Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: Även chefer utsätts för tystnadskultur

Tystnadskultur kan drabba både ledare och medarbetare. Men när chefen är i skottlinjen är det svårt att ta ledarhatten och göra något åt det. Vi behöver alla hjälpas åt, skriver Kenth Åkerman.
Publicerad
En kvinna som håller sitt finger framför munnen
Är du chef kan du lätt skolas in i den chefskultur som finns. Är du stark och har andra åsikter finns risk för att du blir satt på undantag, skriver Kenth Åkerman. Foto: Shutterstock
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

På en arbetsplats måste olika människor kunna samverka och ha förståelse för olikheter. Det pratas mycket om dåliga chefer och dåligt ledarskap, men sunkigt beteende drabbar även chefer. Att bli utsatt för maktspel, fulspel och falskspel gäller alltså inte bara medarbetarna. Det är också något som frodas extra väl i en tystnadskultur och kan också vara ett tydligt tecken på att det är en osund kultur. 

Mörkertalet är stort. Nio av tio har på ett eller annat sätt sett eller varit nära spelet, visade researchen jag gjorde inför en bok. Nästan en av fem personer har själv personligen blivit berörda av tystnadskulturen. Alltför många ser men ingen gör med rädsla för konsekvenser. 

Om man inte fokuserade på dåliga människor utan på vad som förväntas av medarbetarna på en arbetsplats, så kanske man skulle kunna uppnå bättre förståelse. Om man tydliggör medarbetarnas ansvar och roller, samt inte minst ledarskapets roll, så skulle vi få fler välfungerande arbetsplatser. 

Vilka är då drivkrafterna bakom tystnadskultur, maktspel, fulspel och sunkiga kulturer? Makt, bekräftelse, ego. Där kunde denna text sluta.

Tystnadskulturen blir en osynlig filt

Att ha makt över en annan människa innebär en beroendeställning, som aldrig får utnyttjas.

Det är lätt att chefer också trakasseras, av andra chefer och av sina medarbetare. Mobbning på arbetsplatsen förekommer det vet vi och när det sätts i system kan det bli en del av tystnadskulturen. Det är ledningens och HR:s skyldighet och ansvar att vidta åtgärder när man upptäcker osunda beteenden som skapar en destruktiv kultur. När det är chefer som drabbas kan det bli ännu svårare att ta tag i. Vem tar då ledarhatten och att göra något åt det?

Tystnadskulturen blir en osynlig filt över egentliga syften och strukturer som kväver initiativ, kreativitet och kraft för att förändra. Vi vill ha innovation och nytänkande, men inte människor som har för galna idéer.  Vi vill ha tillit, men får istället nyckfullhet. Vi vill ha modiga chefer, med får istället ja-sägande administratörer som petar in onödiga siffror i system som ingen läser i. 

Den kan börja redan första dagen på nya jobbet, att bli tillsagd att "så här gör vi här" eller "här pratar vi inget negativt eller gnäller". Men den blir istället bara en tung blöt filt som marknadsför sig enligt en tvärtom-regel. På filten står tjusiga värdegrundsord skrivna som: högt i tak, medledarskap, öppenhet, innovation och omtanke. Orden står där fint broderade med en tydlig avsikt. Den som har en avvikande åsikt ska ha svårt att vädra sin ståndpunkt, eftersom tystnadskulturens lögn och de fina orden låter så mycket tjusigare och enklare att tro på. 

Är du chef kan du lätt skolas in i den chefskultur som finns. Är du stark och har andra åsikter finns risk för att du blir satt på undantag. Gör som chefer gör (och vill!) annars... Hur blev det då med det tillitsfulla ledarskapet?

Om en chef inte tar itu med en tystnadskultur kan den spridas och bli etablerad norm

När maktmissbruk och beroendeförhållanden är närvarande i en organisation, kan rädsla för konsekvenserna av att utmana sakernas läge öka. Detta kan skapa en farlig miljö där medarbetare och chefer inte vågar tala öppet om problem och som därmed kan leda till att allvarliga problem inte upptäcks eller löses. Om en chef inte tar itu med en tystnadskultur kan den spridas och bli etablerad norm.  Är man stark, måste man vara snäll, som den dunderhonungsätande björnen skulle sagt.

Det är dags att vi slutar vara tysta och istället jobbar för ett öppet, tryggt och tillitsfullt klimat både hemma, i föreningen, samfundet, släkten och klubben. Inte bara på pappret och i de välformulerade styrdokument. Utan även i verkliga livet.

Vi kan bättre än så. Du kan bättre än så. Dags att bryta dig fri, frigöra organisationen eller relationen. Priset för tystnad är för högt.  Tillsammans måste vi bryta tystnadens talande tyranni!

/Kenth Åkerman, ledarskapsexpert, föreläsare och författare 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Debatt

Debatt: Sveriges företagare måste kräva billig el

Sveriges mineraler kan bara brytas och förädlas lönsamt med billig el. Nu är vi en batteribank för andras expansion. Ett datacenter i en svensk glesbygd tillför landet lika lite som vilken råvarugruva som helst om vinsterna flyttas utomlands.
Rickard Eriksson Publicerad 11 september 2026, kl 10:16
Elpriser
Sverige måste behandla el som en strategisk resurs. Prioritera svenskägd förädlande industri som stålverk och pappersbruk framför utländska serverhallar, skriver Rickard Eriksson, som grundade 2000-talets stora sociala plattform LunarStorm. Foto: Johan Nilsson/TT
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

På söndag går Sverige till val. Medan politikerna tiger säljs vår billiga el ut till amerikanska techjättars serverhallar och raderar den svenska industrins konkurrenskraft. Samtidigt riskerar ni företagsledare att förstöra er egen kompetensförsörjning när ni använder AI som en ursäkt för att sluta anställa juniorer.

Strax före valet ekar tystnaden om vår tids största industriskifte. De stora partierna blundar när Sverige förvandlas till en råvarukoloni. Vår råvara är el, kyla och mark. Vi skänker bort detta till utländska techjättar som bygger enorma datacenter. Anläggningarna i Gästrikland drar redan nästan lika mycket ström som hela Gävle. Nu har nätbolaget ansökt om ytterligare 600 megawatt för området. Det motsvarar hela länets förbrukning. Förädlingen sker i Kalifornien. Kvar i Sverige blir några få vaktmästarjobb och permanent högre elräkningar för alla andra.

Anläggningarna i Gästrikland drar redan nästan lika mycket ström som hela Gävle

I vintras öppnades den nya kraftledningen Aurora Line till Finland. I januari mer än fyrdubblades elpriset i norra Sverige jämfört med snittet året innan. Samtidigt exporterade vi över 1,2 terawattimmar till Finland. Nu planeras nästa ledning. Orsaken är tydlig. Google investerar 13 miljarder euro i finska datacenter och köper kärnkraftsel från Lovisa i 22 år framåt. När de finska hallarna slukar el sugs billig svensk vattenkraft över gränsen. Den svenska industrin får betala notan för att amerikanska aktieägare ska maximera sina vinster.

Sveriges mineraler kan bara brytas och förädlas lönsamt med billig el. När elpriset drivs upp raderas vår historiska fördel. Vi blir i stället en batteribank för andras expansion. Ett datacenter i en svensk glesbygd tillför landet lika lite som vilken råvarugruva som helst om vinsterna flyttas utomlands.

Villkora varje ny datacenteretablering

Innan vallokalerna stänger kräver jag svar följande punkter.

Ett: Behandla elen som en strategisk resurs. Prioritera svenskägd förädlande industri som stålverk och pappersbruk framför utländska serverhallar. Stoppa nya exportledningar tills effekten på svenska priser är utredd och kompenserad. Sluta sälja vår konkurrenskraft på rea.

Två: Villkora varje ny datacenteretablering. Reservera beräkningskraft för svensk forskning och svenska företag. Jobb och skatt ska stanna i Sverige. Dataskyddet måste också säkras så att vi inte skickar känslig bolagsinformation rakt in i amerikanska moln.

Sverige får inte bli en råvarukoloni för billig AI. Företagare och politiker måste agera nu.

Rickard Eriksson, grundare av LunarStorm och Nischad Utbildning