Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: Alla barn har rätt till en vit jul

Ett av fem svenska barn känner oro inför julen på grund av alkohol. Så här kan du hjälpa dem.
Linda Engström Publicerad
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Jul är för en del barn en glädjefylld högtid där värme, kärlek och familj är i fokus. För andra är julen tyvärr en ångestfylld högtid där värmen kommer från spriten och kärleken brinner för alkoholen. 20 procent av våra barn och unga känner en ständig oro och har en klump i magen när julen närmar sig. Glädjen andra barn känner över stundande julfirande med klappar, familj och en trevlig stund existerar inte.

Ett av fem svenska barn känner oro och olust inför julen. Många barn associerar julen med vuxna som beter sig märkligt, vinglar och luktar sprit. Julen är årets näst största suparhelg, vilket inte alls går ihop med föreställningen om att julen är barnens högtid.

Vit Jul är en kampanj som syftar till att uppmärksamma vuxnas alkoholkonsumtion i relation till barn och unga. Vi vill att alla barn och unga ska känna sig trygga hemma under julen. Kampanjen innehåller två delar där vi dels arrangerar cirka 300 aktiviteter runt om i landet dit barn och unga är välkomna för att slappna av i en trygg alkoholfri miljö och dels kämpar vi också för att fler vuxna ska ta ställning och därmed inte dricka alkohol under julhelgen.

Lovtider kan ibland kännas som att mattan rycks bort under fötterna för barn och unga som inte känner sig trygga hemma. Det här vill vi förändra, tillsammans med dig!

Många vuxna tar redan avstånd från att dricka under julen. Förra året uppgav 37 procent av de vuxna som kommer att fira jul med barn att de inte kommer att dricka under julen. Vi behöver bli fler, för barnens skull!

Inför vårt femte år med kampanjen så har vi redan närmare 80 000 fans på Facebook och många kända samarbetspartner och företag som tar ställning för Vit Jul. De utsatta barnens föräldrar finns överallt, kanske på din arbetsplats eller i din vänskapskrets. Deras drickande behöver inte alls vara förknippat med alkoholproblem, utan snarare den alkoholnorm som finns i samband med julfirandet, men för barnen är konsekvenserna desamma.

Vill du vara med och sprida budskapet på din arbetsplats, förening eller inom din familj så gör du en stor insats för dessa utsatta barn. Detta är en problematik som många håller med om, men kanske inte funderat så mycket på.

Vi förstår att det kan vara jobbigt att fråga vänner eller kollegor om de ska vara nyktra över jul. En sådan fråga kan lätt uppfattas som anklagande då många anser att det inte är moraliskt riktigt att dricka på jul även om de gör det ändå. Ett tips är att informera om kampanjen och fråga om de hört talas om den. Du kan också berätta att du skrivit på Vit Juls kontrakt och därför själv kommer att vara nykter i jul för barnens skull.

Om du väljer att ta ställning för Vit Jul så är du inte ensam, du har cirka 25 000 människor med dig i kampen för att fler barn och unga ska få en jul värd att minnas, en jul utan alkohol och andra droger.

Vit Jul bygger på idén om att visa solidaritet med de barn som far illa över julen, vi tror på individens betydelse för en samhällsförändring. Någonstans måste kampen börja, och vi tror den börjar med dig och mig.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Debatt

Debatt: Låt oss på Arbetsförmedlingen ta mer ansvar för arbetslösa

Arbetsförmedlingen borde ha fler insatser i egen regi för dem som står längst ifrån arbetslivet, skriver arbetsförmedlaren Daniel Thörner i Karlskrona.
Daniel Thörner Publicerad 29 september 2026, kl 06:00
Arbetsförmedlingens poster om att söka jobb
Arbetsförmedlingen borde få större mandat att fatta beslut om insatser för arbetslösa, skriver arbetsförmedlaren Daniel Thörner. foto: Johan Nilsson/TT
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Satsningen Rusta och Matcha, där externa leverantörer coachar arbetssökande till jobb eller utbildning i Arbetsförmedlingens regi har kritiserats mycket genom åren. Framför allt eftersom den kostat mycket pengar och oseriösa aktörer har skott sig på arbetssökande i behov av hjälp. 

Redan för 10 år sedan kritiserades en liknande satsning, då Arbetsförmedlingen hade etableringslotsar för att hjälpa nyanlända invandrare att hitta jobb eller utbildning och komma in i det svenska samhället. Deltagare fick se på film som en del i jobbsökandet. Ibland svenska serier, ibland etableringslotsarnas egna semesterfilmer. Många såg det som förvaring snarare än utbildning.

Regeringen beslutade att avskaffa systemet, och tjänsterna sades upp under 2015 till fördel för andra etableringsinsatser.

Arbetsförmedlingen borde få större mandat

Arbetslösheten i Sverige är hög, vi har den fjärde högsta arbetslösheten i hela EU. 

Och de som möter dessa människor är vi arbetsförmedlare. Min uppfattning är att Arbetsförmedlingen borde få större mandat att själva avgöra vilka insatser som är viktiga att prioritera. Vi behöver utöka samarbetet med kommunerna och de lokala företagen. Vi behöver också öppna lokalkontor på de orter där arbetslösheten är som störst. 

Nu har utvecklingen varit det motsatta. Lokala kontor läggs ned. 

/Daniel Thörner, arbetsförmedlare Karlskrona

Debatt

Debatt: Tjänstemannafacken måste få tillbaka sina tänder

Ett stort medlemsantal betyder inte automatiskt facklig styrka. Tjänstemannafacken måste komma närmare arbetsplatserna om de vill påverka på riktigt, skriver Kari Parman.
Kari Parman Publicerad 22 september 2026, kl 05:57
Facket
Solidariteten mellan facken måste återupprättas, skriver Kari Parman. Foto: Colourbox
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Den svenska fackföreningsrörelsen byggde på en enkel idé: ensam är arbetstagaren svag, tillsammans är vi starka. Ändå har något hänt. För många tjänstepersoner har facket gradvis gått från att vara en kraft på arbetsplatsen till att bli en serviceorganisation vid sidan av arbetslivet.

Det borde bekymra oss.

Vårt arbetsliv har förändrats dramatiskt. Då borde det fackliga behovet vara större än någonsin.

Vid omorganisationer, ökad arbetsbelastning eller försämrade villkor borde arbetstagarsidan kunna agera gemensamt

Men tjänstemannafacken står inför en särskild utmaning: hur förvandlar man ett stort medlemsantal till verklig kollektiv styrka?

En del av svaret finns i fackföreningsrörelsens fragmentering. På många arbetsplatser finns flera organisationer som företräder olika grupper. Det skapar också konkurrens om medlemmar och resurser. Arbetsgivaren har ett tydligt mandat. På arbetstagarsidan kan flera organisationer stå bredvid varandra och bevaka sina revir.

Arbetsgivaren ser däremot arbetstagarsidan som en motpart. Det borde tjänstemannafacken också göra.

Alla förbund måste inte slås samman. Olika yrkesgrupper behöver olika kompetens och avtalslösningar. Men vid omorganisationer, ökad arbetsbelastning, ny teknik eller försämrade villkor borde arbetstagarsidan kunna agera gemensamt.

Här finns något att lära av andra europeiska fackliga rörelser. I exempelvis Belgien, Frankrike och Italien är kollektiv mobilisering och strejker betydligt vanligare och mer offensiva än i Sverige. Danmark visar samtidigt att en stark facklig kultur kan kombineras med hög organisationsgrad. Sverige behöver inte kopiera dessa modeller. Men vi kan lära oss att facklig styrka inte bara handlar om medlemsantal, utan om vad man är beredd att göra med den kollektiva kraften.

Den svenska modellen bygger på förhandling och kompromiss. Det är en styrka. Men kompromiss får inte förvandlas till konflikträdsla. En förhandling blir balanserad först när båda parter vet att den andra faktiskt har kraft att säga nej.

Därför måste solidariteten mellan facken återupprättas.

Fler aktiva medlemmar behövs, inte bara inför avtalsförhandlingar utan varje dag

När ett tjänstemannaförbund möter ett problem borde det inte automatiskt betraktas som det förbundets problem. När arbetsgivaren ökar pressen på en grupp kan nästa grupp stå på tur. När arbetsmiljön försämras, AI förändrar arbetsuppgifter eller arbetstillfällen försvinner är det inte en fråga för ett enskilt förbund. Det är en fråga för hela arbetstagarsidan.

Facklig solidaritet kan inte bara vara ett vackert ord i kongresshandlingar. Den måste märkas på arbetsplatsen.

Samtidigt måste tjänstemannafacken våga ställa en obekväm fråga: Har medlemskapet blivit för mycket service och för lite organisering?

Juridisk rådgivning, försäkringar och medlemsservice är viktiga. Men facket skapades inte som en försäkringsprodukt. Det skapades som en maktorganisation. En försäkring hjälper när något gått fel. En stark fackförening ska bidra till att arbetstagaren inte behöver stå ensam när arbetsgivaren förändrar villkoren.

Tjänstemannafacken måste därför närmare arbetsplatsen. Mer organisering, mer medlemsinflytande och fler aktiva medlemmar behövs, inte bara inför avtalsförhandlingar utan varje dag.

För tjänstepersoner är arbetslivet ofta individuellt. Karriär, prestation och ansvar har blivit individuella frågor. Men arbetsmiljö, arbetstid, lönestrukturer, digital kontroll, kompetenskrav och anställningstrygghet är fortfarande kollektiva frågor.

Det är där facket måste återta sin roll.

Vi behöver inte fler fackliga revir.

Vi behöver en starkare arbetstagarsida.

Tjänstemannafacken har fortfarande medlemmarna, resurserna och möjligheten att påverka. Det som behövs är modet att använda den kollektiva styrkan.

Den svenska fackföreningsrörelsen är fortfarande en tiger.

Men det är hög tid att tjänstemannafacken får tillbaka sina tänder.

/Kari Parman, debattör och för detta fackligt förtroendevald i Unionen.