Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: HR - sitt inte still i båten!

Ökad personalomsättning och högre sjuktal under pandemin kostar stora pengar. Bara kostnaden för när en anställd byter jobb ligger på nästan 550 000 kronor. Därför måste företagen börja arbeta mer strategiskt, skriver HR-konsulten Sladjana Grbic.
Publicerad
Shutterstock
Chefen kan inte hindra att anställda blir förkylda, men kan arbeta för att förebygga sjukskrivningar på grund av sociala faktorer. Det skriver HR-konsulten Sladjana Grbic. Shutterstock
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Läs mer: Så skriver du för Kollega Debatt

HR måste modernisera sin verksamhet och stärka förmågan att strategiskt planera för framtidens arbetskraft. Om man inte agerar är risken hög att HR förlorar sin relevans och sitt inflytande, det framkommer i en ny rapport från revisionsbyrån KPMG.

Att HR måste bli en strategisk partner har vi pratat om i åratal men vi är inte riktig där än.

Den pågående pandemin medför oundvikliga konsekvenser och affärsmässig påverkan för företag och organisationer. Antal korttidspermitterade till och med 22 oktober 2020 var 582 111. Antal varslade till och med 16 oktober 2020 var 111 835, en ökning med 172 procent  jämfört med året innan.

  • 85 procent har minimerat tjänsteresor
  • 56 procent erbjuder personal att arbeta hemifrån
  • 76 procent deltar inte i evenemang
  • 95 procent av företagen har vidtagit någon form av åtgärd på grund av coronavirusets effekter

Pandemin har fått HR-avdelningar att jobba på högvarv med arbetsrättsliga frågor, permitteringar, varsel, omställning av verksamheten, krishantering och arbetsmiljöfrågor. Men mer än någonsin måste HR arbeta strategiskt och ha ett helhetstänk. HR:s prioriteringar måste nu verkligen utgå från de affärsmässiga utmaningarna.

Företagshälsan Previa varnar för nya rekordnivå för psykisk ohälsa. Enligt deras statistik har sjukskrivningar för såväl fysiska som psykosociala besvär ökat brant sedan början av augusti och ser inte ut att stanna av. Har ditt företag råd med ökad sjukfrånvaro på grund av psykisk ohälsa?

HR måste ha koll och analysera sjukfrånvaro samt jobba för att minska onödiga kostnader för sjukskrivningar.

De vanligaste orsakerna till anmälda arbetssjukdomar år 2019 var organisatoriska och sociala faktorer. Andelen arbetssjukdomar av dessa orsaker var högre bland kvinnor än bland män. Organisatoriska och sociala faktorer kan handla om hög arbetsbelastning, små möjligheter att påverka arbetets utförande eller samarbetet med kollegor och chefer.

Sjukskrivningar för såväl fysiska som psykosociala besvär har ökat brant

Personalansvariga och chefer kan inte förhindra att en anställd bli förkyld, men kan arbeta för att förhindra sjukskrivningar på grund av organisatoriska och sociala faktorer.

Personalomsättning är en annan väldigt viktig siffra att hålla koll på. Har ditt företag råd med ökad personalomsättning?

Den kan bli synnerligen kostsam för organisationer som inte har kännedom om vad personalförändringen verkligen kostar. Vision har beräknat att kostnaden för en arbetsgivare för varje tillfälle personalen rör på sig är 542 700 kr. I deras beräkning har de utgått från en genomsnittlig anställning för en kommunal tjänsteman.

Beräkning kan dock inte användas generellt. Personalomsättning kan kosta mer eller mindre. Att ersätta en medicinforskare kostar betydlig mer än att ersätta en medarbetare som slutar på McDonalds. Därför måste du mäta. Utan spaning – ingen aning!

I Trosa kommun har låg personalomsättning och vidareutbildningar både före och under coronapandemin varit receptet för att stoppa spridningen av covid-19 på äldreboendena.

Riktigt bra, eller hur?  Vad gör du för att minska onödiga kostnader? Hur bidrar du till affärerna?

I dessa osäkra coronatider är viktigt att du inte sitter still i båten!

/Sladjana Grbic, HR-konsult HR Fokus AB

Tidigare debattartiklar hittar du här

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Debatt

Debatt: Sveriges största tillväxthot är bristen på chefer

Sverige står inför ett växande ledarskapsgap. Problemet är inte brist på ambition, utan att chefsrollen blivit strukturellt ohållbar, skriver Caroline Thunved och Malin Wranding.
Caroline Thunved Publicerad 18 augusti 2026, kl 09:15
Färre vill bli chefer
I framtiden kommer det att saknas chefer på Sveriges arbetsplatser. Foto: Colourbox
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Inom de kommande tio åren väntas över 90 000 chefer lämna arbetslivet. Samtidigt ökar svårigheterna att rekrytera och behålla nya ledare. Det är inte bara en HR-fråga, utan en fråga om svensk konkurrenskraft, tillväxt och omställningsförmåga.

Caroline Thunved

I dagens kunskapsintensiva ekonomi är ledarskap inte ett mjukt värde. Det är en avgörande produktionsfaktor. När ledarskapet brister påverkas företags förmåga att växa, hantera förändring, driva innovation och behålla kompetens. Det handlar inte om att människor saknar vilja att leda. Tvärtom visar data från bland annat SCB, Ledarna och Sveriges Ingenjörer att intresset för ledarskap finns. Problemet är att förutsättningarna inte längre håller.

Dagens chefer förväntas inte bara leverera resultat. De ska samtidigt leda i ständig omställning, hantera AI, bygga resilienta organisationer, säkerställa krav inom cyber- och informationssäkerhet och skapa kultur, engagemang och psykologisk trygghet. Det är ett generalistuppdrag med betydligt högre krav än tidigare.

Ledarskap handlar inte främst om kunskap, utan om beteende

Samtidigt har organisationernas sätt att stötta ledarskap inte utvecklats i samma takt. Förväntningarna från yngre generationer har dessutom förändrats. Transparens, dialog, kultur och värderingsstyrt ledarskap ses idag som självklarheter. Det ökar ytterligare trycket på en redan komplex roll.

Malin Wranding

Konsekvenserna börjar bli tydliga. Fler organisationer vittnar om svårigheter att rekrytera och behålla chefer. Samtidigt visar forskning att ett teams engagemang påverkas direkt av närmaste chef. När ledarskapet brister påverkar det inte bara individen, utan hela organisationens prestation och långsiktiga konkurrenskraft.

Trots detta behandlas ledarskap fortfarande ofta som något som kan lösas genom punktinsatser. Kurser, föreläsningar och inspirationsdagar fortsätter att dominera kompetensutvecklingen, trots att forskning länge visat att endast en liten del omsätts i faktisk beteendeförändring.

Det räcker inte.

Ledarskap handlar inte främst om kunskap, utan om beteende. Och beteende utvecklas inte i klassrum, utan i vardagen. I möten, beslut, återkoppling och situationer som uppstår mellan människor varje dag. Precis som inom elitidrott utvecklas prestation genom kontinuerlig träning, inte genom enstaka insatser.

Om vi menar allvar med att fler ska vilja ta chefsroller behöver vi börja där.

Tre förändringar är särskilt avgörande:

För det första: gör uppdraget rimligt.
Många chefer har idag ett ansvarsspann och en kravbild som inte är hållbar. Tydligare prioriteringar och bättre organisatoriska förutsättningar är avgörande för att rollen ska vara attraktiv över tid.

För det andra: bygg strukturer för kontinuerlig utveckling.
Ledarskap måste tränas löpande i vardagen, inte enbart genom tillfälliga utbildningsinsatser. Organisationer behöver skapa utrymme för reflektion, feedback och praktisk tillämpning.

För det tredje: ta ledarskap på organisatoriskt allvar.
Ledarskap är inte en individuell fråga, det är en strategisk kapacitetsfråga. Hur väl chefer lyckas påverka organisationers resultat, kultur och långsiktiga hållbarhet.

Ta ledarskap på organisatoriskt allvar

Om vi inte adresserar detta riskerar bristen på hållbart ledarskap att bli en av de största flaskhalsarna för svensk tillväxt och konkurrenskraft de kommande åren.

Vi behöver sluta fråga varför människor inte vill bli chefer och börja fråga vad det är med chefsrollen som gör att allt fler tvekar.

/Caroline Thunved
Tidigare vd och generalsekreterare för Sveriges Kommunikatörer, driver i dag konsultbolag.

Malin Wranding
Ledarskaps- och organisationskonsult, driver i dag konsultbolag.