Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: It-chefen ska lösa allt - men får ingen insyn

I en komplex och orolig omvärld ställs stora krav på företags säkerhet. Trots det saknas ofta it-chefen i ledningsgruppen, skriver Henrik Hammarström.
Publicerad
Till vänster ett nätverk av ettor och nollor, till höger Henrik Hammarström
Cyberattacker gör att det ligger ett stort ansvar över företagens it-chefer. Samtidigt har få någon insyn eftersom de inte får sitta med i ledningsgruppen, skriver Henrik Hammarström. Foto: Shutterstock
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Det finns en stor samsyn kring betydelsen av it hos beslutsfattare i bolag och myndigheter. Trots det står it-cheferna oftast utanför ledningsgrupperna. Det är uppenbarligen hög tid för dem att steppa upp och bli bättre på att tala för sin sak. Annars är risken stor att it-cheferna även fortsättningsvis förpassas till läktaren och verksamheten förlorar i effektivitet. 

Det går att dra en viktig slutsats från den undersökning som teknik- och telekomföretaget GlobalConnect Sverige beställt från Kantar Sifo. Där har it-chefer och beslutsfattare svarat på frågor om sin digitala vardag. It ses som en strategiskt viktig resurs som är central för att kunna utveckla både verksamheten och gynna affärerna. Men undersökningen visar också problem och utmaningar; nästan hälften av de som svarat anser att det investeras för lite i it. Lika många är missnöjda med it-avdelningens proaktivitet och förmåga att få verksamheten att växa. På andra kanten kämpar it-cheferna på och menar att ledningen och medarbetarna inte har tillräcklig kompetens och förståelse för vad it-avdelningen gör.

En hotfull omvärld ökar kraven på it säkerhet

Alla företag och verksamheter påverkas av digitaliseringen. Förmågan att snabbt kunna ställa om på snabbrörliga marknader, anpassa sig till nya villkor och dra nytta av digitaliseringens möjligheter är ofta en förutsättning för ekonomisk överlevnad. Och betydelsen av it-avdelningarna och it-strategierna kommer med all sannolikhet att öka över tid i takt med digitaliseringen av ekonomin och samhället.

En komplex, orolig och hotfull omvärld leder dessutom till att kraven på it-säkerhet höjs. Pandemiåren gjorde arbetsplatserna flexibla och har resulterat i hybridkontoret, där anställda ges möjlighet att arbeta hemifrån. Ovanför allt svävar molnet som ska ta oss och verksamheterna in i framtiden.

Som ansvarig för att lotsa verksamheterna genom detta till synes omöjliga uppdrag står it-chefen med frågor som de flesta andra i organisationen inte förstår, dessutom oftast med en allt krympande budget. Men trots det enorma ansvaret för en minst sagt verksamhetskritisk fråga saknas märkligt nog oftast it-chefen i ledningsgrupperna.

Trots det enorma ansvaret saknas oftast it-chefen i ledningsgrupperna.

Men det finns kanske skäl till varför det förhåller sig så. Enligt Kantar Sifos undersökning lyser it-chefernas frustration tydligt igenom och de tycker sig inte få gehör hos övriga avdelningar, varken för sina strategier eller insikter i vad som verksamheterna skulle må bäst av.

Det är därför helt nödvändigt att it-cheferna tar ett nytt grepp, lyfter blicken och tänker mer strategiskt kring hur de bättre kan få acceptans och inflytande i övriga delar av organisationen. It-cheferna behöver helt enkelt bli bättre på att sälja in sig och visa på det mervärde man skapar. Först då kan man vinna förtroende och skapa bättre möjligheter att få genomslag. Kontentan är dock given och solklar; det är dags att låta fler it-chefer ta plats i ledningsgrupperna.  

/Henrik Hammarström, affärsområdeschef, GlobalConnect

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Debatt

Debatt: Jag har rätt att få finnas

Jag kan inte arbeta heltid, men det betyder inte att jag är mindre värd. Människor som är sjuka eller har en funktionsnedsättning beskrivs som ett problem. Därför vill jag påminna om en sak: Vi har alla rätt att få finnas, skriver Carolina Alexandrou.
Carolina Alexandrou Publicerad 15 september 2026, kl 05:59
Söka jobb på Arbetsförmedlingen
Om du har en funktionsnedsättning som gör att du aldrig kommer kunna arbeta, eller endast kan arbeta efter förmåga, ses du som en belastning, skriver Caroline Alexandrou. Stina Stjernkvist/TT
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Vad är det som pågår i Sverige egentligen?  

I dag ser vi en sönderslamsad välfärd. Att bo i Sverige i dag handlar inte om att leva, det handlar om att överleva, om man inte råkar vara bemedlad. För Sverige tar inte hand om de som befinner sig på botten. Tvärtom. Råkar du bli sjuk, vara funktionsnedsatt eller annat som gör att du inte kan “bidra”, blir du ignorerad. Du slängs till vargarna. 

Om du har en funktionsnedsättning som gör att du aldrig kommer kunna arbeta, eller endast kan arbeta efter förmåga, ses du som en belastning. Jag lever på sjukersättning på 50 procent eftersom jag inte kan arbeta heltid. Resterande halvan är CSN-bidrag då jag studerar. Innan var jag arbetslös, men fann det svårt att hitta ett anpassat arbete på halvtid, och min sius från Arbetsförmedlingen (särskilt introduktions och uppföljningsstöd) var knappast till någon hjälp. 

Snälla, hade jag blivit rik på den ersättning jag får hade jag kunnat stå på Stureplan varje kväll och vaska champagne

I ett samhälle där alla förväntas fungera på 100 procent är det svårt för mig att hitta ett arbete utifrån mina egna förutsättningar. Så jag valde att studera i hopp om att en examen ska leda till anställning. Men pengarna från CSN räcker inte långt. 

Och ersättningarna från Försäkringskassan är väldigt låga, och det är knappt att det går runt. Medan politikerna tjatar om arbetslinjen och att alla minsann ska bidra och göra “rätt för sig”, så struntar man i dem som av olika anledningar inte kan arbeta, eller de som vill arbeta men inte får chansen.

Istället pratas det om bidragsfusk och att alla som lever på bidrag och olika ersättningar skulle vara kriminella och staplar bidrag på bidrag. Snälla, hade jag blivit rik på den ersättning jag får hade jag kunnat stå på Stureplan varje kväll och vaska champagne, men det gör jag inte, för det har jag inte råd med. 

I media pratar politikerna om att vi arbetslösa antingen är kriminella eller så nämns vi inte alls. Som om vi inte existerade

Den lilla ersättningen jag har räcker knappt till att betala alla räkningar. Det handlar om överlevnad. Är du sjuk, funktionsnedsatt eller av någon anledning inte kan arbeta, eller inte får chansen, blir du misstänkliggjord och förlorar din plats i samhället. 

Fortsätter det i denna takt så lär vi snart se vanliga arbetare och barnfamiljer bli bostadslösa och stå vid ruinens brant. Vad kan rädda oss? kanske återinförandet av fattigstugan.

Hjälp folk i stället för att stampa på dem. 

Därför skriver jag denna text. För att berätta att jag har rätt att få finnas lika mycket som någon annan. Vi har rätt att få finnas, oavsett funktionsförmåga.

/Carolina Alexandrou