Hela enkäten: Partiernas toppnamn om EU och arbetsmarknaden
Malin Björk, Vänsterpartiet
Foto: Jessica Segerberg
Ja. Den senaste strategin löpte ut 2015. Numera finns EU:s visioner bara i ett arbetsdokument. Det visar på att dessa frågor är ganska lågprioriterade för EU-kommissionen. För oss är strategin däremot ett verktyg för ekonomisk och social rättvisa. Den är också viktig för att bekämpa våld mot kvinnor och säkerställa kvinnors rätt över sina kroppar.
Johan Danielsson, Socialdemokraterna
Foto: Joacim Schwartz
Ja. EU behöver en mer politiskt bindande strategi med ambitiösa mål och där EU kan följa upp framstegen i medlemsländerna. Ökad jämställdhet är inte bara en rättighetsfråga utan en ekonomisk fråga. Om kvinnors arbetskraftsdeltagande var lika högt som männens så skulle tillväxten öka markant i EU.
Alice Bah Kuhnke, Miljöpartiet
Ja! Jämställdhet är en av EU:s värdegrunder och erkänns både i fördragen och i stadgan om de grundläggande rättigheterna. Detta till trots har jämställdhet inte varit prioriterat av kommissionen. Det är för oss oacceptabelt. En ny jämställdhetsstrategi behövs helt enkelt för att EU ännu inte är jämställt - det finns flertalet problem! Alltifrån ojämställda löner till sexuella trakasserier på arbetsplatser och skolor. Detta kommer jag och hela gröna gruppen kämpa för att förändra.
Fredrick Federley, Centerpartiet
Ja. 2019 är endast 37 procent av europaparlamentarikerna kvinnor. Den skeva könsfördelningen i Europaparlamentet vittnar om att den europeiska politiken fortfarande är en mansdominerad arena. När det gäller toppositionerna i EU ser det än värre ut. Ordförandena för EU-parlamentet, Europeiska rådet, EU-kommissionen, Europeiska centralbanken, Eurogruppen, Europeiska investeringsbanken, EU-domstolen, EU:s revisionsrätt, Regionkommittén, samt Ekonomiska och Sociala kommittén är alla män. Vi behöver fler kvinnor bland beslutsfattarna i EU – hälften av befolkningen har rätt till hälften av makten. En ny jämställdhetsstrategi är en viktig del för ett jämställt EU.
Karin Karlsbro, Liberalerna
Ja. Att kommissionen inte inledde arbetet med en ny jämställdhetsstrategi var fel och vi har i EU-parlamentet arbetat för att en sådan ska tas fram. EU måste vara ledande i jämställdhetsfrågor och se till att medlemsländerna arbetar med denna viktiga fråga.
Tomas Tobé, Moderaterna
Sverige ska vara ett föregångsland vad gäller jämställdhet. En strategi kan vara användbar för att sprida goda exempel och samla in data. Frågan är dock i första hand nationell. Det vore olyckligt om EU satte upp begränsningar för hur stora framsteg Sverige kan göra på jämställdhetsområdet.
Sara Skyttedal, Kristdemokraterna
Problemet är inte om vi ska eller inte ska ha en jämställdhetsstrategi i EU, utan vad den ska innehålla. Så fort frågan lyfts i Europaparlamentet har det i samma andetag lyfts frågor om EU-reglerade pappamånader eller att på EU-nivå kvotera börsbolagsstyrelser. Det är frågor som vi tycker att EU borde hålla sig borta från. Presenteras en jämställdhetsstrategi som fullt ut erkänner medlemsländernas självbestämmanderätt över frågor som dessa skulle vi stödja det.
Peter Lundgren, Sverigedemokraterna
Jämställdhetspolitik är viktigt, men den förda politiken på området bör inte resultera i mer överstatlighet inom EU. Exempelvis bör inte EU bestämma över svensk föräldraledighet eller huruvida vi ska ha kvotering i bolagsstyrelser. Med det sagt är vi öppna för att diskutera en gemensam jämställdhetsstrategi för att förbättra jämställdheten inom EU.
Soraya Post, Feministiskt Initiativ
Foto: Creative Commons
Ja, EU måste ha en intersektionell jämställdhetsstrategi. Vi måste titta på livsvillkoren för kvinnor och för män, se till att förstå vad som är orättvist, och sedan arbeta för att utjämna orättvisorna. För att påverka kvinnors situation på arbetsmarknaden i Europa krävs metoder som kan motverka den könssegregerade arbetsmarknaden, och bekämpa diskrimineringen av kvinnor. Viktigt är att stödja utvecklingen av de sektorer där kvinnor är överrepresenterade, framförallt omsorgsyrken. Genom att arbeta för en jämställd arbetsmarknad skapar vi arbetstillfällen. Vi skapar också förutsättningar, särskilt för kvinnor, att arbeta och bli ekonomiskt självständiga. Ytterligare åtgärder som kan bidra till att öka sysselsättningen bland kvinnor är att lagstiftningen om likabehandling följs. Kvinnors yrkesarbetande kan dessutom inte behandlas skilt från frågor om vård och omsorg samt individualiseringen av skatte- och socialförsäkringssystemen. En möjlighet för alla vuxna till individuell ekonomisk självständighet är en förutsättning för jämställdhet mellan könen.
EU-val
- EU-parlamentarikerna väljs i direkta val i medlemsländerna vart femte år.
- Efter Storbritanniens utträde ur EU får parlamentet 705 ledamöter. Sverige får 21 ledamöter, förutsatt att Storbritannien lämnar unionen. Under förra mandatperioden 2014-2019 hade parlamentet 751 ledamöter, varav 20 från Sverige.
- Totalt omkring 374 miljoner invånare i EU:s medlemsländer har rätt att rösta i valet. Valdagen infaller mellan den 23 – 26 maj i länderna, i Sverige den 26 maj.
- Parlamentet besluter tillsammans med EU:s ministerråd om nya lagar i EU. Parlamentet godkänner även ministerrådets, det vill säga medlemsländernas, förslag till EU-kommissionärer. Parlamentet fattar också beslut om EU:s gemensamma budget och kontrollerar att kommissionen använder pengarna på rätt sätt.
Källa: Riksdagens EU-information, DN, SVD, Rapporten ”Slaget om arbetsmarknaden”