Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: Föräldraersättning - en karriärfälla?

En generös föräldralön kan leda till att kvinnor stannar hemma längre och därmed halkar efter i löneutvecklingen, skriver Erika Andersson.
Publicerad 11 oktober 2022, kl 06:00
till vänster: kvinna med barnvagn, till höger: Erika Andersson
Erbjud andra möjligheter för föräldrar som vill kombinera karriär och barn än föräldralön, som riskerar att bli en kvinnofälla, skriver Erika Andersson. Foto: Shutterstock
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Svensk föräldraförsäkring lovordas världen över och är i många fall ett föredöme för en jämställd arbetsmarknad. Men i den ständigt pågående debatten kring jämställdhetsfrågor saknas förvånande ofta diskussioner om de stora ekonomiska skillnaderna mellan män och kvinnor och vad det beror på.

Kvinnors livslön (sammanlagda bruttolön, pension och annan förvärvsinkomst) är i Sverige 22 procent lägre än männens enligt den senaste statistiken från SCB.  Förklaringarna till skillnaden är många, däribland att kvinnor och män arbetar olika mycket och väljer olika typer av utbildningar och yrken. Men något som är slående när man studerar data är att de stora skillnaderna i lön uppstår vid födseln av det första barnet och består sedan livet ut.

I dag tar kvinnor i snitt ut 70 procent av föräldraförsäkringen och män 30 procent enligt statistik från Försäkringskassan. Utvecklingstakten går långsamt. Det har skett en viss förändring vid införande av så kallade ”pappamånader” under 00-talet, det vill säga låsta dagar till den ena föräldern.

Ett helt jämställt uttag kommer att ta 100 år

Vi har gjort en studie som visar hur lång tid det skulle ta innan fördelningen är 60/40. Om mäns uttag av föräldraledighet fortsätter att ha samma ökningstakt som mellan åren 2000 och 2020 kommer uttaget av ledighet att vara jämställt om 54 år. Om det finns en strävan efter ett 50/50 uttag skulle det ta närmare 100 år.

Sverige erbjuder en generös föräldraförsäkring i internationella mått mätt men det är den kompletterande föräldralönen som gör den svenska strukturen unik. Vår studie visar att 90 procent erbjuder föräldralön. Men få har ett bredare erbjudande till anställda som är föräldrar än själva föräldralönen.

När avtalad föräldralön introducerades under 00-talet riktade sig den främst till höginkomsttagare, vilka ofta var män, för att öka uttaget av föräldraledighet enligt en rapport från Inspektionen för socialförsäkringen. Samtidigt visar ny forskning från Journal of Social Policy, gjord av Duvander, att det inte finns stöd för att ersättningen vid avtalad föräldralön har en direkt effekt för att öka mäns uttag av föräldraledighet.

Den stora frågan är hur vi får kvinnor till högre avlönade positioner

Nu är det praxis bland företag att erbjuda föräldralön och många branscher använder dessutom förmånen för att attrahera kvinnor till sina företag. Företag fokuserar mycket på föräldralönen till nyblivna föräldrar, men glömmer att anställda med barn har många år kvar där de försöker balansera familj och karriär.

Resultatet blir ofta utdragna föräldraledigheter och att en förälder, oftast kvinnan, går ner i arbetstid. En generös föräldralön kan leda till att kvinnor stannar hemma ännu längre och därmed halkar efter ännu mer.

I dag är det lag på att arbetsgivare i Sverige ska göra en lönekartläggning för att jämföra löner mellan män och kvinnor för lika och likvärdiga arbeten. Ett nytt EU-direktiv väntas även klubbas igenom under hösten som handlar om att få bukt med löneskillnader mellan män och kvinnor. Det innehåller bland annat krav på företag att publicera löneskillnader mellan män och kvinnor och delge information om lönenivån publikt vid rekrytering.

Fokus är fortfarande på åtgärder som behandlar symptomen istället för orsaken. Att män och kvinnor ska ha lika lön för lika arbete och prestation är en självklarhet men dessa typer av lagar kan ha en negativ inverkan på lönesättningen – det blir fokus på kön snarare än på kompetens. Den stora frågan är hur vi får kvinnor till högre avlönade positioner och yrken eftersom det är där de stora skillnaderna finns.

Skapa förutsättningar för arbetsgivare att underlätta för anställda som vill ha karriär och barn

Det står klart att det finns grund för att utmana dagens struktur på föräldraersättning om vi vill ha en ökad mångfald av kvinnor och män som gör karriär. Svensk föräldraersättning kan vara en karriärfälla och tyvärr är det framför allt kvinnor som drabbas, vilket får stora ekonomiska konsekvenser senare i livet.

Föräldraförsäkringen som erbjuds av Försäkringskassan bör ses över om den uppfyller sitt ursprungliga syfte, att verka för jämställdhet och barns bästa. Här behövs mer forskning kring vad som är den optimala strukturen eller så gör man det enkelt, och delar föräldraersättningen lika.

Det är dags att staten och parterna ser över hur man kan skapa förutsättningar för arbetsgivare att underlätta för anställda att kombinera barn och karriär. Varje företag och förälder bär också ett stort ansvar för att inte göra sig själva en björntjänst under småbarnsåren.

Erika Andersson, Vd på konsultföretaget Novare Pay Consulting

Debatt

Debatt: Vem är rädd för quiet quitting?

Det går att vara ambitiös utan att lägga hela sin identitet i jobbet. Fler borde omfamna quiet quitting, skriver Dan Bjurman.
Publicerad 22 november 2022, kl 06:00
till vänster en klocka över små träfigurer, till höger Dan Bjurman
Unga gör uppror mot den traditionella bilden av att man måste göra sina hundår för att förtjäna lugn och ro längre fram, skriver Dan Bjurman. Shutterstock
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

“Slöfockar!”. Så kallade Johan Jureskog arbetssökande ungdomar som väljer bort en slitig restaurangbransch – något som möttes med stor kritik. I stället för att skälla om lata ungdomar bör vi lära oss av denna nya attityd till jobb och karriär. För om företag inte anpassar sig kommer talang förloras och utmaningarna växa.

Talanggapet är ingen nyhet. Från it-branschen till krogar, alla behöver kompetenta medarbetare för driva affären framåt. Men arbetssökande står inte med mössan i hand och är tacksamma för vad som helst. Generation Z (födda mellan 1995 och 2012) börjar komma ut i arbetslivet och räds inte att ställa höga krav på sina arbetsgivare. Att ha jobbet som sin huvudsakliga identitet och inspireras av Wolf of Wall Street eller satsa allt på att vara en stereotyp “Girl Boss” är ute -
 integritet och en sund balans är inne. Unga är fortfarande ambitiösa och vill förändra världen. Bara inte på bekostnad av välmåendet och tiden med nära och kära.

Integritet och en sund balans är inne


I USA är många företag oroliga för The Great Resignation och Quiet Quitting. Den stora uppsägningen avser den våg av uppsägningar som uppstod i kölvattnet av covid-19, framförallt i branscher som sjukvård och tech. Ett närliggande fenomen, som i dag diskuteras mer i USA än i Sverige, är Quiet Quitting.

Namnet kan vara förvirrande. Det handlar inte om att faktiskt sluta på sitt jobb, utan att du fortfarande jobbar kvar och gör det du ska, men exempelvis inte gör “det lilla extra” om du inte får ersättning för det. På TikTok pratar vissa användare skämtsamt om att “Act my wage”. Man beter sig som man får betalt - insatsen motsvarar det man får av arbetsgivaren.

Hela diskussionen kan ses som ett uppror mot den traditionella bilden av att man som ung måste göra sina hundår för att förtjäna lugn och ro längre fram. I stället för att vara hunsade nykomlingar så följer de helt enkelt sin arbetsbeskrivning. De jobbar det avtalade antalet timmar med de arbetsuppgifter man kommit överens om, varken mer eller mindre. De kollar inte mejlen när de är lediga och de tar ut den semester de har rätt till.

Det är ett uppror mot bilden av att man måste göra sina hundår

Det kan låta självklart och många tänker nog att det här är ett amerikanskt fenomen. Men med tanke på den andel svenska sjukskrivningar som grundar sig i stress och utmattningssyndrom bör vi ta det på allvar. Dels för att företagen inte har råd att förlora talanger, men även för att vi faktiskt måste bry oss om våra anställda. De är grunden i varje framgångsrikt bolag och måste respekteras. Kanske kan de unga som från början sätter gränser driva utvecklingen av arbetsplatskulturen och därmed öka välmåendet. Engagerade och välmående medarbetare är en vinst för alla.

Svenskar slår sig gärna för bröstet och ser sig själva som innovativa, digitala och jämställda. Men vi får inte blir för bekväma och tro att det går att göra samma sak för alltid. För att vara en innovativ och lockande arbetsplats måste man ständigt ifrågasätta sin interna kultur och sina rutiner. Vill vi locka tillbaka medarbetare till kontoret efter pandemin för att det faktiskt behövs i verksamheten, eller handlar det egentligen om kontrollbehov och gamla normer?

Det är inte självklart att fysisk närvaro på ett kontor passar bäst. Fråga dig själv vad du vill åstadkomma. Är du  rädd att förlora produktivitet när alla inte är på plats? För många kontorsjobb kan det då snarare handla om att implementera digitala lösningar och att se till att alla utbildas i hur de används korrekt. Det är dessutom en insats som hjälper även medarbetare som jobbar på kontoret. Pandemin ökade takten på digitaliseringen och utvecklingen av distansarbetet. Nu gäller det att ta tillvara de positiva aspekterna i denna utveckling.

 

Är du  rädd att förlora produktivitet när alla inte är på plats?


Det största hotet mot företagen och produktiviteten är inte Quiet Quitting eller “lata ungdomar”. Det är trögrörliga rutiner och gamla attityder. Innovativa bolag måste utveckla även arbetsplatskulturen, inte bara produkterna. Här är fem saker jag anser att chefer borde se över för att behålla sina talanger: 
 

  1. Lita på dina medarbetare. Ingen vill bli ifrågasatt och granskad hela tiden. Om du vill behålla talangerna i stället för att se dem gå till konkurrenter måste de känna sig uppskattade. Genom att lita på att de gör sitt jobb även när du inte kan se dem på kontoret visar du förtroende. Det viktiga är leveranser och vilka resultat du faktiskt kan se. Inte antalet timmar på en specifik adress.
  2. Var uppmärksam på dina medarbetares välmående. Lär dig identifiera tecken på stress och missnöje. Det går ofta långt innan någon säger till, särskilt på en arbetsplats där åsikter ses som klagomål istället för hjälpsam feedback. Lär känna personerna du jobbar med och försök fånga upp missnöje innan de tröttnar och söker sig vidare någon annanstans.
  3. Tillåt distansarbete och flexibla arbetsformer. Vissa företag vill få tillbaka medarbetarna till kontoret - trots att arbetet kan utföras hemifrån. 
  4. Kapa onödig administration. Hur mycket tid lägger ni internt på administration, informationsdelning och rapportering? Börja med att ta reda vad ni faktiskt måste göra. Därefter kan ni se över möjligheter att digitalisera och automatisera. På så vis frigörs tid för kärnverksamheten. Låt dina anställda fokusera på sin spetskompetens istället.
  5. Ett anställningsavtal är inte slutet. Kom ihåg att du måste fortsätta locka medarbetarna även när de börjat hos er. Många är bra på att se hur de är en attraktiv arbetsgivare för potentiella medarbetare och visar ett stort intresse vid rekryteringen. Ett färdigt anställningsavtal betyder inte att man kan sluta uppmärksamma personen och tro att den ska nöja sig för alltid. 

/Dan Bjurman, Sverigechef på Salesforce