Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: HR - sitt inte still i båten!

Ökad personalomsättning och högre sjuktal under pandemin kostar stora pengar. Bara kostnaden för när en anställd byter jobb ligger på nästan 550 000 kronor. Därför måste företagen börja arbeta mer strategiskt, skriver HR-konsulten Sladjana Grbic.
Publicerad
Shutterstock
Chefen kan inte hindra att anställda blir förkylda, men kan arbeta för att förebygga sjukskrivningar på grund av sociala faktorer. Det skriver HR-konsulten Sladjana Grbic. Shutterstock
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Läs mer: Så skriver du för Kollega Debatt

HR måste modernisera sin verksamhet och stärka förmågan att strategiskt planera för framtidens arbetskraft. Om man inte agerar är risken hög att HR förlorar sin relevans och sitt inflytande, det framkommer i en ny rapport från revisionsbyrån KPMG.

Att HR måste bli en strategisk partner har vi pratat om i åratal men vi är inte riktig där än.

Den pågående pandemin medför oundvikliga konsekvenser och affärsmässig påverkan för företag och organisationer. Antal korttidspermitterade till och med 22 oktober 2020 var 582 111. Antal varslade till och med 16 oktober 2020 var 111 835, en ökning med 172 procent  jämfört med året innan.

  • 85 procent har minimerat tjänsteresor
  • 56 procent erbjuder personal att arbeta hemifrån
  • 76 procent deltar inte i evenemang
  • 95 procent av företagen har vidtagit någon form av åtgärd på grund av coronavirusets effekter

Pandemin har fått HR-avdelningar att jobba på högvarv med arbetsrättsliga frågor, permitteringar, varsel, omställning av verksamheten, krishantering och arbetsmiljöfrågor. Men mer än någonsin måste HR arbeta strategiskt och ha ett helhetstänk. HR:s prioriteringar måste nu verkligen utgå från de affärsmässiga utmaningarna.

Företagshälsan Previa varnar för nya rekordnivå för psykisk ohälsa. Enligt deras statistik har sjukskrivningar för såväl fysiska som psykosociala besvär ökat brant sedan början av augusti och ser inte ut att stanna av. Har ditt företag råd med ökad sjukfrånvaro på grund av psykisk ohälsa?

HR måste ha koll och analysera sjukfrånvaro samt jobba för att minska onödiga kostnader för sjukskrivningar.

De vanligaste orsakerna till anmälda arbetssjukdomar år 2019 var organisatoriska och sociala faktorer. Andelen arbetssjukdomar av dessa orsaker var högre bland kvinnor än bland män. Organisatoriska och sociala faktorer kan handla om hög arbetsbelastning, små möjligheter att påverka arbetets utförande eller samarbetet med kollegor och chefer.

Sjukskrivningar för såväl fysiska som psykosociala besvär har ökat brant

Personalansvariga och chefer kan inte förhindra att en anställd bli förkyld, men kan arbeta för att förhindra sjukskrivningar på grund av organisatoriska och sociala faktorer.

Personalomsättning är en annan väldigt viktig siffra att hålla koll på. Har ditt företag råd med ökad personalomsättning?

Den kan bli synnerligen kostsam för organisationer som inte har kännedom om vad personalförändringen verkligen kostar. Vision har beräknat att kostnaden för en arbetsgivare för varje tillfälle personalen rör på sig är 542 700 kr. I deras beräkning har de utgått från en genomsnittlig anställning för en kommunal tjänsteman.

Beräkning kan dock inte användas generellt. Personalomsättning kan kosta mer eller mindre. Att ersätta en medicinforskare kostar betydlig mer än att ersätta en medarbetare som slutar på McDonalds. Därför måste du mäta. Utan spaning – ingen aning!

I Trosa kommun har låg personalomsättning och vidareutbildningar både före och under coronapandemin varit receptet för att stoppa spridningen av covid-19 på äldreboendena.

Riktigt bra, eller hur?  Vad gör du för att minska onödiga kostnader? Hur bidrar du till affärerna?

I dessa osäkra coronatider är viktigt att du inte sitter still i båten!

/Sladjana Grbic, HR-konsult HR Fokus AB

Tidigare debattartiklar hittar du här

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Debatt

Debatt: Anställdas mående är sämre efter pandemin

Anställda har mindre energi och motivation i dag än före pandemin. Det visar resultatet av över 1 000 personlighetstester, skriver Klaus Olsen.
Publicerad 16 september 2025, kl 06:00
Man ligger på ett skrivbord
Hur mår vi post-pandemi? Energin och engagemanget på jobbet är lågt, visar resultatet av över 1 000 personlighetstester. Foto:Privat/Colourbox
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

När pandemin slog till förändrades världen över en natt. Redan då förstod vi att effekterna skulle bli stora, men få kunde ana hur djupt och långvarigt spåren skulle bli i våra hjärnor och vårt arbetsliv. I dag, flera år senare, ser vi konsekvenser som inte kan mätas i enbart sjukvårdsstatistik – det handlar om vårt mentala välmående och vår förmåga till motivation, utveckling och engagemang.

En ny studie publicerad i Nature Communications visar att våra hjärnor faktiskt åldrades i genomsnitt 5,5 månader snabbare under pandemin – oavsett om vi själva blev sjuka eller inte. Det är ett slående exempel på hur djupa avtryck en kris kan göra, även bortom fysiska symtom. Den kollektiva upplevelsen av stress, oro, social isolering och brutna vanor har påverkat oss alla.

Återgång till jobbet har inneburit en känsla av trötthet snarare än ny energi

När vi i en studie analyserade över 1 000 svenska personlighetstester var bilden klar: motivationen och drivkraften hos anställda har försvagats påtagligt jämfört med nivåerna före pandemin 2018. I princip samtliga undersökta egenskaper kopplat till arbetsglädje, ambition, utvecklingslust och riskbenägenhet har minskat. Detta är inte enskilda fall, utan ett genomgående mönster i hela arbetslivet.

För många har återgången till jobbet efter semestern inneburit en känsla av osäkerhet och trötthet snarare än ny energi. Många arbetsplatser vittnar om svårigheter att återupprätta engagemang och framtidstro. Vi ser nu att pandemins effekter slagit rot i kulturen: det är svårare att entusiasmera, sätta ambitiösa mål eller hitta motivation till att utvecklas – både som individ och verksamhet.

Den här utvecklingen ställer stora krav på arbetsgivare, företagare och beslutsfattare. Vi kan inte räkna med att tiden ensam läker de sår som pandemin rivit upp. Psykologisk återuppbyggnad och satsningar på välmående på jobbet måste få högsta prioritet, lika självklart som att vi fokuserade på smittskydd och fysisk säkerhet när krisen var som värst. Det handlar om att investera i mentalt kapital och skapa miljöer där människor kan återfå sin drivkraft och sitt engagemang.

Låt oss tala öppet om pandemins långsiktiga konsekvenser 

Jag ser det som en samhällsuppgift att ta dessa signaler på största allvar. Vår framtida innovationskraft och välfärd hänger på att vi återvinner både motivation och arbetsglädje. Låt oss tala öppet om pandemins långsiktiga konsekvenser – och agera för att rusta oss mentalt lika systematiskt som vi rustat oss fysiskt. Alternativet är att risken för ett fortsatt stukat arbetsliv växer, både för individ och samhälle.

/Klaus Olsen, vd Jobmatch Sweden