Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: Gör det brottsligt att mobba på jobbet

Mobbning är allvarligare än skvaller i kafferummet. Det är ett övergrepp och bör hanteras genom rättsväsendet, skriver Mats Jonsson, ordförande för organisation mot mobbning, OMM.


Publicerad
Shutterstock
I ett modernt samhälle borde mobbning vara straffbart, inte hanteras genom förhandlingar, anser Mats Jonsson, ordförande för organisationen mot mobbning, OMM. Shutterstock
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

I Organisation Mot Mobbning uppfattar vi att mobbningen ökar i arbetslivet. Därför fortsätter vi att kräva att mobbning ska klassas som ett brott i brottsbalkens mening. Vi definierar mobbning som utstötning av en person ur en social gemenskap som är av väsentlig betydelse för denne. Den som initierar och deltar i sådan utstötning ska kunna lagföras och dömas till böter eller fängelse. Detta motiverar vi med att tillhörigheten till grundläggande sociala gemenskaper är livsviktig för människan.

Mobbning får alltid mycket allvarliga följder för såväl offret som för arbetsmiljön. Den som blir utsatt lider skada psykiskt, ekonomiskt och socialt, den senare förgiftas för lång tid framåt. Sammantaget innebär detta, att mobbning är ett mycket stort samhällsproblem och medför stora kostnader.

Mobbning har väl alltid funnits och det finns många bidragande orsaker till att den uppstår. Det finns naturligtvis alla möjliga skäl till att en person vill röja undan någon annan. Dessa skäl är mer eller mindre osakliga, grundade på känslor av makt och hot, eller på rena vanföreställningar.

En bidragande faktor i mobbningens utbredning i dag är säkert också den trend i arbetslivets organisation som  innebär att verksamheter, som traditionellt har styrts på ett kollegialt sätt, som skolan, vården, universitetsvärlden, kyrkan med flera, omvandlas till hierarkier. Den som tidigare var bland jämbördiga kolleger förvandlas till chef med långtgående befogenheter och delegationer.

Samtidigt minskar också inflytande och insyn hos styrelser och förtroendevalda då man överlåter till chefer att på egen hand svara för personalförsörjningen. I detta läge kan maktkamper lätt uppkomma då en chef med hjälp av mobbning röjer undan dem som av vilken orsak som helst väcker hans eller hennes misshag eller då ett medarbetarlag sluter sig samman och mobbar chefen.

Mobbning är något vida mer allvarligt än skvaller i kafferummet. Det handlar om övergrepp och psykiska våldsbrott. I ett modernt rättssamhälle hanteras våldsbrott inte genom förhandlingar mellan de inblandades företrädare eller anförvanter, utan genom rättsväsendet.                                                                                                                                               

/ Mats Jonsson, ordförande för organisationen mot mobbning, OMM.


Tidigare debattartiklar hittar du här

Vill du skriva för Kollega debatt?

Kontakt:  
lina.bjork@kollega.se  eller niklas.hallstedt@kollega.se

Läs mer: Så skriver du för Kollega Debatt

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Debatt

Debatt: Jobba på distans – belöning eller rättighet?

REPLIK. Distansarbete ska ses som en jämlik arbetsform och inte ett undantag eller en belöning, skriver Oscar Fredriksson.
Publicerad 14 november 2025, kl 09:55
distansjobb
Är distansjobb en belöning som arbetsgivaren kan erbjuda högpresterande medarbetare eller borde det vara en rättighet för alla? skriver Oscar Fredriksson. Foto: Colourbox/privat
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Detta är en replik på Sohaila Bagger-Sjöbäcks debattext från 11/11 "Jobba hemma är ingen rättighet"

Frågan om distansarbete engagerar och jag har sedan 2022 gjort återkommande undersökningar på LinkedIn för att fånga synpunkter från mitt nätverk. Nu senast var frågan om det är ok att använda möjlighet till distansarbete som en belöning för goda prestationer. Två tredjedelar av de svarande tyckte inte det. Men hur ska vi då se på detta med distansarbete? Är det en belöning som arbetsgivaren kan erbjuda högpresterande medarbetare eller borde det vara en rättighet för alla?

Jag delar uppfattningen i debattinlägget från  Sohaila Bagger-Sjöbäck att det behövs tydlighet från arbetsgivare kring förväntningar men vill lyfta några kompletterande perspektiv. Om distansarbete möjliggör en bättre arbetsprestation, högre produktivitet, bättre arbetsmiljö, fler i arbete, bättre balans mellan arbete och privatliv samt mindre miljöpåverkan, är det då inte märkligt att avstå från dessa fördelar endast på grund av att man som chef vill ha medarbetarna inom synhåll? 

Är distansarbete en belöning arbetsgivaren kan erbjuda högpresterande?

Forskningen visar att när medarbetare får mer inflytande och medbestämmande så ökar också både engagemang och prestation. Den flexibilitet som distansarbete innebär är med andra ord inte en gåva till medarbetaren utan ett verktyg för arbetsgivaren för att optimera sin verksamhet. 

Ett modernt arbetsliv kräver flexibla lösningar där vissa uppgifter och yrken kräver fysisk närvaro - andra gör det inte. Det avgörande för att kunna dra nytta av distansarbetets positiva effekter är att arbetsgivaren öppet och systematiskt analyserar vilka arbetsformer som bäst bidrar till att stärka såväl goda resultat som god arbetsmiljö och långsiktig hållbarhet. Det egna ledarskapets begränsningar ska inte tillåtas stå i vägen för att välja de lösningar som bäst svarar mot organisationens behov och ambition.

En del av denna systematiska analys är att regelbundet följa upp hur medarbetarna upplever sin arbetssituation. En åtgärd kan här vara att särskilt lägga till och följa upp distansarbete som en bakgrundsvariabel i organisationens återkommande medarbetar- och arbetsmiljöundersökningar. På detta sätt kan man som arbetsgivare bygga upp en bättre kunskap kring hur medarbetarna påverkas av distansarbete och identifiera såväl riskbeteenden som positiva effekter för att kunna optimera verksamheten. 

Att bygga en kultur där distansarbete ses som en jämlik arbetsform - och inte ett undantag eller en belöning - är en viktig del av arbetet med att skapa en modern och flexibel arbetsplats.

Ett modernt arbetsliv kräver flexibla lösningar

Som arbetsgivare och chef behöver man också respektera, hantera och reda ut det missnöje som kan uppstå på en arbetsplats när personer upplever att de inte får samma möjligheter eller villkor som sina kollegor. Men på samma sätt som vid lönesättning så kommer också möjligheten till distansarbete att behöva prövas och motiveras individuellt. 

Vi har sedan länge övergett lönetrappor baserat på tjänsteår som modell för lönesättning och behöver nu också utveckla en mer individuell syn på distansarbete. Alla arbetsgivare och medarbetare är olika vilket kräver individuella lösningar men en ökad möjlighet till flexibilitet bör i de fall det främjar verksamhetens resultat och den enskilde medarbetarens arbetsprestation givetvis tas tillvara. Det vore direkt slöseri för en arbetsgivare att inte ta tillvara de många positiva effekter som möjligheten till distansjobb erbjuder.

/Oscar Fredriksson, Affärschef och chefsjurist på Whole