Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: Alla barn har rätt till en vit jul

Ett av fem svenska barn känner oro inför julen på grund av alkohol. Så här kan du hjälpa dem.
Linda Engström Publicerad
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Jul är för en del barn en glädjefylld högtid där värme, kärlek och familj är i fokus. För andra är julen tyvärr en ångestfylld högtid där värmen kommer från spriten och kärleken brinner för alkoholen. 20 procent av våra barn och unga känner en ständig oro och har en klump i magen när julen närmar sig. Glädjen andra barn känner över stundande julfirande med klappar, familj och en trevlig stund existerar inte.

Ett av fem svenska barn känner oro och olust inför julen. Många barn associerar julen med vuxna som beter sig märkligt, vinglar och luktar sprit. Julen är årets näst största suparhelg, vilket inte alls går ihop med föreställningen om att julen är barnens högtid.

Vit Jul är en kampanj som syftar till att uppmärksamma vuxnas alkoholkonsumtion i relation till barn och unga. Vi vill att alla barn och unga ska känna sig trygga hemma under julen. Kampanjen innehåller två delar där vi dels arrangerar cirka 300 aktiviteter runt om i landet dit barn och unga är välkomna för att slappna av i en trygg alkoholfri miljö och dels kämpar vi också för att fler vuxna ska ta ställning och därmed inte dricka alkohol under julhelgen.

Lovtider kan ibland kännas som att mattan rycks bort under fötterna för barn och unga som inte känner sig trygga hemma. Det här vill vi förändra, tillsammans med dig!

Många vuxna tar redan avstånd från att dricka under julen. Förra året uppgav 37 procent av de vuxna som kommer att fira jul med barn att de inte kommer att dricka under julen. Vi behöver bli fler, för barnens skull!

Inför vårt femte år med kampanjen så har vi redan närmare 80 000 fans på Facebook och många kända samarbetspartner och företag som tar ställning för Vit Jul. De utsatta barnens föräldrar finns överallt, kanske på din arbetsplats eller i din vänskapskrets. Deras drickande behöver inte alls vara förknippat med alkoholproblem, utan snarare den alkoholnorm som finns i samband med julfirandet, men för barnen är konsekvenserna desamma.

Vill du vara med och sprida budskapet på din arbetsplats, förening eller inom din familj så gör du en stor insats för dessa utsatta barn. Detta är en problematik som många håller med om, men kanske inte funderat så mycket på.

Vi förstår att det kan vara jobbigt att fråga vänner eller kollegor om de ska vara nyktra över jul. En sådan fråga kan lätt uppfattas som anklagande då många anser att det inte är moraliskt riktigt att dricka på jul även om de gör det ändå. Ett tips är att informera om kampanjen och fråga om de hört talas om den. Du kan också berätta att du skrivit på Vit Juls kontrakt och därför själv kommer att vara nykter i jul för barnens skull.

Om du väljer att ta ställning för Vit Jul så är du inte ensam, du har cirka 25 000 människor med dig i kampen för att fler barn och unga ska få en jul värd att minnas, en jul utan alkohol och andra droger.

Vit Jul bygger på idén om att visa solidaritet med de barn som far illa över julen, vi tror på individens betydelse för en samhällsförändring. Någonstans måste kampen börja, och vi tror den börjar med dig och mig.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Debatt

Debatt: Psykiskt våld kan bli brott – nu måste arbetsgivare ta sitt ansvar

Psykiskt våld kan innebära att en medarbetare får sin arbetsdag störd av kontrollerande samtal eller lever under stress som påverkar prestation och närvaro på jobbet. Arbetsgivare måste ta sitt ansvar och se frågan som en del av arbetsmiljöansvaret.
Zenobia Rizvi Publicerad 24 mars 2026, kl 09:15
Psykiskt våld som följer med in på arbetsplatsen är ett arbetsmiljöproblem, skriver Zenobia Rizvi. Foto: Colourbox
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Zenobia Rizvi

I sommar kan psykiskt våld i nära relation bli straffbart. Upprepad kontroll, hot, isolering och systematisk nedbrytning föreslås erkännas som det brott det är. Men lagstiftning i sig förändrar inte människors vardag. För att den nya lagen ska få verklig effekt måste fler aktörer än rättsväsendet ta ansvar. Arbetslivet är en av dem.

I en tidigare debattartikel i Kollega argumenterade jag för att våld i nära relationer är en arbetsgivarfråga. Den slutsatsen står fast. När våld påverkar arbetsförmågan är det en arbetsmiljöfråga.

Våldets konsekvenser stannar inte i hemmet. Det påverkar arbetsförmåga, trygghet och sjukfrånvaro. Den som lever under ständig kontroll bryts ner över tid. Koncentrationen sviktar, orken försvinner och självförtroendet urholkas.

Våldets konsekvenser stannar inte i hemmet

Psykiskt våld kan innebära att en medarbetare får sin arbetsdag störd av kontrollerande samtal, lever under hot som kan nå arbetsplatsen eller utvecklar stressrelaterade symtom som påverkar prestation och närvaro. I förlängningen riskerar det att leda till sjukskrivning och att värdefull kompetens går förlorad.

Det är arbetsmiljökonsekvenser. Och de omfattas av arbetsgivarens ansvar.

Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsgivare förebygga ohälsa och agera på signaler om risk i arbetet. Arbetsmiljöansvaret avgörs inte av var orsaken uppstår, utan av om arbetet påverkas.

Psykiskt våld är den vanligaste formen av våld i nära relation och statistik visar att tusentals sjukskrivningar varje år har sin grund i våldsutsatthet. Kvinnor har nästan dubbelt så hög sjukfrånvaro som män, och psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till långtidssjukskrivning.

När chefer vågar ställa frågor kan våld upptäckas tidigare

Trots det integreras sällan våld i nära relation som en möjlig arbetsmiljörisk i organisationers riskbedömningar och systematiska arbetsmiljöarbete. Därmed förbises en dokumenterad faktor bakom psykisk ohälsa, sjukfrånvaro och otrygghet med konsekvenser för både individ och verksamhet.

Våld i nära relation beräknas kosta samhället tiotals miljarder kronor varje år. En del av den kostnaden bärs av arbetslivet genom sjukfrånvaro, minskad produktivitet och förlorad kompetens.

Det finns mycket att vinna på att arbeta strukturerat med frågan.

Organisationer som tidigt uppmärksammar signaler, har tydliga rutiner och ger chefer rätt stöd minskar risken för långa sjukskrivningar och oplanerade avbrott i verksamheten. De stärker sin förmåga att behålla kompetens, säkra kontinuitet och skapa en stöttande och inkluderande arbetsmiljö. 

Det handlar därför inte om en ”mjuk” fråga. Det är en fråga om riskhantering, kompetensförsörjning och långsiktig hållbarhet. Problemet är inte att kunskap saknas. Det finns i dag etablerade vägledningar för arbetsgivare. Problemet är att de inte alltid omsätts i praktik.

Genom att inkludera våld i nära relationer i sina riskbedömningar kan arbetsgivare ta frågan på allvar. Det förutsätter att chefer, HR och företagshälsovård har kunskap om hur psykiskt våld påverkar arbetsförmågan, kan identifiera signaler och ställa frågor, samt har förankrade rutiner för stöd och hänvisning.

Det gör skillnad.

När chefer vågar ställa frågor kan våld upptäckas tidigare. När stöd och resurser är tydliga, sänks tröskeln för att söka stöd. När arbetsplatsen erbjuder flexibilitet och trygghet ökar möjligheten att behålla arbete och inkomst vilket ofta är avgörande för att kunna lämna en våldsam relation.

Samtidigt stärks organisationens stabilitet genom färre akuta frånvaroperioder, bättre kontinuitet och minskad risk för kompetensförlust.

Det handlar inte om en ”mjuk” fråga

Den nya lagen syftar till att stoppa psykiskt våld i ett tidigt skede. Arbetsplatsen är ofta en av få platser där förändringar i beteende, prestation och mående kan uppmärksammas i tid.

Men det förutsätter struktur. Utan strukturer blir stödet beroende av enskilda chefers mod. Med rätt kunskap och verktyg kan arbetsgivare bli en del av lösningen och samtidigt stärka sin egen verksamhet.

Den nya lagstiftningen, som väntas träda i kraft i sommar, markerar att psykiskt våld är ett brott. Nu behöver arbetslivet visa att konsekvenserna tas på allvar.

Arbetsmiljöansvaret finns redan. Nu är det dags att använda det.

/Zenobia Rizvi, HR-strateg med inriktning mot social hållbarhet