Betyder visselblåsarlagen att det är fritt fram för dig som anställd att gå till media om du upplever att det finns missförhållanden på din arbetsplats? Svaret på den frågan är faktiskt nej. Det finns flertal saker du behöver göra först innan du kan gå till media eller offentliggöra information om upplevda missförhållanden.
Den första frågan du ska ställa dig är om du överhuvudtaget omfattas av visselblåsarlagen? Det finns en tydlig uppräkning i lagstiftningen kring vilka personer som omfattas av skyddet för visselblåsare. Den uppräkningen är dock väldigt heltäckande så i princip alla som utför någon form av tjänst åt arbetsgivaren omfattas.
Mobbning är allvarligt men ska inte utredas som visselblåsning
Den andra frågan är om det finns ett så kallat ”allmänt intresse” av att informationen blir känd. Detta innebär att det behöver handla om frågor som rör samhället i stort som exempelvis fusk med skattemedel, bidragsbrott, korruption eller brott mot lagar, regler och myndighetsföreskrifter.
En typ av frågor som i normalfallet inte omfattas av regeln om allmänt intresse är interna personalfrågor och motsättningar mellan anställda. Frågor som rör kränkande särbehandling, trakasserier och mobbning är i sig allvarliga, men ska inte utredas som visselblåsningar. Här finns istället regler i arbetsmiljölagstiftningen och diskrimineringslagen som reglerar dessa frågor.
Om kriterierna är uppfyllda så skyddas du av visselblåsarlagen och kan göra en visselblåsning. Inom sju dagar ska du dessutom få en bekräftelse på att visselblåsningen mottagits. Du ska även få en återrapportering kring eventuella åtgärder inom tre månader. Får du inte respons eller återkoppling om åtgärder inom dessa tidsperioder kan du gå vidare med att offentliggöra informationen om du bedömer att det finns risker som måste åtgärdas.
Visselblåsarlagen har större påverkan för dig som arbetar i privat verksamhet
Du måste inte kunna bevisa att din misstanke är korrekt. Även om uppgifterna inte visar sig stämma, så är du skyddad av visselblåsarlagen så länge du lämnat uppgifterna i god tro – det vill säga att du bedömt att den information du lämnat och din tolkning av situationen varit korrekt.
Visselblåsarlagen har på flera sätt större påverkan för dig som arbetar inom privat verksamhet eller ideella organisationer eftersom offentliganställda redan har ett starkt skydd i grundlagen att anonymt (med stöd av reglerna om källskydd och meddelarfrihet) kunna lämna uppgifter till media om man upplever att det finns missförhållanden i verksamheten.
Oscar Fredriksson, jurist och utredningschef vid Starck & Partner AB
