Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Då har du rätt att vara ledig

Det finns en mängd situationer där du har lagstadgad rätt till ledighet. Ibland till och med utan löneavdrag. Här är de vanligaste tillfällena.
Niklas Hallstedt Publicerad
Brudpar.
Kanske kan ledighet med full lön vara ett skäl att fria? Foto: Shutterstock

Alla som arbetar har rätt till minst fem veckors betald semester, många har ytterligare en vecka. Men ibland dyker det upp tillfällen i livet som gör att du bara måste vara borta från jobbet. I allra bästa fall kan du till och med få ledigheten betald, i andra fall får du nöja dig med att få ledigt utan lön.

 

Då har du rätt till ledighet:

  • Om du ska göra FN-tjänst eller tjänstgöra inom totalförsvaret har du möjlighet att vara borta från ditt ordinarie jobb.
     
  • Du som har en fast anställning och tänker starta eget får ägna sex månader åt det. 
     
  • Om du jobbar fackligt får du enligt lag ledigt för förtroendeuppdraget. Rör det sig om facklig verksamhet på din arbetsplats har du också rätt att få din vanliga lön.
     
  • Du har rätt att slippa jobba om du ska gå en utbildning, oavsett inriktning och längd. Förutsättningen är att du har varit anställd hos arbetsgivaren de senaste sex månaderna eller sammanlagt minst tolv månader under de senaste två åren. Tips: Var tidigt ute med ansökan. Arbetsgivaren kan skjuta på ledigheten i upp till sex månader.
     
  • Har du politiska uppdrag får du vara borta från ditt ordinarie jobb.
     
  • För den som är på väg att bli eller är förälder finns olika former av föräldraledighet. Ersättningen står Försäkringskassan för.
     
  • Är du sjuk och har nedsatt arbetsförmåga i förhållande till ditt vanliga arbete kan du – under vissa förutsättningar – få ledigt för att prova på annat jobb.
     
  • När en svårt sjuk närstående behöver vård finns det möjlighet att vara ledig i upp till 100 dagar, i vissa specialfall 240 dagar. Med närstående avses inte bara anhöriga, det kan även röra sig om exempelvis vänner eller grannar. Med svårt sjuk menas ett livshotande tillstånd. Försäkringskassan står för ersättningen.
     
  • Vid sjukdom eller olycksfall i familjen där din närvaro är nödvändig ger lagen dig rätt att vara hemma. Unionens kollektivavtal ger också rätt till bibehållen lön under en begränsad tid.
     
  • Om du blir uppsagd har du rätt att söka jobb under uppsägningstiden. Med bibehållen lön.

BEGRAVNING, BRÖLLOP OCH LÄKARBESÖK ÄR OKEJ

  • Unionens kollektivavtal ger möjlighet till permission, det vill säga betald ledighet. Du kan få ledigt med lön för en kort tid, ofta enbart en del av arbetsdagen eller en enstaka arbetsdag. Det kan röra sig om exempelvis nära anhörigs begravning, eget bröllop, egen 50-årsdag eller läkar- och tandläkarbesök. Du måste dock alltid få ledigheten beviljad av arbetsgivaren. Ofta har företaget en lokal praxis för vad som gäller. Värt att notera är att några arbetsgivarorganisationer i årets avtalsrörelse arbetar för att få bort permissionsreglerna i avtalet.
     

… MEN DET HÄR KAN BLI KNEPIGARE 

  • Att få vara ledig i största allmänhet, kanske för att förlänga semestern, är inte lika lätt. Arbetsgivaren har ingen skyldighet att bevilja en sådan ledighet.
  • Du har ingen automatisk rätt att prova på ett nytt jobb och kunna gå tillbaka till ditt nuvarande arbete. För tjänstemän i privat sektor finns ingen sådan rättighet. Men det finns förstås inget som hindrar att du kommer överens med din arbetsgivare om den saken ändå.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen får pengar – inga fler mål ställs in

Inga fler inställda förhandlingar på Arbetsdomstolen. Det står klart efter att domstolen får de miljoner som behövs för att driva sitt myndighetsuppdrag.
Sandra Lund Publicerad 23 april 2026, kl 08:39
En skylt med texten "Arbetsdomstolen Dagens Förhandlingar" uppsatt på en vägg
Inga fler inställda mål på Arbetsdomstolen i Stockholm. Nu får domstolen de miljoner som behövs för att driva verksamheten. Foto: Claudio Bresciani / TT

Efter regeringens höstbudget stod det klart att Arbetsdomstolen inte skulle få de dryga sex miljoner kronor, som domstolen ansåg sig behöv för ökade kostnader för lokal, personal och nytt it-system. 

Något som ledde till att domstolen fick ställa in mål under flera månader.

Det drabbade bland andra Kim Beligantol som Kollega tidigare berättat om, vars oro bara växte eftersom processen redan pågått sedan 2023.

Såväl arbetsgivarorganisationer som fackförbund reagerade också starkt på att den domstol som är en sista instans för tvister som inte blir lösta på arbetsplatsen, skulle behöva ställa in mål.

Arbetsdomstolen ställer inte in fler mål efter beskedet

Men nu ska alltså inga fler mål ställas in, vilket Arbetet var först med att berätta.

Lars Dirke, säger till tidningen, att han inte fått svar från regeringen på varför domstolen inte fick pengarna från början.

– Vi är nöjda. Det har tagit tid att få fram, men det här är det beskedet vi hoppats på, säger Lars Dirke till Arbetet.