Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Debatt: Läge för företagen att tänka på klimatet
När pandemin är över vill många företag gå tillbaka till hur de jobbade tidigare. Men klimatet kräver ett nytt tankesätt. Nu är det perfekta tillfället att ställa om, skriver klubbordföranden Maria Nilsson.
Kollega Debatt Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Man brukar säga att guldfiskar har kort minne för att klara av ett liv i glasskål. Men jag undrar om inte vi människor har kortare minne. För drygt ett år sedan gick många ut och manifesterade för att vi måste ta klimat och miljöhoten på allvar. Att vi måste lyssna på forskarna och att något måste göras nu.
Sedan har det hänt en del. Vi fick en pandemi och man stängde ner delar av världen och nu har det eskalerat igen. Samtidigt vill många att vi ska återgå till det normala och så som det var förr. Nu borde vi ta chansen att ta en funderare på vilket normala vi vill ha. Innan vi trycker på startknappen igen ska vi titta på vad vi kan göra för klimat- och miljösmarta lösningar.
För ett år sedan sa vi att politikerna måste lyssna på forskarna. Forskarna försökte också göra sina röster hörda. En del har gjort det, framför allt i delar av näringslivet. Flera företag har kunnat se att man långsiktigt kan göra vinster och även få goodwill på det. det är bra, för att vara klimatsmart och miljösmart behöver inte betyda att vi ska gå tillbaka till 1800-talets jordbrukssamhälle. Det är bara en annan framtid vi pratar om.
Näringslivet gör nya strategier och planer för att få in ett klimat- och miljötänk i sina affärsplaner. Nästa steg borde vara att se till att kompetensen också följer med. För vilka eller vilken kompetens kommer vi att behöva i en framtid som följer Parisavtalet?
Även vi från fackligt håll har börjat titta på hur vi ska arbeta med de här frågorna. Bland annat har Unionen ett ställningstagande för en framgångsrik och rättvis klimatomställning.
Det kan ske genom att använda vår svenska modell och tillsammans med facken, näringslivet och forskare, högskolor och universitet hitta sätt att kompetensutveckla Sverige i klimat, hållbarhet och miljö. Inte bara för unga som ska börja plugga, utan framför allt för människor ute i samhället som kommer att behöva byta jobb på grund av klimat och miljöpåverkan.
Det finns också internationella påverkansorgan där det är viktigt att vi är med och påverkar på plats. Global Deal är ett bra exempel där vi kan vara med jobba för en hållbar produktion och schysta villkor.
För vi kan inte hålla fast vid verksamheter som inte är bra för vår miljö. Vill vi fortsätta vara det innovativa land som vi vågade vara både när varvsindustrin och tekoindustrin försvann måste vi tillsammans hitta de nycklar som låser upp framtidens jobb för en bättre miljö. Vi har gjort det förr och vi kan göra det igen men denna gång är det inte enbart en fråga för oss i vårt land, utan för alla på denna jord. Och nu när vi har möjligheten så måste vi ta stafettpinnen.
Sedan kan vi också fundera på om det finns andra sätt att hjälpa moder jord.
Vi alla måste se att det är inte vi som i första hand drabbas av våra egoistiska antiklimatbeslut, utan de som redan har det sämre runt om i världen. Vi i väst kan inte få njutning på en gång, ibland måste vi faktiskt få längta efter något.
Vår roll i samhället är kanske inte att vara konsumenter utan att faktiskt vara ansvarstagande samhällsmedborgare och medmänniskor. I framtiden så kanske vår konsumtion är återvinningsbar och inte det slit- och slängsamhälle som vi har haft. Att vi börjar värdera de saker som vi köper efter hur och på vilket sätt de har tillverkats, forslats och sålts istället för att bara köpa saker.
Vi är inte vad vi köper utan vi är våra handlingar och det är genom dem som vi får ett värde i livet.
Så handla rätt.
//Maria Nilsson, ordförande Unionens klubbordförande på Systembolaget
Tidigare debattartiklar hittar du här.
Vill du skriva för Kollega debatt?
Kontakt:
lina.bjork@kollega.se eller niklas.hallstedt@kollega.se
Läs mer: Så skriver du för Kollega Debatt
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Debatt: Chefer måste våga möta konflikter
En välfungerande arbetsplats kan använda konflikter som en möjlighet för utveckling. Men många chefer är för passiva, vilket förvärrar problemen, skriver Tamara Maskovic Wängborg.
Kollega Debatt Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
När vi på Medlingscentrum frågade chefer kring hur de uppfattar konflikter på jobbet svarade 80 procent att konflikter på arbetsplatsen påverkar både dem själva och verksamhetens resultat negativt.
Konflikter är inte något som bara ska undvikas – de kan bli en drivkraft för förändring och förbättring, om de hanteras rätt. Att skapa en kultur där konflikter ses som en naturlig del av arbetslivet och där chefer har rätt verktyg och för att agera tidigt, är nyckeln till framgång.
Passiva chefer skapar en känsla av otrygghet
Forskning visar att passivt ledarskap ofta leder till kränkningar och mobbning på arbetsplatsen. Enligt Arbetsmiljöverket upplever många medarbetare att passiva chefer skapar en känsla av otrygghet och förvärrar konflikter. Chefer som agerar tidigt i en konfliktsituation minskar stress och förbättrar arbetsmiljön, vilket i sin tur påverkar verksamhetens resultat positivt.
Forskaren Matthew Lieberman från UCLA har visat att hjärnan reagerar på sociala hot, som konflikter, på samma sätt som den gör på fysiska hot. Detta gör konflikthantering till en central del av arbetsmiljöns psykiska hälsa.
Konflikter som inte hanteras i tid kan eskalera och leda till sämre produktivitet, högre sjukfrånvaro och till och med att medarbetare slutar. Det finns en tydlig koppling mellan chefernas förmåga att hantera konflikter och verksamhetens framgång.
Vi skulle aldrig acceptera dåliga verktyg för att genomföra en budgetprocess. Varför gör vi det när det gäller konflikthantering, som påverkar arbetsmiljön och resultaten så mycket?
Hälften av svenska arbetsplatser saknar rutiner för konflikthantering
En annan viktig lärdom är att nästan hälften av svenska arbetsplatser saknar rutiner för konflikthantering. Att skapa tydliga rutiner och processer är ett enkelt och effektivt sätt att ge både chefer och medarbetare en känsla av trygghet och struktur när konflikter uppstår. När rutinerna saknas, ökar risken för långdragna och destruktiva konflikter som påverkar hela organisationen.
Företagsledningar har en stor möjlighet att göra skillnad.
Att hantera konflikter aktivt och i tid är en central del av ett framgångsrikt ledarskap. Med rätt verktyg och stöd kan svenska chefer vända konflikter till något konstruktivt som stärker både arbetsmiljön och resultaten. Det är hög tid att chefer får det stöd och den utbildning de behöver för att kunna hantera konflikter med trygghet och effektivitet. Konfliktmodiga ledare kommer inte bara öka din lönsamhet, utan också bidra till ett starkare team.
/Tamara Maskovic Wängborg, specialist på konflikthantering på Medlingscentrum
Debatt: Åldersdiskriminering krossar erfarna arbetssökare
När äldre personer tvingas byta jobb möter de ett system som är riggat mot dem. Ålder ses som en risk trots att erfarenhet borde ses som en tillgång, skriver Palle Gustafsson.
Kollega Debatt Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Sverige står inför en osynlig kris: ålderismen. Tusentals kompetenta och erfarna svenskar över 40 år, står utan arbete och möter en arbetsmarknad som bortser från deras erfarenhet. Ålderism, som innebär att diskriminera människor baserat på deras ålder, är ett allvarligt och växande problem.
I september 2024 var 191 969 personer över 40 år inskrivna som arbetssökande på Arbetsförmedlingen. Än mer oroande är att 58 procent av dem hade varit utan arbete i över ett år inskrivna som arbetssökande på Arbetsförmedlingen. Och många av dem som passerat ett år i arbetslöshet, fortsätter att kämpa även andra året. Detta är inte en slump, utan ett tydligt tecken på en arbetsmarknad som systematiskt bortser från erfarna arbetssökandes värde.
Varför händer detta? Ålderism florerar inte bara på grund av fördomar hos arbetsgivare och rekryteringsbyråer, utan också för att vårt system tillåter det. Arbetsförmedlingen, vars uppgift är att hjälpa arbetssökande tillbaka in på arbetsmarknaden, behandlar ofta de över 40 som om de skulle klara sig själva. I stället för att ge stöd förväntas dessa personer, med åratal av yrkeserfarenhet och utbildning, vara nära arbetsmarknaden och därför inte i behov av hjälp. Det är en farlig och felaktig föreställning. Många av dessa människor är inte bara långt från arbetsmarknaden – de trycks längre bort för varje dag de ignoreras.
Ålderism florerar inte bara på grund av fördomar hos arbetsgivare
Rekryteringsbyråer förstärker också problemet. I en arbetsmarknad där efterfrågan på arbetskraft är hög, blir de överdrivet selektiva och väljer oftast riskfria, yngre kandidater som de kan sälja in till arbetsgivare. Ålder anses vara en risk, trots att erfarenhet borde ses som en tillgång.
För det första måste Arbetsförmedlingen ta sitt ansvar och erbjuda aktivt stöd till alla arbetssökande, oavsett ålder. Den mentala och fysiska påverkan av långvarig arbetslöshet är väl dokumenterad, och att ignorera äldre arbetssökande är både inhumant och ineffektivt.
När äldre arbetstagare tvingas byta jobb möter de ett system riggat emot dem. Principen “sist in, först ut” slår hårt mot de som vill byta arbete, vilket förvärrar ålderismen då de sitter kvar.
Ålder anses vara en risk trots att erfarenhet borde ses som en tillgång
Slutligen behöver vi omfamna den teknologiska utvecklingen. Genom att använda AI och big data kan Arbetsförmedlingen skapa bättre matchningar mellan arbetsgivare och arbetssökande. Att matcha rätt kompetens med rätt arbetsgivare är möjligt, men det kräver ett system som tar hänsyn till alla arbetssökande – inte bara de som är yngre under 40 år.
Så varför tillåter vi att ålderism frodas i Sverige år efter år? Det är dags att stå upp för våra erfarna medborgare och se till att alla, oavsett ålder, får samma möjlighet att bidra till vårt samhälle. Att låta ålderism fortsätta skadar både individer och ekonomin – och det är en kostnad vi inte har råd att betala.
Palle Gustafsson, Initiativtagare till nätverket AddAge
