Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: Läge för företagen att tänka på klimatet

När pandemin är över vill många företag gå tillbaka till hur de jobbade tidigare. Men klimatet kräver ett nytt tankesätt. Nu är det perfekta tillfället att ställa om, skriver klubbordföranden Maria Nilsson.
Publicerad
Colourbox
Att fortsätta i gamla hjulspår är inte rätt väg när det gäller klimatet, skriver Maria Nilsson. Colourbox
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Man brukar säga att guldfiskar har kort minne för att klara av ett liv i glasskål. Men jag undrar om inte vi människor har kortare minne. För drygt ett år sedan gick många ut och manifesterade för att vi måste ta klimat och miljöhoten på allvar. Att vi måste lyssna på forskarna och att något måste göras nu.

Sedan har det hänt en del. Vi fick en pandemi och man stängde ner delar av världen och nu har det eskalerat igen. Samtidigt vill många att vi ska återgå till det normala och så som det var förr. Nu borde vi ta chansen att ta en funderare på vilket normala vi vill ha. Innan vi trycker på startknappen igen ska vi titta på vad vi kan göra för klimat- och miljösmarta lösningar.

För ett år sedan sa vi att politikerna måste lyssna på forskarna. Forskarna försökte också göra sina röster hörda. En del har gjort det, framför allt i delar av näringslivet. Flera företag har kunnat se att man långsiktigt kan göra vinster och även få goodwill på det. det är bra, för att vara klimatsmart och miljösmart behöver inte betyda att vi ska gå tillbaka till 1800-talets jordbrukssamhälle. Det är bara en annan framtid vi pratar om.

Näringslivet gör nya strategier och planer för att få in ett klimat- och miljötänk i sina affärsplaner. Nästa steg borde vara att se till att kompetensen också följer med. För vilka eller vilken kompetens kommer vi att behöva i en framtid som följer Parisavtalet?

Även vi från fackligt håll har börjat titta på hur vi ska arbeta med de här frågorna. Bland annat har Unionen ett ställningstagande för en framgångsrik och rättvis klimatomställning.

Det kan  ske genom att använda vår svenska modell och tillsammans med facken, näringslivet och forskare, högskolor och universitet hitta sätt att kompetensutveckla Sverige i klimat, hållbarhet och miljö. Inte bara för unga som ska börja plugga, utan framför allt för människor ute i samhället som kommer att behöva byta jobb på grund av klimat och miljöpåverkan.  

Det finns också internationella påverkansorgan där det är viktigt att vi är med och påverkar på plats. Global Deal är ett bra exempel där vi kan vara med jobba för en hållbar produktion och schysta villkor.

För vi kan inte hålla fast vid verksamheter som inte är bra för vår miljö. Vill vi fortsätta vara det innovativa land som vi vågade vara både när varvsindustrin och tekoindustrin försvann måste vi tillsammans hitta de nycklar som låser upp framtidens jobb för en bättre miljö. Vi har gjort det förr och vi kan göra det igen men denna gång är det inte enbart en fråga för oss i vårt land, utan för alla på denna jord. Och nu när vi har möjligheten så måste vi ta stafettpinnen.

Sedan kan vi också fundera på om det finns andra sätt att hjälpa moder jord.

Vi alla måste se att det är inte vi som i första hand drabbas av våra egoistiska antiklimatbeslut, utan de som redan har det sämre runt om i världen. Vi i väst kan inte få njutning på en gång, ibland måste vi faktiskt få längta efter något.

Vår roll i samhället är kanske inte att vara konsumenter utan att faktiskt vara ansvarstagande samhällsmedborgare och medmänniskor. I framtiden så kanske vår konsumtion är återvinningsbar och inte det slit- och slängsamhälle som vi har haft. Att vi börjar värdera de saker som vi köper efter hur och på vilket sätt de har tillverkats, forslats och sålts istället för att bara köpa saker.

Vi är inte vad vi köper utan vi är våra handlingar och det är genom dem som vi får ett värde i livet.

Så handla rätt.

//Maria Nilsson, ordförande Unionens klubbordförande på Systembolaget


Tidigare debattartiklar hittar du här.

Vill du skriva för Kollega debatt?

Kontakt:  
lina.bjork@kollega.se eller niklas.hallstedt@kollega.se

Läs mer: Så skriver du för Kollega Debatt

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Debatt

Debatt: Avskaffa friskvårdstimmen – låt personalen träna varje dag

Den bästa friskvårdsförmånen är inte ett gymkort eller en schemalagd timme i veckan, utan friheten att träna när arbetsdagen tillåter, skriver Andreas Wallin.
Andreas Wallin Publicerad 17 november 2026, kl 06:00
Träna på jobbet istället för friskvårdstimme
Friskvårdsbidrag och gymkort räcker inte om arbetsdagen inte lämnar utrymme för träning,skriver Andreas Wallin. Foto: Colourbox
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Många arbetsgivare erbjuder friskvårdsbidrag, gymkort och ibland en timmes träning i veckan. Det låter generöst. Men för många anställda är det inte pengar till ett gymkort som saknas. Det är tid. Efter 17 år som entreprenörer i byggbranschen är vi övertygade om att arbetsgivare behöver tänka om.

Andreas Wallin

När vi drev vårt byggföretag såg vi hur svårt det var att få ihop arbete, familj och träning. För den som ska vara på jobbet före sju är ett gympass före arbetsdagen sällan lockande. För småbarnsföräldern kan kvällsträning betyda ännu ett stressmoment mellan hämtning, matlagning och läggning. Och den som tränar på lunchen ska hinna byta om, duscha och äta innan nästa möte.

När tiden inte räcker är det ofta träningen som ryker först.

Så vi gjorde tvärtom. Vi avsatte omkring 60 kvadratmeter av våra lokaler och byggde ett ordentligt gym. Vi investerade hundratusentals kronor i utrustning, bra golv, omklädningsrum och duschar. Vi ordnade handdukar, tvål och schampo. Allt för att det skulle vara enkelt att träna och sedan gå tillbaka till jobbet.

Men den viktigaste investeringen var inte maskinerna. Det var förtroendet.

För den som ska vara på jobbet före sju är ett gympass före arbetsdagen sällan lockande

Vår policy var enkel: ”Träna när fan du vill.” Före jobbet, på lunchen eller mitt på förmiddagen om man behövde en paus. Det enda kravet var att arbetet skulle fungera, att kunderna fick det de blivit lovade och att kollegorna inte behövde göra någon annans jobb.

Den första invändningen från andra företagsledare brukar vara: ”Men tänk om folk missbrukar det?”

Det hände inte hos oss. En medarbetare som vill undvika att arbeta behöver knappast ett gym för att göra det. Det går lika bra att fastna i meningslösa möten, telefonen eller uppgifter som drar ut på tiden. Om någon inte levererar är det ett ledarskapsproblem, inte ett träningsproblem.

Hos oss kom vissa tidigare till arbetsplatsen för att träna. Andra stannade längre. Gymmet blev också en mötesplats för människor från olika delar av företaget. Ibland körde vi gemensam cirkelträning med en personlig tränare. Kollegor som sällan träffades i arbetet lärde känna varandra mellan vikterna och träningsredskapen.

Vi upplevde en stark sammanhållning och låg sjukfrånvaro. Vi kan inte bevisa att gymmet orsakade det. Men vi såg heller inga tecken på att människor presterade mindre för att de kunde träna under arbetsdagen. Tvärtom blev möjligheten ett tydligt argument när vi rekryterade.

Arbetsgivare behöver inte bara timmar vid ett skrivbord, utan medarbetare som orkar koncentrera sig

Vi behöver också ändra hur vi räknar. Ett två timmar långt möte betraktas utan vidare som arbete. Men 40 minuter i gymmet kan beskrivas som förlorad produktion. Varför? En arbetsgivare behöver inte bara timmar vid ett skrivbord, utan medarbetare som orkar koncentrera sig, samarbeta och prestera över tid.

Det betyder inte att varje träningsminut ger ekonomisk avkastning. Men det är lika orimligt att automatiskt räkna den som en ren förlust.

Ekonomin handlar dessutom om vad företaget redan betalar för. Många arbetsgivare subventionerar externa gymkort och friskvårdsportaler som används ojämnt. När vi byggde vårt gym kunde vi samtidigt sluta betala för externa kort. Ett eget gym är förstås inte lösningen överallt, men arbetsgivare borde fråga sig om friskvårdspengarna kan användas närmare arbetsplatsen – och med större effekt i vardagen.

Alla har inte kontorsjobb och alla arbetsgivare kan inte avsätta 60 kvadratmeter. En sjuksköterska, chaufför eller byggnadsarbetare kan inte alltid lämna arbetet när som helst. Men principen går att anpassa: ett mindre träningsrum, ett samarbete med ett närliggande gym, promenadmöten eller möjlighet att ta en löprunda när schemat tillåter.

Målet är att ta bort hinder, inte skapa nya krav

Och nej, alla måste inte träna. Ingen chef ska kontrollera steg, kroppsvikt eller träningspass. Målet är att ta bort hinder, inte skapa nya krav. Frihet fungerar bara om den är verklig – även när en medarbetare går till gymmet klockan tio på förmiddagen.

Arbetsgivare borde sluta fråga hur de har råd att låta människor träna under arbetsdagen och börja fråga vad det kostar när människor aldrig hinner.

Avskaffa den schemalagda friskvårdstimmen. Låt personalen kunna träna varje dag – när arbetet tillåter det och när det passar dem.

Andreas Wallin, entreprenör och vice vd, Longevity Life AB