Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: Cybersäkerhet börjar i din mobil

Vi är vana att sköta både jobb och privatsaker via mobilen. Men attackytan för cyberattacker är stor om du inte har koll, skriver Pontus Nord.
Publicerad
till vänster Pontus Nord, till höger en man som håller en mobiltelefon
Att skydda sin mobil från nätfiske är lika viktigt som att skydda datorn, skriver Pontus Nord. Foto: Shutterstock
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Att ignorera mobilsäkerhet är som att låsa dörren till kontoret, men glömma bort de vidöppna fönstren. Du tror att allt är säkert, men har glömt den mest lättillgängliga angreppsytan. Under sommar och semester ökar dessutom antalet fjärrinloggningar från privata enheter till företagets system och nätverk, något som sätter extra tryck på företagens IT-säkerhet. 

Utan ordentlig hantering ökar riskerna för intrång och attacker som kan få katastrofala följder. Så med sommar och semestrar –  har du haft koll på din mobil?

Vi har blivit vana vid att sköta nästan allt, både privat och arbete, via mobilen och har dessutom en helt ny syn på vad ett kontor är. Det kan vara på landet, på tåget eller i bilen där vi hanterar allt från bokföring till möten. Det är lätt att svepas med av alla positiva aspekter med mobilbaserat arbete på distans, men det finns risker. I och med att mobilen ofta används både privat och i jobbet är attackytorna väldigt stora, inte minst när det gäller.

Intrång och attacker kan få katastrofala följder

Enligt vår årliga säkerhetsrapport Security 360 var nätfiske, även kallat phishing, 50 procent mer framgångsrika på mobila enheter än på datorer. Medarbetarnas mobila enheter bör därför utan tvekan inkluderas i den övergripande IT-säkerhetsstrategin.

På europeisk nivå saknar så många som 49 procent en BYOD-lösning (Bring your own device) och inget tyder på att Sverige skiljer sig från övriga Europa. Nära hälften av företagen står alltså utan möjlighet till insyn eller kontroll över hur medarbetarnas mobila enheter kopplas upp mot företagets nätverk och system. Medarbetarnas mobiler går under radarn medan de stora säkerhetsfokuset fortfarande ligger på datorerna.

En BYOD-lösning innebär att man bland annat sätter upp kriterier för vilka enheter och användare som kan ansluta till företagsnätverket. Endast enheter och användare som uppfyller kraven får åtkomst till företagets data. 

Det kan också handla om att scanna och stoppa phishing-sms. Om en medarbetare till exempel blir utsatt för ett phishing-försök, rapporteras det till användare och administratörer i realtid. Det kan även handla om vilken information (som till exempel mikrofon eller platsangivelse) som ska tillåtas för olika appar. Administratörer får även information om kända sårbarheter i vissa appar och möjlighet att kunna blockera dessa.

Blir det för krångligt hittar användaren sätt att runda säkerhetsfunktionerna 

Frågan om personlig integritet är viktig att ta hänsyn till. Vissa kan tycka att det känns obehagligt att man som arbetsgivare övervakar och kontrollerar privata enheter. Här gäller det att vara noga med att förklara hur det fungerar konkret - hur datan kommer att hanteras, på vilket sätt applikationer och säkerhetsprotokoll kommer att installeras eller om det kommer att finnas funktioner som separerar arbetsrelaterade appar från de privata i enheterna.

I dagens arbetsmiljö är flexibilitet och mobilitet nyckeln till produktivitet. Det är alltså A och O att hitta en god balans mellan säkerhet, integritet och enkelhet. Blir det för krångligt att använda mobilen hittar användaren ofta sätt att runda säkerhetsfunktionerna med nya säkerhetsrisker som följd. Bara genom att skydda medarbetarnas mobila enheter centralt kan riskerna med cybersäkerhetsattacker minimeras

Pontus Nord, Sales Engineer på Jamf

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Debatt

Debatt: Psykiskt våld kan bli brott – nu måste arbetsgivare ta sitt ansvar

Psykiskt våld kan innebära att en medarbetare får sin arbetsdag störd av kontrollerande samtal eller lever under stress som påverkar prestation och närvaro på jobbet. Arbetsgivare måste ta sitt ansvar och se frågan som en del av arbetsmiljöansvaret.
Zenobia Rizvi Publicerad 24 mars 2026, kl 09:15
Psykiskt våld som följer med in på arbetsplatsen är ett arbetsmiljöproblem, skriver Zenobia Rizvi. Foto: Colourbox
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Zenobia Rizvi

I sommar kan psykiskt våld i nära relation bli straffbart. Upprepad kontroll, hot, isolering och systematisk nedbrytning föreslås erkännas som det brott det är. Men lagstiftning i sig förändrar inte människors vardag. För att den nya lagen ska få verklig effekt måste fler aktörer än rättsväsendet ta ansvar. Arbetslivet är en av dem.

I en tidigare debattartikel i Kollega argumenterade jag för att våld i nära relationer är en arbetsgivarfråga. Den slutsatsen står fast. När våld påverkar arbetsförmågan är det en arbetsmiljöfråga.

Våldets konsekvenser stannar inte i hemmet. Det påverkar arbetsförmåga, trygghet och sjukfrånvaro. Den som lever under ständig kontroll bryts ner över tid. Koncentrationen sviktar, orken försvinner och självförtroendet urholkas.

Våldets konsekvenser stannar inte i hemmet

Psykiskt våld kan innebära att en medarbetare får sin arbetsdag störd av kontrollerande samtal, lever under hot som kan nå arbetsplatsen eller utvecklar stressrelaterade symtom som påverkar prestation och närvaro. I förlängningen riskerar det att leda till sjukskrivning och att värdefull kompetens går förlorad.

Det är arbetsmiljökonsekvenser. Och de omfattas av arbetsgivarens ansvar.

Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsgivare förebygga ohälsa och agera på signaler om risk i arbetet. Arbetsmiljöansvaret avgörs inte av var orsaken uppstår, utan av om arbetet påverkas.

Psykiskt våld är den vanligaste formen av våld i nära relation och statistik visar att tusentals sjukskrivningar varje år har sin grund i våldsutsatthet. Kvinnor har nästan dubbelt så hög sjukfrånvaro som män, och psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till långtidssjukskrivning.

När chefer vågar ställa frågor kan våld upptäckas tidigare

Trots det integreras sällan våld i nära relation som en möjlig arbetsmiljörisk i organisationers riskbedömningar och systematiska arbetsmiljöarbete. Därmed förbises en dokumenterad faktor bakom psykisk ohälsa, sjukfrånvaro och otrygghet med konsekvenser för både individ och verksamhet.

Våld i nära relation beräknas kosta samhället tiotals miljarder kronor varje år. En del av den kostnaden bärs av arbetslivet genom sjukfrånvaro, minskad produktivitet och förlorad kompetens.

Det finns mycket att vinna på att arbeta strukturerat med frågan.

Organisationer som tidigt uppmärksammar signaler, har tydliga rutiner och ger chefer rätt stöd minskar risken för långa sjukskrivningar och oplanerade avbrott i verksamheten. De stärker sin förmåga att behålla kompetens, säkra kontinuitet och skapa en stöttande och inkluderande arbetsmiljö. 

Det handlar därför inte om en ”mjuk” fråga. Det är en fråga om riskhantering, kompetensförsörjning och långsiktig hållbarhet. Problemet är inte att kunskap saknas. Det finns i dag etablerade vägledningar för arbetsgivare. Problemet är att de inte alltid omsätts i praktik.

Genom att inkludera våld i nära relationer i sina riskbedömningar kan arbetsgivare ta frågan på allvar. Det förutsätter att chefer, HR och företagshälsovård har kunskap om hur psykiskt våld påverkar arbetsförmågan, kan identifiera signaler och ställa frågor, samt har förankrade rutiner för stöd och hänvisning.

Det gör skillnad.

När chefer vågar ställa frågor kan våld upptäckas tidigare. När stöd och resurser är tydliga, sänks tröskeln för att söka stöd. När arbetsplatsen erbjuder flexibilitet och trygghet ökar möjligheten att behålla arbete och inkomst vilket ofta är avgörande för att kunna lämna en våldsam relation.

Samtidigt stärks organisationens stabilitet genom färre akuta frånvaroperioder, bättre kontinuitet och minskad risk för kompetensförlust.

Det handlar inte om en ”mjuk” fråga

Den nya lagen syftar till att stoppa psykiskt våld i ett tidigt skede. Arbetsplatsen är ofta en av få platser där förändringar i beteende, prestation och mående kan uppmärksammas i tid.

Men det förutsätter struktur. Utan strukturer blir stödet beroende av enskilda chefers mod. Med rätt kunskap och verktyg kan arbetsgivare bli en del av lösningen och samtidigt stärka sin egen verksamhet.

Den nya lagstiftningen, som väntas träda i kraft i sommar, markerar att psykiskt våld är ett brott. Nu behöver arbetslivet visa att konsekvenserna tas på allvar.

Arbetsmiljöansvaret finns redan. Nu är det dags att använda det.

/Zenobia Rizvi, HR-strateg med inriktning mot social hållbarhet