Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: Föräldraersättning - en karriärfälla?

En generös föräldralön kan leda till att kvinnor stannar hemma längre och därmed halkar efter i löneutvecklingen, skriver Erika Andersson.
Publicerad
till vänster: kvinna med barnvagn, till höger: Erika Andersson
Erbjud andra möjligheter för föräldrar som vill kombinera karriär och barn än föräldralön, som riskerar att bli en kvinnofälla, skriver Erika Andersson. Foto: Shutterstock
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Svensk föräldraförsäkring lovordas världen över och är i många fall ett föredöme för en jämställd arbetsmarknad. Men i den ständigt pågående debatten kring jämställdhetsfrågor saknas förvånande ofta diskussioner om de stora ekonomiska skillnaderna mellan män och kvinnor och vad det beror på.

Kvinnors livslön (sammanlagda bruttolön, pension och annan förvärvsinkomst) är i Sverige 22 procent lägre än männens enligt den senaste statistiken från SCB.  Förklaringarna till skillnaden är många, däribland att kvinnor och män arbetar olika mycket och väljer olika typer av utbildningar och yrken. Men något som är slående när man studerar data är att de stora skillnaderna i lön uppstår vid födseln av det första barnet och består sedan livet ut.

I dag tar kvinnor i snitt ut 70 procent av föräldraförsäkringen och män 30 procent enligt statistik från Försäkringskassan. Utvecklingstakten går långsamt. Det har skett en viss förändring vid införande av så kallade ”pappamånader” under 00-talet, det vill säga låsta dagar till den ena föräldern.

Ett helt jämställt uttag kommer att ta 100 år

Vi har gjort en studie som visar hur lång tid det skulle ta innan fördelningen är 60/40. Om mäns uttag av föräldraledighet fortsätter att ha samma ökningstakt som mellan åren 2000 och 2020 kommer uttaget av ledighet att vara jämställt om 54 år. Om det finns en strävan efter ett 50/50 uttag skulle det ta närmare 100 år.

Sverige erbjuder en generös föräldraförsäkring i internationella mått mätt men det är den kompletterande föräldralönen som gör den svenska strukturen unik. Vår studie visar att 90 procent erbjuder föräldralön. Men få har ett bredare erbjudande till anställda som är föräldrar än själva föräldralönen.

När avtalad föräldralön introducerades under 00-talet riktade sig den främst till höginkomsttagare, vilka ofta var män, för att öka uttaget av föräldraledighet enligt en rapport från Inspektionen för socialförsäkringen. Samtidigt visar ny forskning från Journal of Social Policy, gjord av Duvander, att det inte finns stöd för att ersättningen vid avtalad föräldralön har en direkt effekt för att öka mäns uttag av föräldraledighet.

Den stora frågan är hur vi får kvinnor till högre avlönade positioner

Nu är det praxis bland företag att erbjuda föräldralön och många branscher använder dessutom förmånen för att attrahera kvinnor till sina företag. Företag fokuserar mycket på föräldralönen till nyblivna föräldrar, men glömmer att anställda med barn har många år kvar där de försöker balansera familj och karriär.

Resultatet blir ofta utdragna föräldraledigheter och att en förälder, oftast kvinnan, går ner i arbetstid. En generös föräldralön kan leda till att kvinnor stannar hemma ännu längre och därmed halkar efter ännu mer.

I dag är det lag på att arbetsgivare i Sverige ska göra en lönekartläggning för att jämföra löner mellan män och kvinnor för lika och likvärdiga arbeten. Ett nytt EU-direktiv väntas även klubbas igenom under hösten som handlar om att få bukt med löneskillnader mellan män och kvinnor. Det innehåller bland annat krav på företag att publicera löneskillnader mellan män och kvinnor och delge information om lönenivån publikt vid rekrytering.

Fokus är fortfarande på åtgärder som behandlar symptomen istället för orsaken. Att män och kvinnor ska ha lika lön för lika arbete och prestation är en självklarhet men dessa typer av lagar kan ha en negativ inverkan på lönesättningen – det blir fokus på kön snarare än på kompetens. Den stora frågan är hur vi får kvinnor till högre avlönade positioner och yrken eftersom det är där de stora skillnaderna finns.

Skapa förutsättningar för arbetsgivare att underlätta för anställda som vill ha karriär och barn

Det står klart att det finns grund för att utmana dagens struktur på föräldraersättning om vi vill ha en ökad mångfald av kvinnor och män som gör karriär. Svensk föräldraersättning kan vara en karriärfälla och tyvärr är det framför allt kvinnor som drabbas, vilket får stora ekonomiska konsekvenser senare i livet.

Föräldraförsäkringen som erbjuds av Försäkringskassan bör ses över om den uppfyller sitt ursprungliga syfte, att verka för jämställdhet och barns bästa. Här behövs mer forskning kring vad som är den optimala strukturen eller så gör man det enkelt, och delar föräldraersättningen lika.

Det är dags att staten och parterna ser över hur man kan skapa förutsättningar för arbetsgivare att underlätta för anställda att kombinera barn och karriär. Varje företag och förälder bär också ett stort ansvar för att inte göra sig själva en björntjänst under småbarnsåren.

Erika Andersson, Vd på konsultföretaget Novare Pay Consulting

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Debatt

Debatt: Ensamhet påverkar arbetslivet

Många tjänstemän jobbar som ensamma öar på distans. Det påverkar både motivation och prestation. Men det går att bryta isoleringen, skriver Antoni Lacinai.
Publicerad 18 mars 2025, kl 06:00
Människor sitter och fikar kring ett bord
Ett sätt att bryta ensamheten är att skapa gemensamma möteszoner så som fikahörnor, skriver Antoni Lacinai. Foto: Colourbox
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Ensamhet kan förklaras som en ”ofrivillig social isolering”. Den drabbar inte bara unga och gamla utan också människor i arbetslivet. Pandemin och distansarbetet är en av orsakerna, då medarbetare förlorade den fysiska närheten till arbetslaget och många chefer visade sig oförmögna att skapa vi-känsla digitalt. 

Många känner sig utanför, särskilt de som jobbar på distans medan deras kollegor sitter ihop. Det riskerar att bli ett A-lag och ett B-lag.  Digitala verktyg möjliggör kommunikation över kontinenter, men de kan inte ersätta den spontana interaktion som uppstår vid kaffemaskinen eller under ett lunchsamtal. Vi går miste om social näring när fika-snacket är borta. 

 Långvarig ensamhet har samma hälsorisker som 15 cigaretter om dagen

Statistik från Gallup visar att 20 procent av alla anställda känner sig ensamma på daglig basis. Forskning visar att långvarig ensamhet har samma hälsorisker som 15 cigaretter om dagen. När människor känner sig ensamma aktiveras hjärnans överlevnadsmekanismer, vilket leder till stress, minskad motivation, ökad psykisk ohälsa och utbrändhet. 

På arbetsplatsen är konsekvenserna tydliga: kreativitet och produktivitet sjunker, medan personalomsättningen stiger​​. Den trygghet som krävs för att en medarbetare ska våga bidra försvinner. Många söker nytt jobb där de hoppas få vara en del av laget. 

Arbetsgivare har både etiskt och affärsmässigt ansvar att motverka ensamhet på arbetsplatsen

Går det att göra något åt? Ja självklart. Vi-känsla, motivation och engagemang är framgångsfaktorer för företag och organisationer.  Arbetsgivare har både etiskt och affärsmässigt ansvar att motverka ensamhet på arbetsplatsen. Det handlar inte bara om att ha en after work en gång i månaden eller spela rundpingis på fredagar (gör gärna det också), utan om att bygga en vi-kultur där medarbetarna trivs tillsammans och presterar som ett lag. Då är det inte hållbart om flera känner sig utanför gruppen. 

Här är fyra hörnstenar för dig som vill minimera den ofrivilliga ensamheten på din arbetsplats:

Bygg ”vi-känslan”: Skapa möjligheter för medarbetare att mötas, både digitalt och fysiskt. Det kan handla om allt från gemensamma projekt med grupparbeten, till  frukostar och fika-stunder. Forskning visar att när team får möjlighet att lära känna varandra ökar både samarbetet och produktiviteten.

Utveckla empatin hos era chefer: Chefer som visar empati har mycket högre medarbetarengagemang. Genom att vara närvarande, inlyssnande och uppmuntrande kan de göra stor skillnad. 

Designa arbetsplatser för gemenskap: Ni som väljer att minska kontorsytor bör hitta en balans mellan tysta rum för djuparbete, och ytor som främjar skapar ”slumpmässig social interaktion” liksom samarbete. Lounger, möteszoner, fikahörnor. Allt detta gör människor mindre isolerade. 

Lämna ingen ensam. Ha radarn på hela tiden och skanna efter dem som verkar bli isolerade. Ta med den nya på lunch. Ring din distanskollega. Bjud in den tysta i diskussionen. Visa uppskattning. Fråga om råd. Ge av din tid.  

Att motverka ensamhet är inte bara en investering i människorna, utan också i företagets framtid. Om du skapar en miljö där människor känner sig inkluderade och värdefulla, kan ni inte bara förbättra resultatet utan också skapa arbetsplatser som attraherar och behåller talanger.

Antoni Lacinai, kommunikations- och motivationsexpert