Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

De förlorade strid om Bank-id mot storbankerna

Utvecklingsföretaget Accumulate ville ha betalt för sin uppfinning Bank-id och stämde storbankerna på sammanlagt sex miljarder kronor i förlorade intäkter. Men när domstolen nu sagt sitt har resultatet blivit 13 miljoner i nota för rättegångskostnader.
Lina Björk Publicerad
Fredrik Stehn/Fredrik Persson TT
Stefan Hultberg som är vd på företaget Accumulate har tvistat om patentet till Bank-id i tre år. Fredrik Stehn/Fredrik Persson TT

Det är få personer i Sverige som inte har hört talas om identifieringsmetoden Bank-id. I början av 2010 fick Accumulate klartecken att påbörja ett pilotprojekt med bankernas gemensamt ägda bolag Finansiell id-teknik. Utvecklingsföretaget hade ett femtontal patent på sin uppfinning om Bank-id och ingick ett sekretessavtal där deras uppdragsgivare under åtta månader fick ta del av deras lösningar för elektroniska underskrifter. I sin stämningsansökan menar Accumulate att bankerna under den här perioden kopierade uppfinningen utan tillåtelse.

Läs mer: Bankerna anklagas för idéstöld

Eftersom det gått väldigt bra för Bank-id sedan metoden lanserades blev skadeståndskravet högt. Accumulate anser att en skälig ersättning för licenser och uteblivna vinster, brott mot sekretesslagen och lagen om företagshemligheter sammanlagt ska landa på sex miljarder kronor.

– Det är för förlorade intäkter, framtida intäkter och övrig skada. Och med övrig skada menar jag det vi hade vunnit om vi fått lansera den här idén själva. Vilka affärer hade vi fått? Vilka kunder hade vi inte förlorat, sade Accumulates vd Stefan Hultberg till Kollega, när stämningsansökan lämnades in i maj 2017.

Finansiell id-teknik anser att de varken brutit mot någon sekretess eller spridit några företagshemligheter. I stället menar de att de haft utvecklingsföretaget som en potentiell leverantör, tillsammans med andra.

Nu har Patent- och marknadsdomstolen sagt sitt och kommit fram till att det finns vissa likheter i den företagshemliga information som Accumulate delat med sig till Finansiell id-teknik, men att man inte kan bevisa att det inte är resultatet av bankernas eget arbete. Eftersom utvecklingsföretaget förlorade tvisten ska de också ersätta bankernas rättegångskostnader på sammanlagt 13,7 miljoner kronor.

– Vi har hela tiden ställt oss helt avvisande till anklagelserna och är väldigt nöjda med det beslut domstolen har fattat. Mobilt Bank-id är helt och hållet vår egen lösning och nu kan vi lägga den här tvisten bakom oss, säger Malin Wemnell, chef för Ekonomi och HR på Finansiell id-Teknik

Accumulate har till slutet av juni på sig av överklaga. Företagets vd vill inte uttala sig om domen för Accumulates räkning, men konstaterar att skyddet för företagshemligheter och patent är svagt.

– Intentionen är att överklaga. Vi håller på att gå igenom domen och styrelse och ägare diskuterar vägar framåt. Jag kan själv, personligen, konstatera att det är ledsamt att vi har ett så svagt skydd för företagshemligheter i Sverige. Domstolen konstaterar ju att det är företagshemligheter, att motparten har fått del av dessa och att de återfinns i mobilt Bank-id. Men kommer ändå fram till att det skett genom ”eget arbete”. Små innovativa bolag behöver ett skydd, det skyddet finns inte i Sverige i dag, säger Stefan Hultberg.

Bank-id

  • Antal användare: 8 miljoner
  • Antal användningstillfällen dagligen: 11 miljoner
  • Antal användningstillfällen årligen: över 4 miljarder

Finansiell id-teknik

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen: Stopp för utköp utan förhandling

Arbetsdomstolen sätter nu stopp för företag som rundar lagen genom att i en omorganisation erbjuda utköp utan att först förhandla med facket. Häromdagen kom en dom som innebär en stor seger för medbestämmanderätten, enligt Unionen.
Johanna Rovira Publicerad 29 maj 2026, kl 09:08
Bild på Storytelsymbol + AD-skylt
Arbetsdomstolen sätter ned foten: Storytels utköpserbjudanden räknas som uppsägningar – och skulle ha förhandlats med facket. Foto: Gorm Kallestad/NTB/Ola Rennstam

För mer än två år sedan gick ljudboksföretaget Storytel, som saknar kollektivavtal, ut med beskedet att man skulle effektivisera verksamheten och göra sig av med folk. 45 anställda i Sverige ansågs vara övertaliga och erbjöds så kallade utköpserbjudanden som bland annat bestod av några extra månaders uppsägningstid och arbetsbefrielse under uppsägningstiden.

– Utköpserbjudandena var frivilliga bara på pappret men inte i reell mening. Jag menar att de anställda skrev på under hot om att bli av med sin anställning, säger Carl Siljehamre, förbundsjurist på Unionen.

Samtliga 45 anställda, varav 11 var medlemmar i Unionen, tackade ja till erbjudandet. Arbetsdomstolen har nu funnit att överenskommelserna ska betraktas som uppsägningar.  

Förhandlingsskyldighet enligt MBL

– Jag har hela tiden menat att företaget var tvunget att påkalla förhandling enligt medbestämmandelagen med Unionen innan de gick ut med erbjudandena. Det känns bra att arbetsdomstolen delar min uppfattning. 

Domen är principiellt viktig eftersom det var första gången den MBL-paragraf som handlar om förhandlingsskyldighet för arbetsplatser utan kollektivavtal, prövats i svensk domstol. 

– Det här är en stor seger för medbestämmanderätten. Framförallt techbolagen har satt i system att i sina omorganisationer strunta i facken och erbjuda utköpserbjudanden. Men nu är det slut med det, säger Carl Siljehamre som fört Unionens talan i Arbetsdomstolen.

Domen innebär också att Unionen får ett skadestånd av Storytel på 125 000 kronor samt att bolaget ska betala Unionens rättegångskostnader på cirka 650 000 kronor. 

Storytel kommenterar domen på mejl

"Vi har tagit del av Arbetsdomstolens avgörande, som klargör omfattningen av förhandlingsskyldigheten för arbetsgivare utan kollektivavtal. För Storytel är det självklart att alltid följa gällande lagstiftning i alla relationer med våra medarbetare. Vi kommer nu att analysera domen för att säkerställa att våra framtida processer följer tydliggörandet", skriver Storytel i ett mejl till Kollega. 

Lagar som AD anser att Storytel brutit mot

  • EU-direktivet om kollektiva uppsägningar kräver bland annat att arbetsgivare informerar och samråder med facken innan uppsägningar görs. 
  • MBL 13 § 2 På arbetsplatser utan kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att förhandla med alla berörda arbetstagarorganisationer i frågor som rör uppsägning på grund av arbetsbrist. 
  • MBL 15 § 2  Arbetsgivare ska i samband med förhandling inför beslut om uppsägning på grund av arbetsbrist i god tid skriftligen underrätta motparten om skälen till de planerade uppsägningarna.