Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: Läge för företagen att tänka på klimatet

När pandemin är över vill många företag gå tillbaka till hur de jobbade tidigare. Men klimatet kräver ett nytt tankesätt. Nu är det perfekta tillfället att ställa om, skriver klubbordföranden Maria Nilsson.
Publicerad
Colourbox
Att fortsätta i gamla hjulspår är inte rätt väg när det gäller klimatet, skriver Maria Nilsson. Colourbox
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Man brukar säga att guldfiskar har kort minne för att klara av ett liv i glasskål. Men jag undrar om inte vi människor har kortare minne. För drygt ett år sedan gick många ut och manifesterade för att vi måste ta klimat och miljöhoten på allvar. Att vi måste lyssna på forskarna och att något måste göras nu.

Sedan har det hänt en del. Vi fick en pandemi och man stängde ner delar av världen och nu har det eskalerat igen. Samtidigt vill många att vi ska återgå till det normala och så som det var förr. Nu borde vi ta chansen att ta en funderare på vilket normala vi vill ha. Innan vi trycker på startknappen igen ska vi titta på vad vi kan göra för klimat- och miljösmarta lösningar.

För ett år sedan sa vi att politikerna måste lyssna på forskarna. Forskarna försökte också göra sina röster hörda. En del har gjort det, framför allt i delar av näringslivet. Flera företag har kunnat se att man långsiktigt kan göra vinster och även få goodwill på det. det är bra, för att vara klimatsmart och miljösmart behöver inte betyda att vi ska gå tillbaka till 1800-talets jordbrukssamhälle. Det är bara en annan framtid vi pratar om.

Näringslivet gör nya strategier och planer för att få in ett klimat- och miljötänk i sina affärsplaner. Nästa steg borde vara att se till att kompetensen också följer med. För vilka eller vilken kompetens kommer vi att behöva i en framtid som följer Parisavtalet?

Även vi från fackligt håll har börjat titta på hur vi ska arbeta med de här frågorna. Bland annat har Unionen ett ställningstagande för en framgångsrik och rättvis klimatomställning.

Det kan  ske genom att använda vår svenska modell och tillsammans med facken, näringslivet och forskare, högskolor och universitet hitta sätt att kompetensutveckla Sverige i klimat, hållbarhet och miljö. Inte bara för unga som ska börja plugga, utan framför allt för människor ute i samhället som kommer att behöva byta jobb på grund av klimat och miljöpåverkan.  

Det finns också internationella påverkansorgan där det är viktigt att vi är med och påverkar på plats. Global Deal är ett bra exempel där vi kan vara med jobba för en hållbar produktion och schysta villkor.

För vi kan inte hålla fast vid verksamheter som inte är bra för vår miljö. Vill vi fortsätta vara det innovativa land som vi vågade vara både när varvsindustrin och tekoindustrin försvann måste vi tillsammans hitta de nycklar som låser upp framtidens jobb för en bättre miljö. Vi har gjort det förr och vi kan göra det igen men denna gång är det inte enbart en fråga för oss i vårt land, utan för alla på denna jord. Och nu när vi har möjligheten så måste vi ta stafettpinnen.

Sedan kan vi också fundera på om det finns andra sätt att hjälpa moder jord.

Vi alla måste se att det är inte vi som i första hand drabbas av våra egoistiska antiklimatbeslut, utan de som redan har det sämre runt om i världen. Vi i väst kan inte få njutning på en gång, ibland måste vi faktiskt få längta efter något.

Vår roll i samhället är kanske inte att vara konsumenter utan att faktiskt vara ansvarstagande samhällsmedborgare och medmänniskor. I framtiden så kanske vår konsumtion är återvinningsbar och inte det slit- och slängsamhälle som vi har haft. Att vi börjar värdera de saker som vi köper efter hur och på vilket sätt de har tillverkats, forslats och sålts istället för att bara köpa saker.

Vi är inte vad vi köper utan vi är våra handlingar och det är genom dem som vi får ett värde i livet.

Så handla rätt.

//Maria Nilsson, ordförande Unionens klubbordförande på Systembolaget


Tidigare debattartiklar hittar du här.

Vill du skriva för Kollega debatt?

Kontakt:  
lina.bjork@kollega.se eller niklas.hallstedt@kollega.se

Läs mer: Så skriver du för Kollega Debatt

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Debatt

Debatt: Sverige fortsätter att strida mot EU-direktiv 2025

Ett spännande arbetsrättsår är till ända. Kommande bjuder på viktiga avgöranden om minimilöner och uthyrningslagen, skriver forskarna Niklas Selberg och Erik Sjödin.
Publicerad 14 januari 2025, kl 06:00
En eu-flagga
Det blir ett spännande år för arbetsrätten med beslut om minimilöner, uthyrningslagen och om arbetstid ska regleras i lag eller inte, skriver forskarna Erik Sjödin och Niklas Selberg. foto: Shutterstock
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Blir 2025 års avtalsrörelse ”stökig”? Får Tesla till slut kollektivavtal? Vad händer med säkerhets- och bakgrundskontrollerna? Får EU anta minimilönedirektivet? Det, och mer lär vi veta när vi summerar 2025, som alltså ser ut att bli ett riktigt spännande år för arbetsrätten. 

Morgondagen hoppas att vi lärt något av gårdagen, lär John Wayne ha sagt. Med den klokskapen i åtanke är det kanske dags att summera det som varit och spana in det som kommer. 

EU:s Sociala Pelare, som Sverige stred för, fortsätter att alstra direktiv – som Sverige nu strider emot. Direktiv om lönetransparens, arbetsvillkor och minimilöner – alla har de det gemensamt att de vidgar EU-arbetsrättens gränser. Den omfattar allt fler, och reglerar allt mer.

I januari rivstartar året med att EU- domstolen presenterar sitt domsförslag i målet om ogiltigförklaring av minimilönedirektivet. Här kommer nog en fingervisning om hur EU-domstolen kan komma att bedöma saken. 

EU fortsätter alstra direktiv – som Sverige strider mot

Också den svenska politiska utvecklingen påverkar arbetsrätten. Nya lagen om anställningsskydd, som (vissa) arbetsmarknadsparter ingick 2022, har gett upphov till de första prejudikaten i Arbetsdomstolen. I alla mål har utgången framstått som given – och dessutom som om utgången skulle blivit densamma även med den gamla anställningsskyddslagen. Varför har då parterna drivit dessa saker till avgörande i domstol? Kanske man inte är så överens om varken de gamla eller de nya reglernas innebörd som man trodde under förhandlingarna. 

Under Metallstrejken 1945 lade mer än 120 000 arbetare ner arbetet i fem månader, med mer än 11 miljoner strejkdagar som resultat. Men faktum är att vi nu ser en ännu längre strejk: Teslastrejken inleddes i oktober 2023, och pågår ännu. Syftet är att få elbilstillverkaren att skaffa kollektivavtal. Företaget nekar på ideologiska grunder och strejken har utvidgats med sympatiåtgärder. 

Det är oklart hur nära ett avtal är, men säkert är att konflikten ger upphov till en debatt om utrymmet att vidta sympatiåtgärder. Möjligheten till sympatiåtgärder har dock skapats mot bakgrund av att stridsåtgärder ska vara kortvariga – om en konflikt ska vara stor, måste den vara kort, var tanken. Nu ser vi att både konflikten och sympatiåtgärderna rullat på så länge att semester inte tjänats in. Säkert kommer den redan startade diskussionen om sympatiåtgärder fortsätta med samma intensitet som fackföreningsrörelsens strid mot Tesla. Det kanske tydligaste tecknet på att svenska modellen står stark är för övrigt att ingen politiker agerat för någon part i konflikten. I USA stod Joe Biden nyligen vid de strejkande bilarbetarnas sida, men i Sverige håller politikerna tand för tunga – gott så!

Är det i lag eller avtal arbetstidens längd ska regleras? 

Den som letar efter politisk handlingskraft får vända sig till arbetskraftsmigrationens område. Antagligen kommer riksdagen återigen höja lönekravet för arbetstillstånd. Utgångspunkten ska vara svensk medianlön, men med möjlighet till undantag inom sektorer där det finns behov av arbetskraft.  Reformen genomförs nu trots högljudda protester från remissinstanser och både fack och arbetsgivarorganisationer.

Den hårdaste rättsliga konflikten i den svenska modellen rör överraskande nog uthyrningslagen som ska ge långtidsinhyrda stärkt ställning i form av erbjudande om tillsvidareanställning (eller ekonomisk kompensation) i kundföretaget. Vissa befarar att regeln är för inkluderande och att den ska tillämpas på konsultbranschen med stor skada som följd. Den lilla lagregeln sammanfattar emellertid den samtida arbetsrättens komplexitet: arbetsmarknadsparterna har hittat på den och riksdagen stiftat den – men det grundläggande konceptet – bemanningsarbete – definieras av EU-rätten, som varken parter eller lagstiftare rår på. Det kommer att bli en domstol som får lösa denna sak.

2025 fyller det stora kollektivavtalet om användning av konkurrensklausuler 10 år och vår önskan är att det firas med en kritisk granskning av dess effekter på arbetstagarnas rörlighet på arbetsmarknaden.

Slutligen har vi en avtalsrörelse 2025 där det återigen rör på sig i arbetstidsfrågan. Tid är ju pengar, och arbetare har väckt frågan vad som framstår som rättsligt grundade krav på ökad ersättning för mertid. Är det i lag eller avtal arbetstidens längd ska regleras? Klart är att det finns stora skillnader i förutsättningar mellan de som kan och de som inte kan jobba hemifrån, men även att förhandlingskrav på kortare arbetstid kommer ha ett pris – men det har det nog också om man riktar kravet till lagstiftaren. Avtalsrörelsen 2025 blir viktig för den framtida hanteringen av anspråk på arbetstidsförkortningar i svenska modellen.

/Niklas Selberg & Erik Sjödin, forskare i civilrätt vid Lunds respektive Stockholms universitet