Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: Ge psykisk hälsa större fokus

Stress är en växande orsak till sjukskrivning. Låt 2023 vara året vi satsar på vår psykiska hälsa, skriver doktoranden Louise Karlsson.
Publicerad 17 januari 2023, kl 06:00
Till vänster en hammare som slår sönder en skylt med texten stress. Till höger Louise KArlsson.
Det behövs mer än fina ord för att komma tillrätta med sjukskrivningarna som följer i stressens spår, skriver doktoranden Louise Karlsson. Foto: Shutterstock
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Psykisk ohälsa är tillsammans med långvarig smärta en av de främsta sjukskrivningsorsakerna i samhället, där den snabbast växande diagnosen är stressrelaterad ohälsa.

Under 2021 var 70 000 personer sjukskrivna på grund av stress och dessa siffror har nu börjat stiga efter pandemin. Det är inte bara vi i arbetsför ålder som drabbas, utan även barn och unga, vår kommande arbetskraft. Med en ökande äldre befolkning och allt färre som ska tillgodose samhällets behov och arbetskraft är det viktigare än någonsin att alla i arbetsför ålder ges möjlighet att må bra. Arbetet ska vara en friskfaktor, inte en riskfaktor.

Arbetsgivare spelar en stor roll i detta, både i att skapa hälsofrämjande arbetsplatser men också genom att utbilda och ge möjlighet för chefer att kunna underhålla detta på daglig basis. Vi kommer att behöva hitta nya sätt att arbeta på för att kunna tillgodose samhällets behov, men det är inte genom att pusha människor in i väggen, utan genom att ge dem verktyg och förutsättningar att  hand om sig själva och främja en hållbar vardag med arbete inkluderat. 

Arbetet ska vara en friskfaktor, inte en riskfaktor

Vi behöver också få psykisk hälsa i läroplanerna, för att utbilda våra unga i ämnet och ge dem den kunskap de behöver för att kunna främja sin psykiska hälsa, innan ohälsa uppstår. Och även om det finns en problematik kring övervikt och passivitet, så finns det också barn och unga som aldrig får en paus, där vikten av återhämtning också måste skildras för att minska risken för stressrelaterad ohälsa.

Vid FNs toppmöte 2015 antog världens länder de globala hållbarhetsmålen, Agenda 2030, där delmål tre syftar till att säkerställa hälsosamma liv och främjandet av välbefinnande i alla åldrar. Men hur? Primärvårdens uppdrag handlar om att förebygga sjukdomar, men också om att främja hälsa och att ”lära medborgare att simma i stället för att rädda dem från att drunkna”, men för att kunna arbeta på detta sätt så behöver det avsättas medel. Medel som i dag saknas.

Om vi ska börja arbeta hälsofrämjande och nå upp till dessa mål så behövs mer än fina ord, det behövs handling. Våra nationella vårdprogram för hälsosamma levnadsvanor omfattar i dag tobaksbruk, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor. Men var kommer vår psykiska hälsa in? Flera regioner väljer självmant att ha med ett femte ben för den psykiska hälsan, men borde inte den vara central? Baserat på problematiken beskriven ovan, samt det faktum att om du mår psykiskt dåligt så ökar risken för att få ett ohälsosamt bruk av till exempel alkohol eller tobak, eller att du på grund av den psykiska ohälsan inte orkar få in rörelse och hälsosamma val i vardagen.

 

Om vi ska nå dessa mål så behövs mer än fina ord

Regeringens satsning och förslag för bättre vård och ökad folkhälsa har tyvärr inte heller ett tillräckligt stort fokus på främjande av psykisk hälsa i samhället, även om förslagen innehåller många bra fokusområden.

I dag ligger ett alldeles för stort fokus på prestation i samhället, oavsett om det är på arbetet eller på fritiden. Vi bollar flera roller med olika krav, vi multitaskar, är ständigt ”online” och gör vårt bästa för att räcka till i alla avseenden. Vi gör dessutom ofta saker för att vara bra och inte nödvändigtvis för att vi mår bra av dem.

Hur ska vi kunna arbeta hälsofrämjande och utbilda samhället om vikten av psykisk hälsa, meningsfulla aktiviteter, delaktighet och återhämtning om inga beslutsfattare prioriterar det?

Låt därför 2023 bli året när psykisk hälsa blir en obligatorisk del av de nationella vårdprogrammen för hälsosamma levnadsvanor, då vi skiftar fokus och tar oss an det hälsofrämjande arbetet på riktigt. Året då medel ges för att hitta konkreta arbetssätt för hur vi kan nå ut med hälsofrämjande information till befolkningen för att skapa ett friskare samhälle.

/Louise Karlsson, Leg specialistarbetsterapeut i folkhälsa & Doktorand inom hälsa & livsstil

Debatt

Debatt: Glöm inte chefernas arbetsmiljö

Det är hög tid att vi fokuserar mer på chefernas arbetsmiljö, som också är en ödesfråga för framtidens kompetensförsörjning, skriver Hanna Wiik.
Publicerad 2 februari 2023, kl 06:00
Till vänser Hanna Wiik, till höger man som böjer sig över pärmar
Att vara ledare innebär mycket stress och press. Det är hög tid att börja prioritera även chefens arbetsmiljö, skriver Hanna Wiik. Foto: Shutterstock
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Att psykisk ohälsa är utbrett och ökar är välbekant. Cirka 60 procent av sjukskrivningarna i åldern 30-39 år beror på psykisk ohälsa. Bland akademiker är svår stress den vanligaste orsaken till sjukskrivning. Många chefer, och särskilt nya chefer, får utmattningssyndrom och blir sjukskrivna. Flera väljer att kliva av sitt uppdrag för att kunna ha en rimlig arbetssituation. Detta ser vi tyvärr i många branscher.

Att vara chef innebär en möjlighet att driva utveckling, nå resultat och få människor att växa och samarbeta. Samtidigt innebär chefsrollen en mycket stark press. Allt du säger och gör får en särskild betydelse och sätter normer. Du har ansvar för allt, men du kan inte kontrollera allt. Du ska nå resultat inom budget, ha strategisk överblick över både nuläge och framtida utveckling, hantera vitt skilda förväntningar, vara tillgänglig och kommunicera, säkerställa en god arbetsmiljö för dina medarbetare och få teamet att växa. Men vem ser till chefernas arbetsmiljö? Vem säkerställer att det finns en tydlig och uttalad förväntan på vad chefsrollen innebär – och vad som inte ingår i chefens ansvar?

Du har ansvar för allt, men kan inte kontrollera allt

Som chef förväntas du med all rätt ta ett stort eget ansvar för din hälsa, arbetssituation och arbetsmiljö. Som chef är du givetvis också en medarbetare och omfattas av det ordinarie systematiska arbetsmiljöarbetet i organisationen. Men givet hur utvecklingen ser ut med allt fler utmattade och stressade chefer så är detta uppenbarligen inte tillräckligt. Det är inte heller samma förutsättningar i arbetsmiljön när man är chef jämfört med att inte vara chef. Därför är det hög tid att fokusera extra på just chefernas arbetsmiljö och att vi skapar ett mer långsiktigt hållbart ledarskap. 

Ett hållbart ledarskap fokuserar bland annat på hållbara arbetssätt, samarbete och inkludering, produktivitet och resultat och möjligheten och möjlighet  kombinera arbete och fritid. Med ett hållbart ledarskap mår cheferna bra, gör ett bättre jobb, skapar välmående och bättre resultat i hela organisationen. Det leder även till minskade kostnader för exempelvis sjukskrivningar och nyrekryteringar.

Att jobba för ett hållbart ledarskap är ett sätt att behålla talanger

Att ha ett hållbart ledarskap är samtidigt en ödesfråga för kompetensförsörjningen, som är en av de största utmaningarna för Sveriges arbetsgivare. För om det verkar väldigt jobbigt och svårt att vara chef, så kommer färre unga att vilja vara chefer. Hela 36 procent av dagens unga chefer har också funderat på att lämna sitt uppdrag enligt en ny undersökning från Ledarna. Att jobba för ett mer hållbart ledarskap är alltså även ett sätt att attrahera och behålla talanger och att säkerställa att det finns möjligheter att växa och utvecklas i organisationen.

Det är dags att vi sätter ett hållbart ledarskap högt på agendan och börjar:

  1. Identifiera vad hållbart ledarskap betyder i er organisation – både i det personliga ledarskapet och i det organisatoriska.
  2. Arbeta systematiskt med att förbättra chefernas arbetsmiljö. Hur mår cheferna i vår organisation? Hur ser förutsättningarna ut? 
  3. Utveckla stödet till chefer så att de kan undvika stress och psykisk ohälsa och få hjälp att ta sig ur det om de drabbas. 
  4. Bidra till att bryta tabut om chefer med psykisk ohälsa genom att skapa öppenhet på arbetsplatsen. Våga gå före och var öppen om du har egna erfarenheter av att vara chef och ha psykisk ohälsa.
  5. Walk the talk – var själv ett bra exempel på att det går att vara hållbar som chef, att må bra och sätta gränser utifrån dina behov och förutsättningar.  

/Hanna Wiik, ledarskapsexpert, mentor och föreläsare. 

Debatt

Debatt: Medarbetarenkäter tvingar chefen att lyssna

REPLIK. Vi måste skilja på seriösa aktörer och rena säljföretag när vi pratar om medarbetarenkäter, skriver Mårten Westberg.
Publicerad 30 januari 2023, kl 12:23
till vänster pratbubblor med sura och glada ansikten. Till höger Mårten Westberg.
Det finns många företag som säljer in dåliga medarbetarundersökningar. Men seriösa aktörer kan få arbetsplatser att må bättre, skriver Mårten Westberg i en replik. Foto: Shutterstock
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Tack Kollega för att ni har startat en så viktig diskussion, och tack Peter Svensson för att du tvingar mig att skilja på seriösa aktörer och branschens allt fler kvackare, eller ”Theranos” som jag brukar kalla kvackarna efter företaget som naivt trodde att de kunde analysera all världens sjukdomar på några minuter från en enda droppe blod. Och fick sju miljarder kronor från riskkapitalister för det.

Språkets mångtydighet är jag fullständigt enig med Peter Svensson om. Det har jag jobbat mycket med under de senaste 30 åren. En enkätfråga om ”stress” kan betyda en sak i fabriken och en helt annan sak i kontoret på samma företag.

I kontoret kan stress handla om sena möten som gör att barnet blir för sent upphämtat från förskolan. I fabriken landar samma ord i en helt annan miljö. Där kan ”stress” ofta handla om hastighet och att hinna göra sitt jobb klart. 

Det där ser vi i faktoranalyserna av enkätsvaren.

Det är som sjukhus utan läkare

Faktoranalys är en rätt avancerad kvantitativ analys som inte alla undersökningsföretag kan eller vill producera. Det gör förstås inte Theranos-konsulterna. De består oftast enbart av IT-folk och ekonomer som inte har den blekaste aning om språkets mångtydighet, men det borde alla HR-människor ha. Det ska alla personalvetare ha läst på universitetet.

”Theranos”-konsulterna säljer snygga enkäter och rapporter utan analys. Det är som sjukhus utan läkare. De erbjuder också ofta ”benchmarks” baserade på ett imponerande antal, från människor i andra länder i helt andra situationer. Det blir systematiskt fel och det borde också alla HR-människor känna till.

Peter Svensson rekommenderar samtalet. Ja, men samtalet på jobbet innehåller alltid makt. Skillnaden i makt mellan dig och din chef påverkar samtalet. Hen bestämmer antagligen din lön men du bestämmer inte hens. Det här blir väldigt tydligt i medarbetarundersökningens frågor om utvecklingssamtalet. Så många gånger har en ilsken chef kommit viftande med tio påskrivna protokoll från utvecklingssamtal i ena handen och enkätresultat i den andra; resultat som visar att de anställda inte har haft sina utvecklingssamtal.

Samtal på jobbet innehåller alltid makt

Här får jag förklara för chefen att hen troligen har hållit utvecklingsmonologer med sina medarbetare. När utvecklingssamtalet består i att chefen pratar och pratar så upplever medarbetaren inte att det var ett utvecklingssamtal. Objektivt har chefen kanske rätt, men här är den subjektiva upplevelsen viktigare.  Utvecklingsmonologer motiverar inte en jävel, men väl utförda utvecklingssamtal samvarierar mycket starkt med både motivation och företags lönsamhet. 

Tack vare medarbetarundersökningen får jag då chansen att tvinga cheferna lyssna. Samtalet blir bättre.

Så Peter Svensson, du är kvalitativ och jag är kvantitativ men vi är nog rätt överens egentligen. Problemet är att de okunniga konsulterna som tror att de vet exakt ”vad respekt är”; går det rätt bra för. 

/Mårten Westberg