Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: Värna öppenheten mot omvärlden

Under de senaste decennierna förklaras en stor del av den snabba reallönetillväxten i Sverige av en ökad handel med Kina och andra tillväxtländer. Det gäller att värna öppenheten mot omvärlden om det ska fortsätta i den riktningen, skriver forskningsledaren Daniel Lind.
Publicerad
Colourbox
Handeln med omvärlden har gjort Sverige till en högteknologisk nation med högt materiellt välstånd, skriver forskningsledaren Daniel Lind. Colourbox
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Sedan millennieskiftet har oron för den internationella handelns negativa konsekvenser i form av högre arbetslöshet och ett växande utanförskap vuxit sig allt starkare i västvärlden. En avgörande orsak till detta är den snabba globaliseringen som har gjort det lönsamt att dela upp industrins produktion i mindre bitar och placera respektive bit i den del av världen där den är mest lönsam.

Den här oron har förstärkts i spåren av finanskrisen 2008-09, Brexit och Trumps tid som USAs president. Inom EU finns också en oro att handel med tillväxtländerna motverkar omställningen till en miljömässigt hållbar ekonomi, därför har EUs nya industripolitik från i våras ett ökat fokus på självförsörjning och importtullar

Handeln med omvärlden har gjort Sverige till en högteknologisk nation

Det finns en hel del viktiga perspektiv i den här oron, men vi får inte tappa bort det grundläggande: det är handeln med omvärlden som har möjliggjort framväxten av Sverige som en liten, högteknologisk nation med högt materiellt välstånd, en utvecklad välfärdsstat och hög livskvalitet. Om alla länder begränsar handeln med omvärlden är Sverige ett av de länder som kommer att drabbas hårdast.

Symbolen för globaliseringskritiken och oron för framtidens jobb utgörs ofta av Kina. Sedan 1990-talet har landet vuxit fram som världens fabrik, men frågan är vad detta har lett till i västvärlden. Senare års forskning om USA visar att en ökad handel med Kina kan förknippas med utslagning från arbetsmarknaden, större sociala problem och ökad politisk polarisering.

För Europa är resultaten mer positiva: ökade exportmöjligheter kompenserar mer än väl för de sysselsättningsförluster som följer av den ökade importen av varor från Kina och många företag har ökat sin innovationsförmåga som ett svar på den tilltagande konkurrensen.

En stor del av den snabba reallönetillväxten i Sverige förklaras av en ökad handel med Kina

Ingen av de här analyserna fokuserar på Sverige. För att minska den kunskapsluckan har jag studerat hur den ökade importen av insatsvaror från Kina har påverkat produktivitetstillväxten – hur stora värden varje anställd skapar – inom industrins produktionsprocesser (inklusive alla underleverantörer). Resultatet är tydligt: när användningen av kinesiska insatser ökar med en procent längs svensk industris produktionskedjor, ökar produktivitetstillväxten med 0,4-0,5 procent. Liknande effekt ser vi om Kina ersätts med länderna i Östeuropa.

Eftersom en gynnsam produktivitetstillväxt är en förutsättning för reallöneökningar för Unionens medlemmar och andra anställda är slutsatsen: under de senaste decennierna förklaras en stor del av den historiskt snabba reallönetillväxten i Sverige av en ökad handel med Kina och andra snabbväxande tillväxtländer. Utan den snabbväxande internationella handeln hade utvecklingen i Sverige varit betydligt sämre än vad den faktiskt har varit.

Även om takten i globaliseringen har mattats av sedan finanskrisen finns det, tack vare fortsatt mycket stora skillnader i produktivitet, fortfarande betydande potential för industriföretagen att förlägga delar av sin produktion i tillväxtländerna. Detta kommer att gynna Sveriges konkurrenskraft och lägga grunden för framtida reallöneökningar.

Våga ta debatten och stå upp för en förbättrad a-kassa

Förutom öppenheten mot omvärlden finns fler politikområden som kan stärka Sveriges framtida produktivitet och konkurrenskraft. En förbättrad A-kassa är ett sådant område. Det är olyckligt att Socialdemokraternas nyligen avslutade kongress inte gick längre när det gäller förbättringar av arbetslöshetsförsäkringen.

Är a-kassan stark blir förlusten av ett jobb mindre kännbar. Därmed bidrar a-kassan till öppenhet och jobbskapande genom att gamla jobb slås ut och nya kommer till. Följer försäkringen inte med i utvecklingen riskerar vi att bli protektionistiska och bevarande av daterade jobb och kraften bakom en stark konkurrenskraft försvagas. 

Det går inte att komma ifrån att Sveriges a-kassa befinner sig i europeisk strykklass. Långt över en miljon anställda saknar i dag rätten till ersättning och inkomsttaket bör indexeras och därmed följa löneutvecklingen. A-kassan ska utgöra en anständig ersättning mellan två jobb, vilket inte bara gynnar de som förlorar jobbet i spåren av globaliseringen utan även alla vi andra som får del av de fördelar som öppenheten mot omvärlden skapar.

På detta sätt knyts den generella välfärden till framtidens produktivitet och reallöner, till en fortsatt globalisering och till ett ekonomiskt rationellt skydd mot de destruktiva delarna av den protektionism som nu är på frammarsch.

/Daniel Lind, Disputerad forskningsledare på Arena Idé för Facken inom Industrins produktivitetsprojekt och tidigare chefekonom på Unionen

Tidigare debattartiklar hittar du här. 

Skriv för Kollega debatt

Kontakt: 
lina.bjork@kollega.se  

Läs mer: Så här skriver du för Kollega Debatt

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Debatt

Debatt: Var unik säger vi – men är arbetsmarknaden redo för det?

Som barn lär vi oss att det är fint att vara unik, sticka ut och ta egna initiativ. Men arbetsgivare ser med skepsis på personer de inte kan stoppa i fack.
Publicerad 28 april 2026, kl 09:15
Paraplyer som flyger i lyften
Att stå ut i mängden kan innebära en nackdel på arbetsmarknaden, skriver Sabrina Johansson. Foto: Colourbox
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Vi lever i en tid där vi ska sticka ut. Vara unika. Att visa driv, personlighet och engagemang. Att bygga kompetens, nätverk och ett personligt varumärke.

Sabrina Johansson

Budskapet är tydligt i skolan, i arbetslivet och i samhället i stort. Den som vågar, den som utvecklas och den som tar initiativ har möjligheter. Vi talar om vikten av innovation, om att tänka nytt och om att framtidens arbetsmarknad kräver människor som inte är rädda för förändring. 

Samtidigt möter många en annan verklighet när de väl står inför nästa steg i arbetslivet. För vad betyder egentligen att vara unik om det samtidigt finns en rädsla för det som inte är lätt att placera i en tydlig mall? I dagens rekryteringsprocesser talas det ofta om kompetensbrist. Det är svårt att hitta rätt kandidater. Om behovet av människor som kan tänka nytt, ta ansvar och bidra med energi i organisationer som står inför stora förändringar.

Bygg ett personligt varumärke – men inte så starkt att det uppfattas som en risk

Men i praktiken avgörs många beslut i något helt annat. I trygghet.
I budget. I riskbedömningar. I frågan om personen verkligen kommer att leverera. I känslan av hur lätt någon har att passa in i en redan befintlig struktur.

Det gör att budskapet till arbetssökande ibland blir motsägelsefullt.

Var unik – men inte för unik. Visa driv – men inte så mycket att det känns osäkert. Bygg ett personligt varumärke – men inte så starkt att det uppfattas som en risk. Visa engagemang – men inte så mycket att någon undrar om du egentligen vill något annat.

Det här är inte kritik mot enskilda rekryterare eller arbetsgivare. Det är snarare en reflektion över en arbetsmarknad som just nu försöker balansera två behov som inte alltid går ihop.  Behovet av förändring och behovet av stabilitet. Organisationer vill utvecklas, men de vill också minimera risk. De vill ha innovation, men också förutsägbarhet.
De vill ha människor som kan tänka nytt, men som samtidigt passar in i befintliga strukturer.

Den som har stark drivkraft kan väcka frågor om personen kommer att stanna

I den balansgången hamnar många arbetssökande i ett märkligt mellanläge. De gör det som förväntas av dem. De vidareutbildar sig, bygger nätverk, tar initiativ och arbetar med sitt personliga ledarskap. De uppmanas att synas mer, våga mer och tro mer på sin egen kompetens. Men när det väl är dags att fatta beslut kan just dessa egenskaper skapa osäkerhet. Den som sticker ut kan uppfattas som svår att placera. Den som har stark drivkraft kan väcka frågor om personen kommer att stanna. Den som har byggt ett eget varumärke kan uppfattas som en risk i stället för en tillgång. 

Resultatet blir en arbetsmarknad där många känner att de måste spela ett osynligt spel. Hur mycket vågar jag vara mig själv utan att det slår tillbaka? Hur mycket ska jag visa av min ambition utan att det uppfattas som att jag vill för mycket? Hur unik får jag egentligen vara?

Samtidigt står Sverige inför stora förändringar. Digitalisering, AI, cybersäkerhet och teknikutveckling förändrar arbetslivet i snabb takt. Företag och organisationer efterfrågar kompetens som inte alltid finns i traditionella utbildningsvägar. Vi behöver människor som vågar lära nytt, byta riktning och utvecklas genom hela arbetslivet. Då blir frågan ännu viktigare.

Systemet belönar förutsägbarhet mer än utveckling

Bakom varje CV finns en människa som har lagt tid på att lära sig mer, vågat synas, och vågat ta ansvar. Men om signalerna från arbetsmarknaden upplevs som motsägelsefulla riskerar vi att skapa en situation där människor till slut väljer det säkra framför det modiga. Inte för att de saknar vilja, utan för att systemet belönar förutsägbarhet mer än utveckling.

Det är en fråga som inte bara rör arbetssökande. Den rör företag, rekryterare och chefer som dagligen fattar beslut om vem som ska få en chans. Den rör fackförbund som arbetar för trygghet och utveckling i arbetslivet. Och den rör politiken, som talar om kompetensförsörjning samtidigt som många med kompetens står redo utan att få möjlighet att ta nästa steg.

Samtidigt finns det mycket som ger hopp. Det finns arbetsgivare som vågar tänka nytt. Det finns rekryterare som ser mer än bara det som står på papperet. Det finns kollegor, chefer och organisationer som vill skapa arbetsplatser där människor kan växa, utvecklas och känna att de hör hemma.

Att vara unik ska inte vara ett hinder

Arbetslivet är inte en kamp mellan arbetstagare och arbetsgivare. Det är ett samspel där båda behöver varandra för att utvecklas. Den som söker jobb vill bidra, ta ansvar och vara en del av något större. Den som anställer vill hitta människor som kan stärka verksamheten.

Därför behöver vi också våga skapa en arbetsmarknad där det finns plats för olika vägar in, olika personligheter och olika sätt att utvecklas. Att vara unik ska inte vara ett hinder.
Det ska vara en möjlighet både för individen och för arbetslivet.

/Sabrina Johansson TechQueen