Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Covidsjuk besökte kund – fick sparken

Trots att mannen berättade att han smittats med coronaviruset insisterade kunden på ett personligt möte. När hans arbetsgivare fick vetskap om kundmötet blev han avskedad.
Ola Rennstam Publicerad
Shutterstock
Mannen reste ensam i bil till och från besöket. Shutterstock

I våras blev Unionenmedlemmen headhuntad till ett företag i Västsverige som hyr ut maskiner och byggbodar. Mannen, som är i 40-årsåldern, hade bara arbetat på bolaget ett par veckor när han skulle ut på ett kundbesök på ett byggföretag.

Han misstänkte dock att han smittats av covid-19, vilket han informerade kunden om. Trots smittorisken var kunden mycket angelägen om att få till ett möte på plats och de bestämde att de skulle genomföra det som planerat.

Kunden och Unionenmedlemmen sågs utomhus i tio minuter, bar munskydd och höll stort avstånd under hela mötet. Mannen reste ensam i bil till och från besöket. Men efter att hans arbetsgivare fått kännedom om kundbesöket blev 40-åringen avskedad.

Varken skäl för avsked eller uppsägning

Unionen anser inte att det som inträffat är skäl nog för vare sig avsked eller uppsägning på grund av personliga skäl.

– Givetvis anser vi att utgångspunkten alltid ska vara att följa FHM:s rekommendationer men man måste också titta på omständigheterna i det berörda fallet. Med tanke på de försiktighetsåtgärder som har vidtagits, att bolaget inte har skadats på något sätt av det inträffade, att det var kunden som tryckte på och förmådde vår medlem till att genomföra mötet och att han var ny på jobbet och ville vara tillmötesgående, så menar vi att det sammantaget finns omständigheter som gör att det borde räckt med en varning, säger Sverker Wickberg, förbundsjurist på Unionen.

Kan det som skett vara ett brott mot smittskyddslagen?
– Det finns inte något påstående från motparten om att medlemmen skulle ha brutit mot smittskyddslagen. Vår inställning, om det skulle komma ett sådant påstående, är att medlemmen inte brutit mot denna lag.

Unionen har nu stämt arbetsgivaren och kräver bland annat 150 000 kronor i skadestånd för brott mot las, lagen om anställningsskydd.

Läs mer: Sjuk på jobbet kan leda till uppsägning

Läs mer: Coronasmittad kom till jobbet – fick sparken

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Avskedad för fel stämpling – AD splittrad i dom om fackligt uppdrag

Vem bestämmer över tiden för en fackligt förtroendevald? Frågan har ställts på sin spets i Arbetsdomstolen, AD, där ledamöterna inte var överens. Unionens chefsjurist Malin Wulkan tror inte domen påverkar viljan till fackliga uppdrag.
Sandra Lund Publicerad 27 januari 2026, kl 13:01
en delad bild med en stämpelklocka till vänster och Malin Wulka, chefsjurist på Unionen till höger. Hon bär svart kavaj, blå blus och glasögon.
Unionens chefsjurist säger att stämpelklocka är mindre vanligt på arbetsplatser för privatanställda tjänstemän. Men att det alltid är väldigt viktigt att komma överens om arbetstider och frånvaro när man har ett fackligt förtroendeuppdrag, särskilt om det är på heltid.
Foto: Janerik Henriksson TT/Peter Knutson

En kvinna som jobbat som försäkringsutredare på Försäkringskassan sedan 2012, och varit heltidsfacklig sedan 2016 blev sparkad strax före jul 2023. 

Att bli avskedad och inte uppsagd är den allvarligare varianten av att bli av med jobbet. Då anser arbetsgivaren att man som anställd ”grovt åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren”.

Har stämplat fel

Enligt myndigheten hade kvinnan bland annat tidrapporterat fel, under totalt 17 olika dagar. Hon ska inte alltid ha stämplat in och ut korrekt, som anställda där måste göra med en röd respektive grön knapp på datorn. 

Hon ska också ha fått felaktig lön och ersättning under några av dagarna, enligt arbetsgivaren.

Kvinnan, och hennes fackförbund Akavia, ansåg i stället att avskedandet var fel och tog fallet hela vägen till Arbetsdomstolen (AD). 

"Det kan inte vara möjligt"

Hon och facket ansåg att fackligt förtroendevalda på heltid inte kan redovisa sin tid på samma sätt som en anställd. Kvinnan hade i stället jobbat utifrån en slags förtroendearbetstid, eftersom uppdraget inte går att sköta på fasta tider.

I förra veckan kom domen. Domstolen gick på arbetsgivarens linje, även om två av sju ledamöter inte höll med om att det var fel att redovisa tiden schablonmässigt såsom kvinnan gjort.

– Det kan inte vara möjligt. Det kan inte vara möjligt. Ingen kommer våga vara facklig längre. Vi kan skrota hela den svenska modellen, sa kvinnan själv till Svenska dagbladet som följt fallet.

Även Anders Kjellberg, professor i sociologi som forskar kring arbetsmarknadens parter, ställer sig i samma artikel frågan om vem som nu ska våga vara facklig.

Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen, ser inte det komma.

– Nej, jag hoppas och tror inte det. Men det är arbetsgivaren som betalar, då måste tiden man lägger ner på ett uppdrag vara transparent. Är man det minsta osäker vad som gäller kontakta arbetsgivaren så att det blir tydligt. Så släcker man oro.

Unionen: Naturligt att följa avtal 

Domstolen lyfter också fram att flextiden som fanns på Försäkringskassan hade förhandlats fram genom kollektivavtal. Och att det då är än större anledning för en fackligt förtroendevald att följa ett sådant avtal.

– Det är naturligt att man följer de avtal man själv träffat. Sedan får man säga att flextiden hade väldigt vida ramar på Försäkringskassan. Att kunna flexa från 06.00 till 21.00 måndag till söndag kan riskera just otydlighet, säger Malin Wulkan.

Känner du igen problematiken från Unionens medlemmar?

– Nej, det är verkligen ovanligt. Jag kan inte påminna mig om ett enda ärende. Däremot kan vi få många frågor om vilken facklig tid som behövs för uppdraget.

För det finns inga tydliga regler för det?

– Man ska ha så mycket facklig tid som behövs för uppdraget på arbetsplatsen. Så man måste komma överens med arbetsgivaren om vad det är. Det blir mer speciellt om man är facklig på heltid. Då kan det riskera att bli otydligt hur man ska hantera ledighet och registrering av arbetstid.

Akavia får stå för rättegång

Akavia ska ersätta staten för rättegångskostnad på 343 750 kronor. 

Arbetsdomstolen är högsta instans när det kommer till tvister på arbetsmarknaden, beslutet går i regel inte att överklaga.

Läs domen i sin helhet.