Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: Inget flaskvatten i Unionen

Klimathotet är ständigt närvarande och pågår oavbrutet dygnet runt, året om. Alla måste bidra till att utsläppen av koldioxid minskar. Även till synes små attitydförändringar bidrar till att minska klimatförändringen. Vi kan alla aktivt delta i detta förbättringsarbete.
Ewa Tjernström Publicerad
Ewa Tjernström
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Sverige har ett friskt och fint kranvatten, trots det så dricker varje svensk i genomsnitt cirka 27 liter flaskvatten årligen. Kostnaden för kranvatten varierar från kommun till kommun men är i genomsnitt 15 kronor per kubikmeter, eller 1,5 öre per liter. En halvliter buteljerat vatten i butiken kostar omkring 16 kronor. Det innebär att flaskvattnet är mer än 2 000 gånger dyrare.

Att tillverka och transportera dessa flaskor betyder 34 000 ton koldioxid som spär på klimatförsämringarna. Samma mängd kranvatten ger noll koldioxidutsläpp.

Med dessa fakta i minnet känns det absolut nödvändigt att föreslå att Unionen upphör i alla sina verksamheter med all form av flaskvatten till förmån för kranvatten. Vi kan aldrig förändra andras beteende om vi inte börjar med oss själva. När en unionare går och handlar finns det inga flaskor med vatten i korgen - är inte det en tilltalande bild?

Förbättringsarbete smittar och med det kommer nya idéer som att

  • handla rättvisemärkt frukt, kaffe och the.
  • avstå inköp av träslag vi vet bidrar till att skövla regnskogen, mahogny och ebenholts
  • välja lokalproducerade produkter (finns de inte i hyllan så kräv att de tar hem dem)
  • stänga av alla apparater som står i stand-by läge

På senaste förbundsstyrelsemötet drack vi oss otörstiga med kranvatten. Det smakade utsökt. Flaskorna var borta och får förhoppningsvis inte tillträde till styrelserummet i framtiden.

Nu återstår att göra likadant överallt i hela Unionen.         

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Debatt

Debatt: Arbetsförmedlingen jobbar med att korta väntetiderna

Arbetsförmedlingens tillgänglighet har förbättrats. Samtidigt ser vi att vissa delar av verksamheten har haft långa väntetider. Vi arbetar intensivt med att förbättra det, skriver Sandra Petersson i en debattreplik.
Sandra Petersson Publicerad 26 maj 2026, kl 09:21
Arbetsförmedlingens telefonköer
Kötiderna har minskat och antalet fysiska möten mellan arbetsförmedlare och arbetssökande har ökat med 20 procent, skriver Sandra Petersson. Foto: Magnus Lejhall/TT
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Det här är en replik på debattartikeln: 

Jenny Fornlund beskriver en situation som väcker frustration. Ingen ska behöva uppleva att det är svårt att få kontakt med Arbetsförmedlingen under lång tid och vi beklagar att hon haft den upplevelsen. Jag kan samtidigt inte kommentera hennes enskilda ärende på grund av sekretess, men vill ur ett generellt perspektiv förklara vissa viktiga aspekter.

Sandra Petersson Arbetsförmedlingen

Arbetsmarknaden är i ständig förändring och det ställer stora krav på både människor och på myndigheter. Därför genomförde Arbetsförmedlingen i mars ett omfattande förändringsarbete för att skapa tydligare ansvar, bättre arbetssätt och förbättrad tillgänglighet.

På totalen har tillgängligheten förbättrats tydligt. Alla som ringer oss erbjuds köplats samma dag, kötiderna har minskat och antalet fysiska möten mellan arbetsförmedlare och arbetssökande har ökat med 20 procent. Samtidigt ser vi att vissa delar av verksamheten under en period har haft för långa väntetider, vilket vi arbetar intensivt med att förbättra genom förstärkt bemanning och kompetensuppbyggnad.

Alla som ringer oss erbjuds köplats samma dag

Arbetsförmedlingen har ett brett och svårt uppdrag. Vi ska stötta människor med mycket olika behov och på regeringens uppdrag prioritera dem som står långt från arbetsmarknaden eller riskerar långtidsarbetslöshet. Det innebär att kontakten med myndigheten kan se olika ut beroende på behov och situation.

Jenny Fornlund lyfter stödet till den som vill starta eget. Det stödet är en viktig del av verksamheten eftersom nya företag och nya idéer bidrar till både egen försörjning och fler jobb. I fjol fick 2 924 arbetssökande stöd att starta eget företag genom Arbetsförmedlingen. Samtidigt kräver sådana beslut individuella bedömningar och ibland samverkan med flera aktörer. Det får dock inte innebära att människor lämnas utan besked eller återkoppling under lång tid.

Kontakten med myndigheten kan se olika ut beroende på behov 

Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att arbetsförmedlare varje dag hjälper människor vidare till arbete, studier eller rätt stöd. Under 2025 fick en större andel långtidsarbetslösa arbete eller började studera jämfört med året innan. Det är i hög grad ett resultat av arbetsförmedlarnas arbete runt om i landet.

Arbetslösheten i Sverige är fortsatt hög, även om siffrorna inte är så höga som anges i debattartikeln. I slutet av april var 6,5 procent av arbetskraften inskrivna som arbetslösa hos Arbetsförmedlingen, enligt våra beräkningar, motsvarande drygt 345 000 personer. Det är fortsatt många människor och därför fortsätter vi utveckla vårt stöd, vår tillgänglighet och våra arbetssätt för att bättre möta de behov som arbetssökande och arbetsgivare har i dag.

/Sandra Petersson, direktör för Inledande stöd på Arbetsförmedlingen