Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Branden på Polarbröd födde kämpaglöd

Eldsvådan i Polarbröds bageri i Älvsbyn var en tragedi för hela bygden. Nu, ett drygt år senare, står en ny fabrik klar – tack vare ett målmedvetet jävlaranamma och mångas heroiska insatser.
Publicerad
Tomas Bergman
Systemtekniker Hasse Karlström jobbar även deltid som räddningsledare i Älvsbyn. Knappt ett år efter branden ser han nu Polarbröds nya bageri och frysdel ta form. Tomas Bergman

Måndagen den 24 augusti 2020 skulle bli en festdag. Visserligen försenad och kraftigt nedtonad på grund av pandemin, men smittspridningen hade minskat och ledningen för Polarbröd ville verkligen fira den nya bagerilinjen i Älvsbyn, en satsning på 150 miljoner kronor med kapacitet att baka 2 700 kilo bröd i timmen. Smörgåstårta var beställd, på Polarkaka förstås.

Men så började det brinna.

– Vid tiotiden på söndagskvällen gick ett automatlarm, det har hänt förr att deg fattar eld så jag tänkte att det inte var så allvarligt.

Hasse Karlström är systemtekniker på Polarbröd och tillförordnad ordförande för den lokala Unionenklubben. Dessutom är han räddningsledare på deltid inom räddningstjänsten i Älvsbyn.

– Jag hade inte beredskapsjour den natten, men när platschefen ringde åkte jag ner till brandstationen och hämtade mina skyddskläder.

När han kom till fabriken brann det för fullt i bageridelen. Han bytte om på parkeringen, stämde av med tjänstgörande befäl och gick en runda. Efter att ha gjort en riskbedömning hämtade Hasse Karlström en skruvdragare och en ficklampa och gick in i serverhallen.

– Sedan började jag skruva, skruvdragaren gick varm kan jag säga. Jag tog det jag hann. Och jag visste ju exakt vad jag skulle ta, det var väl därför de ringde in mig.


Foto: Jens Ökvist/TT

Hasse Karlström lyckades rädda stora delar av Polarbröds servrar, dessutom hade han sinnesnärvaro nog att fotografera alla kopplingar. Tack vare samarbete med två datorföretag i Piteå var hela affärssystemet igång redan på måndagskvällen.

Under tiden Hasse Karlström är i Piteå och kopplar in servrar har Karin Bodin, huvudägare och vd för Polarbrödskoncernen, samlat alla anställda i Älvsbyn uppe på Kanis, kommunens skidbacke. Branden pågår fortfarande med full kraft och skidbacken är ett säkert ställe med tanke på vindriktning och rökutveckling. Hon har bara haft några timmar på sig att tänka igenom framtiden och vilket besked hon kan ge.

– Jag hann förankra en del hos styrelsen, men det blev rätt mycket skjutande från höften den morgonen, berättar hon.


"Jag tror att många är stolta, det här är en historisk händelse som vi är med om, säger Karin Bodin, vd och huvudägare." Foto: Henrik Montgomery/TT, Maria Fäldt

Karin Bodin vet på dagen hur länge sedan det brann och hon räknar veckor tills första kakan ska rulla ut på bandet i den nya fabriken. Beskedet hon ger till de anställda klockan tio på måndagen är: ”Vi ska tillbaka”.

– Det var väldigt omvälvande – ett starkt budskap för många.

Löneadministratören Erika Nilsson får tårar i ögonen när hon tänker tillbaka.

– Polarbröd är en stor arbetsgivare, vi har hela familjer anställda, föräldrar som träffats här, och deras barn. Många av oss administratörer har jobbet kvar men de som jobbade i bageriet – deras arbetsplats försvann ju från en dag till en annan.

Den värsta upplevelsen innebar även enorma möjligheter att göra förbättringar och tänka nytt

Erika Nilsson sörjer med alla som drabbats men känner samtidigt att beskedet ”Vi ska tillbaka” andas hoppfullhet och framtidstro.

– Jag har jobbat här i 26 år och man har alltid blickat framåt, det är en kultur i företaget. Och det har alltid känts att det är Älvsbyn som är kärnan för familjen, säger hon.

Visst hade ägarna till Polarbröd kunnat välja en mer strategisk plats för ett nytt bageri än 70 mil norr om Sveriges mittpunkt, med långa avstånd till majoriteten av kundunderlaget. Men för Karin Bodin var det aldrig ens en tanke.

– Absolut inte! Älvsbyn är Polarbröds ursprung och hjärta. Vi är hängivna den här orten, det är en enorm styrka. Det är här vi ska vara och nu har vi även skrivit in det i ägardirektivet, säger hon.

På mötet vid skidbacken bjöds det på invigningsfestens smörgåstårta. Sedan åkte Lars Lundström hem och började rita – direkt, utan att han ens fått uppdraget. Han är konstruktör och en av hjärnorna bakom den nya bagerilinjen i den gamla fabriken som just brunnit ner. 1987 började han sommarjobba på fabriken som mekaniker. Nu drog han igång arbetet i 3D-teknik med ytterligare en ny maskinlinje, i en ny byggnad, mer ändamålsenlig än den gamla.

Innovationskraften, sättet att hitta på nya lösningar – jag har aldrig sett något liknande

– Det har alltid varit en dröm att bygga ett bageri från grunden, men nu kan jag säga att det hade varit skönt om det gamla hade stått kvar. Det är tur det finns kvällar och helger, säger han och ler.

Hela projekteringen har tagit enormt mycket tid, samtidigt har det gått fort. Sådant som normalt tar tre, fyra år har gått på några månader. Röjningsarbetet var klart i januari. Då hade Lars Lundström redan börjat beställa delar och komponenter från runt om i Europa. Det de inte tillverkar själva.

– Vi plockar ihop det bästa från olika leverantörer, men när det inte finns nog bra grejor så bygger vi eget i vår verkstad, berättar han.

Vi går runt i den nya byggnaden som mäter 170 x 15 meter. Det är sex meter till tak. Ännu är det bara en stor hangar, själva maskinlinjen är inte på plats men Lars Lundström och platschef Lilian Nilsson är säkra på att den första brödkakan kommer att gräddas, packas och frysas vecka 42 – i mitten av oktober – som planerat.

– Under den här tiden har jag fått ta tag i saker jag aldrig gjort förut. Men det svåraste har varit att möta alla på byn som man har varit tvungen att säga upp för att det inte finns något jobb, det har varit supertungt. Nu arbeta vi så mycket som möjligt för att så många som möjligt ska få komma tillbaka, säger Lilian Nilsson.


Konstruktör Lars Lundström och platschef Lillian Nilsson har båda fått sätta sig in i saker de aldrig jobbat med förut. Foto: Tomas Bergman

Lars Lundström stämmer in.

– Många som är med i uppbyggnadsprojektet har aldrig varit så djupt inne i verksamheten tidigare, men vi har plockat in olika kompetenser allt eftersom för att det ska bli så bra som möjligt. Alla vill mot samma mål, det finns ingen prestige, vi gör det här tillsammans, säger han.

Det är en sak att vilja komma tillbaka, men att det faktiskt skulle gå så fort som det har gjort, trodde Karin Bodin nog ändå inte.

– Jag kände mig väldigt misslyckad när det brann, det var som ett svek. Men vägen framåt är att acceptera det som hänt och tänka hur vi ska komma vidare. Nu blir jag helt euforisk när jag ser det här, säger hon och pekar på den stora byggnaden där det snart ska bakas med en kapacitet på 15 000 ton bröd om året.

– Samtidigt som det här har varit den värsta upplevelsen för många i deras yrkesliv så innebar det enorma möjligheter att göra förbättringar och tänka på nya sätt. Innovationskraften, sättet att hitta på nya lösningar – jag har aldrig sett något liknande, fortsätter hon.


27 januari 2021 – första spadtaget inför återuppbyggnaden. Foto: Maria Fäldt

Karin Bodin nämner samarbetet med andra bagerier under namnet Polarpolare men framför allt det egna bageriet i Bredbyn som fick ställa om över en natt från specialbageri till huvudbageri.

– De har gjort heroiska insatser där, de är anledningen till att vi finns kvar, säger hon.

Karin Bodin är glad att så många medarbetare har valt att stanna, risken för strömhopp fanns, menar hon. Lojaliteten med företaget är samtidigt en risk i sig.

– Det är lätt att man jobbar för mycket och blir så engagerad att man gör avkall på sig själv, det pratar vi mycket om. Ett av våra värdeord är handlingskraft, det är något vi håller högt. Var inte handfallen och rädd för att göra fel, försök göra så gott du kan. Men det finns en baksida av det med, att man inte tar hjälp. Vi ska ta all hjälp vi behöver.

Läs mer:

Stor oro efter branden på Polarbröd

 

Text: Ulrika Sundström

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Svårare att få jobb efter YH-utbildning

Färre studerande får jobb direkt efter examen från Yrkeshögskolan. Det visar nya siffror från SCB. Men mjukvaruutvecklaren Carl Broman ser ljust på framtiden. ”Man får hitta nya vägar till en marknad som är mer mättad än för tio år sedan” säger han.
Lina Björk Publicerad 18 december 2025, kl 10:23
Färre får jobb efter YH-utbildning
Enligt nya siffror från SCB har nyexaminerade från YH-utbildningar det tufft på arbetsmarknaden. Men Carl Broman, som snart ska ut på praktik som mjukvaruutvecklare ser både positivt på utbildningen och möjligheterna att få jobb i framtiden. Foto: Anders G. Warne/TT/Johan Nilsson

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan kan vara ett snabbt sätt att få jobb efter en kort utbildning. Åtminstone har det varit så tidigare. Men de senaste åren har andelen studenter i arbete efter examen minskat och i år är inget undantag. 

Av de examinerade 2024 har 81 procent fått ett jobb i år, vilket är en minskning med tre procent jämfört med året innan. Även andelen som fått ett jobb som överensstämmer med utbildningen minskar. Lägst siffra har de som läst en IT-utbildning. Där har endast en tredjedel fått ett jobb som motsvarar utbildningen de läste på yrkeshögskolan.  

En av dem som har erfarenhet av yrkeshögskolan är Carl Broman, som läser ett tvåårigt program till mjukvaruutvecklare på Nackademin i Stockholm. Han har goda förhoppningar om ett jobb i framtiden, men är väl medveten om att branschen han ger sig in i har en viss mättnad. 

  Konkurrensen därute är stor och som junior-utvecklare så är praktiken jätteviktig. Rekryterare letar efter folk som är självgående. De vill gärna se att man gjort egna projekt, kan planera, genomföra och förklara en IT-lösning. 

De som inte är vana att ta första steget har haft det tufft

Några av hans kurskamrater har skickat 50 ansökningar om praktik utan att få svar. Carl Broman har fått napp. Han tror att det kan vara hans bakgrund som säljare som gett honom fördel. 

  Jag har legat på, tagit personlig kontakt och försökt att skapa en relation.  Det ligger lika mycket hårt jobb bakom kompetensen som att framföra den. De som inte är vana att ta första steget på det sättet har haft det tufft, säger han. 

Carl Broman mjukvaruutvecklare på YH-utbildning
Carl Broman har lagt mycket tid på egna projekt och att putsa upp sitt varumärke för att bli attraktiv på arbetsmarknaden när YH-utbildningen tar slut.

Foto: Anders G. Warne

Enligt SCB:s siffror har det blivit svårare för studerande inom två utbildningsområden att etablera sig på arbetsmarknaden. Ett av dem är Carl Bromans framtida bransch, IT/Data. De andra är ekonomi, administration och försäljning. Till de utbildningsinriktningar som hade allra högst andel i jobb hör bland annat specialistundersköterskor, säkerhetssamordnare, elkonstruktörer, kart- och mättekniker och ambulanssjukvårdare.

 

Lågkonjunktur en av orsakerna

Orsaken till att andelen studenter som får jobb efter YH- utbildningen minskar är flera. Lågkonjunkturen de senaste åren har inneburit en sämre arbetsmarknad i för alla. Carl Broman tror också att inom hans framtida bransch blir kunskap fort gammal.

 Min bransch utvecklas hela tiden, vilket gör att vi aldrig blir färdiglärda. Dessutom vill många företag ha seniora utvecklare. Att ta in en junior är en större risk eftersom de är som hantverkare och måste ha några lärlingsår innan de blir självgående. 

Vilket råd skulle du ge någon som funderar på en YH-utbildning?

–  Att tänka på att det är mycket eget ansvar att ta till sig de kunskaper man lär sig. Det går inte att bara lära sig teorin och sedan förvänta sig att få jobb. Du måste gräva vidare själv, vara nyfiken. Det är viktigt att man faktiskt gillar sitt yrke, säger Carl Broman.  

YH-utbildningar med flest andel i jobb 

  • Säkerhetstjänster: 94 procent
  • Transporttjänster: 91 procent
  • Lantbruk och djurvård: 91 procent
  • Hälso-och sjukvård: 91 procent
  • Friskvård och kroppsvård: 88 procent

YH-utbildningar med minst andel i jobb

  • Kultur och media: 64 procent
  • Data/IT: 69 procent
  • Journalistik och Information: 75 procent
  • Juridik: 75 procent
  • Samhällsbyggnad och byggteknik: 81 procent

Om undersökningen

Uppgifterna kommer från en årlig uppföljning av examinerade från yrkeshögskolan, som genomfördes av SCB under hösten 2025 bland de som examinerades 2024. Totalt omfattade undersökningen 22 900 personer och svarsfrekvensen var 42 procent.