

Catarina Warfvinge, universitetslektor på Lunds Tekniska Högskola, Andreas Wallin, energispecialist på GK Sverige.