Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Bättre hälsa och tuffare regler får äldre att jobba längre

Allt fler äldre stannar kvar i arbetslivet. Orsakerna kan bland annat vara förbättrad folkhälsa, ökad utbildningsnivå och striktare krav i sjukförsäkringen, visar en ny forskningsrapport.
Niklas Hallstedt Publicerad
Colourbox.com
Colourbox.com

År 2000 var det bara något fler än hälften av männen i åldern 60 till 64 år som var kvar i arbetslivet. 2015 gällde samma sak tre av fyra män i åldersgruppen. Det här är det tydligaste exemplet på utvecklingen, men tendensen är likartad även för kvinnor och andra åldersgrupper bland de äldre.

Nu har Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering tittat på möjliga orsaker till utvecklingen.

Det visar sig att det ökade arbetskraftsdeltagandet bland de äldre sammanfaller med en förbättrad folkhälsa, och tydligast var förändringen bland männen i åldersgruppen 60 till 64 år.

Läs mer: Här är de flesta över 65

Att de med längre utbildning har ett högre deltagande i arbetskraften är välbekant. De har oftare starkare ekonomiska incitament och bättre arbetsförhållande än lågutbildade. Även här syns en tydlig utveckling mot att en allt större andel har gått treårigt gymnasium eller högskola.

Ytterligare en faktor som kan ha haft betydelse är de striktare regler som undan för undan införts för sjukersättningen, det som tidigare kallades förtidspension. Forskarna konstaterar att den markanta nedgången i nya sjukersättningar tyder på att reformerna minskade inträdet till sjukersättningen.

Läs mer: Svårare att få sjukpenning och sjukersättning

Andra faktorer som kan ha spelat in för att få äldre att jobba längre är jobbskatteavdraget för äldre som, enligt forskarna, ”förefaller ha haft ett visst inflytande”, och den stora pensionsreformen mot slutet av 1990-talet.

Däremot hittar forskarna inget stöd för att förändringarna är kopplade till förbättringar i arbetsmiljön. Dessa förändringar skedde tidigare, under en tid när arbetskraftsdeltagandet bland de äldre sjönk. Forskarna har även svårt att se en direkt effekt av att rätten till att arbeta till 67 år infördes.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lytens köp av Northvolt klart - 600 återanställs

Lytens köp av batterifabriken Northvolt är i hamn. Produktionen ska återupptas i år och bolaget räknar med att anställa 600 personer – ett besked som välkomnas av Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 27 februari 2026, kl 11:46
Den amerikanska batteritillverkaren Lyten har köpt konkursade Northvolts tillgångar. Här batterifabriken i Skellefteå. Foto: Jonas Westling/TT

Amerikanska Lyten har slutfört köpet av Northvolts svenska batteritillgångar till ett värde av närmare 5 miljarder dollar. Köpet omfattar Northvolt Ett i Skellefteå, och forskningscentret Northvolt Labs i Västerås.

Samtidigt kommer det att etableras ett nytt ”Lyten Industrial Hub” i Skellefteå, där batteritillverkning ska kombineras med ett datacenter.

Ska anställa 600 medarbetare

I ett pressmeddelande uppger Lyten att man inom kort kommer att återanställa personal – både i Skellefteå och i Västerås. Bolaget räknar med att man behöver rekrytera mer än 600 medarbetare under de kommande 12 månaderna.

– Nu när transaktionen är klar är vi glada över att kunna återuppta produktionen och inleda upptrappningen i Sverige, säger Matthias Arleth, VD för Lyten Sverige, i pressmeddelandet.

Beskedet om köpet välkomnas av Aksel Bäcklund, ombudsman på Unionen:

– Det är glädjande. Våra medlemmar som blev uppsagda i samband med konkursen har fortfarande sin återanställningsrätt och därför förtur på tjänster som Lyten ska anställa till, säger han i en skriftlig kommentar till Kollega.

Unionen: ”Risk att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig”

Unionen har uppskattningsvis 1 000 medlemmar med återanställningsrätt – både från konkursutbrottet och från massuppsägningarna för ett drygt år sedan. Många har dock redan fått ny anställning eller lämnat landet. Unionen har förhandlat med Lyten-bolagen sedan i höstas och har vissa farhågor inför framtiden.

– Nu inväntar vi besked om när det kan ske och när våra medlemmar kan få anställningserbjudanden. Vi ser en risk i att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig då så pass lång tid passerat sedan konkursutbrottet, säger Aksel Bäcklund.

Lyten vill lösa tvister i skiljedomstol – facken kritiska

I höstas gick det amerikanska bolaget med i Teknikarbetsgivarna och omfattas därmed av kollektivavtal. Facken har dock varit kritiska till att arbetsgivarens försök att föra in klausuler i anställningsavtalen som inte följer svensk praxis.

Det handlar bland annat om att skrivningar där tjänstemännen avsäger sig rätten att lösa tvister i Arbetsdomstolen eller tingsrätt. I stället ska alla tvister med Lyten lösas i så kallad skiljedomstol (se faktaruta).

– En stor fråga för Unionen är villkoren i Lytens anställningsavtal. Där har Unionen och Lyten haft väldigt olika uppfattning om hur de får utformas för att vara i linje med gällande kollektivavtal och normalt förfarande på svensk arbetsmarknad, säger Aksel Bäcklund.

Enligt Unionen är frågan om klausulerna fortfarande inte löst, men det pågår det fortsatta förhandlingar.

Skiljedomstol 

En privat domstol som avgör tvister som ett alternativ till till allmän domstol, som Arbetsdomstolen eller tingsrätt. Tvisten avgörs av en eller flera ”skiljemän” som utses av parterna. Beslut från en skiljedomstol går ofta snabbt och de går inte att överklaga. Eftersom domstolen är privat hålls hela processen hemlig och utan insyn.