Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Svensk Handel vill förändra lönesättningen

Större möjlighet att ge högre löner till vissa av tjänstemännen och enklare att förlägga de anställdas arbetstid på ett sätt som passar arbetsgivarna bättre. Det är två av Svensk Handels krav när avtalsrörelsen nu tar fart på allvar.
Niklas Hallstedt Publicerad 28 februari 2017, kl 16:30
Tomas Undin (förhandlingschef) och Karin Johansson (vd) på Svensk Handel.

Karolina Sjöberg, som är avtalsansvarig för tjänstemannaavtalen på Svensk Handel, vill inte kommentera kraven i detalj. Men ett av de två huvudområdena för arbetsgivarna inom handeln är hur lönerna fördelas.

– Dagens avtal är för stelbent, vi tycker att lönen sätts bäst på företagsnivå. Och vi vill också ge individen större möjlighet att påverka sin lön.

Utgångspunkten för Svensk Handels resonemang är att den förändring som handeln är inne i, bland annat växer e-handeln snabbt, gör att personalens kompetens blir en allt viktigare konkurrensfördel.

– En individuell lönesättning är ett viktigt verktyg som leder till ökad lönsamhet och förmåga att attrahera och behålla kompetens, säger Karolina Sjöberg.

Vill ni ta bort individgarantin?
– Jag kan inte gå in och kommentera specifika krav. Men vi är inte så förtjusta i individgarantin.

Det andra huvudområdet i avtalsrörelsen för Svensk Handel är arbetstidens förläggning. Enligt Karolina Sjöberg måste det till en förändring för att möta kundernas behov.

– Det handlar inte om att man ska jobba mer, utan om att kunna förlägga arbetstid på ett sätt som svarar upp mot konsumenternas krav. Det underlättar också för företagen att bättre tillgodose medarbetarnas behov av att kunna förena arbete och privatliv.

Svensk Handel vill därför utöka den så kallade begränsningsperioden, den tid under vilken man mäter den genomsnittliga arbetstiden. Under den perioden får den ordinarie arbetstiden inte överstiga 40 timmar per vecka i snitt. I dag är begränsningsperioden fyra veckor eller en kalendermånad inom handeln. Med en länge begränsningsperiod ökar möjligheterna att låta arbetstiden variera upp och ned.

Kraven är inte på något sätt nya i avtalssammanhang, säger Karolina Sjöberg.

– Det är frågor som är ständigt återkommande, men där vi inte nått ända fram. Vi hoppas på en förändring, vi har en bra dialog med vår motpart.

Unionen vill i dagsläget inte kommentera förhandlingarna.

– I förra veckan växlade parterna avtalskrav och nu går vi hem och ser över dem på var sitt håll. Det är för tidigt att säga något om kraven. Vi har en god relation mellan parterna men självklart kommer det att vara en resa innan vi är klara, säger Unionens avtalsansvariga Kristina Fanberg.

Förutom de allmänna kraven på en löneökning på 2,8 procent, ettårigt avtal och ytterligare avsättning till flexpensionen har Unionen ett antal branschspecifika krav inom handeln. Enligt Unionens avtalswebb vill man ha en individgaranti på 460 kronor, höjda lägstalöner och att det införs möjlighet att själv välja om ersättningar för förskjuten arbetstid och övertid ska bytas mot ledig tid.

Enligt Unionen kräver arbetsgivarna bland annat att individgarantin tas bort och ersätts med en handlingsplan samt att årsarbetstid införs.

Niklas Hallstedt
[email protected]