Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: Gör det brottsligt att mobba på jobbet

Mobbning är allvarligare än skvaller i kafferummet. Det är ett övergrepp och bör hanteras genom rättsväsendet, skriver Mats Jonsson, ordförande för organisation mot mobbning, OMM.


Publicerad
Shutterstock
I ett modernt samhälle borde mobbning vara straffbart, inte hanteras genom förhandlingar, anser Mats Jonsson, ordförande för organisationen mot mobbning, OMM. Shutterstock
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

I Organisation Mot Mobbning uppfattar vi att mobbningen ökar i arbetslivet. Därför fortsätter vi att kräva att mobbning ska klassas som ett brott i brottsbalkens mening. Vi definierar mobbning som utstötning av en person ur en social gemenskap som är av väsentlig betydelse för denne. Den som initierar och deltar i sådan utstötning ska kunna lagföras och dömas till böter eller fängelse. Detta motiverar vi med att tillhörigheten till grundläggande sociala gemenskaper är livsviktig för människan.

Mobbning får alltid mycket allvarliga följder för såväl offret som för arbetsmiljön. Den som blir utsatt lider skada psykiskt, ekonomiskt och socialt, den senare förgiftas för lång tid framåt. Sammantaget innebär detta, att mobbning är ett mycket stort samhällsproblem och medför stora kostnader.

Mobbning har väl alltid funnits och det finns många bidragande orsaker till att den uppstår. Det finns naturligtvis alla möjliga skäl till att en person vill röja undan någon annan. Dessa skäl är mer eller mindre osakliga, grundade på känslor av makt och hot, eller på rena vanföreställningar.

En bidragande faktor i mobbningens utbredning i dag är säkert också den trend i arbetslivets organisation som  innebär att verksamheter, som traditionellt har styrts på ett kollegialt sätt, som skolan, vården, universitetsvärlden, kyrkan med flera, omvandlas till hierarkier. Den som tidigare var bland jämbördiga kolleger förvandlas till chef med långtgående befogenheter och delegationer.

Samtidigt minskar också inflytande och insyn hos styrelser och förtroendevalda då man överlåter till chefer att på egen hand svara för personalförsörjningen. I detta läge kan maktkamper lätt uppkomma då en chef med hjälp av mobbning röjer undan dem som av vilken orsak som helst väcker hans eller hennes misshag eller då ett medarbetarlag sluter sig samman och mobbar chefen.

Mobbning är något vida mer allvarligt än skvaller i kafferummet. Det handlar om övergrepp och psykiska våldsbrott. I ett modernt rättssamhälle hanteras våldsbrott inte genom förhandlingar mellan de inblandades företrädare eller anförvanter, utan genom rättsväsendet.                                                                                                                                               

/ Mats Jonsson, ordförande för organisationen mot mobbning, OMM.


Tidigare debattartiklar hittar du här

Vill du skriva för Kollega debatt?

Kontakt:  
lina.bjork@kollega.se  eller niklas.hallstedt@kollega.se

Läs mer: Så skriver du för Kollega Debatt

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Debatt

Debatt: Anställdas mående är sämre efter pandemin

Anställda har mindre energi och motivation i dag än före pandemin. Det visar resultatet av över 1 000 personlighetstester, skriver Klaus Olsen.
Publicerad 16 september 2025, kl 06:00
Man ligger på ett skrivbord
Hur mår vi post-pandemi? Energin och engagemanget på jobbet är lågt, visar resultatet av över 1 000 personlighetstester. Foto:Privat/Colourbox
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

När pandemin slog till förändrades världen över en natt. Redan då förstod vi att effekterna skulle bli stora, men få kunde ana hur djupt och långvarigt spåren skulle bli i våra hjärnor och vårt arbetsliv. I dag, flera år senare, ser vi konsekvenser som inte kan mätas i enbart sjukvårdsstatistik – det handlar om vårt mentala välmående och vår förmåga till motivation, utveckling och engagemang.

En ny studie publicerad i Nature Communications visar att våra hjärnor faktiskt åldrades i genomsnitt 5,5 månader snabbare under pandemin – oavsett om vi själva blev sjuka eller inte. Det är ett slående exempel på hur djupa avtryck en kris kan göra, även bortom fysiska symtom. Den kollektiva upplevelsen av stress, oro, social isolering och brutna vanor har påverkat oss alla.

Återgång till jobbet har inneburit en känsla av trötthet snarare än ny energi

När vi i en studie analyserade över 1 000 svenska personlighetstester var bilden klar: motivationen och drivkraften hos anställda har försvagats påtagligt jämfört med nivåerna före pandemin 2018. I princip samtliga undersökta egenskaper kopplat till arbetsglädje, ambition, utvecklingslust och riskbenägenhet har minskat. Detta är inte enskilda fall, utan ett genomgående mönster i hela arbetslivet.

För många har återgången till jobbet efter semestern inneburit en känsla av osäkerhet och trötthet snarare än ny energi. Många arbetsplatser vittnar om svårigheter att återupprätta engagemang och framtidstro. Vi ser nu att pandemins effekter slagit rot i kulturen: det är svårare att entusiasmera, sätta ambitiösa mål eller hitta motivation till att utvecklas – både som individ och verksamhet.

Den här utvecklingen ställer stora krav på arbetsgivare, företagare och beslutsfattare. Vi kan inte räkna med att tiden ensam läker de sår som pandemin rivit upp. Psykologisk återuppbyggnad och satsningar på välmående på jobbet måste få högsta prioritet, lika självklart som att vi fokuserade på smittskydd och fysisk säkerhet när krisen var som värst. Det handlar om att investera i mentalt kapital och skapa miljöer där människor kan återfå sin drivkraft och sitt engagemang.

Låt oss tala öppet om pandemins långsiktiga konsekvenser 

Jag ser det som en samhällsuppgift att ta dessa signaler på största allvar. Vår framtida innovationskraft och välfärd hänger på att vi återvinner både motivation och arbetsglädje. Låt oss tala öppet om pandemins långsiktiga konsekvenser – och agera för att rusta oss mentalt lika systematiskt som vi rustat oss fysiskt. Alternativet är att risken för ett fortsatt stukat arbetsliv växer, både för individ och samhälle.

/Klaus Olsen, vd Jobmatch Sweden