Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Svensk Handel vill förändra lönesättningen

Större möjlighet att ge högre löner till vissa av tjänstemännen och enklare att förlägga de anställdas arbetstid på ett sätt som passar arbetsgivarna bättre. Det är två av Svensk Handels krav när avtalsrörelsen nu tar fart på allvar.
Niklas Hallstedt Publicerad
Tomas Undin (förhandlingschef) och Karin Johansson (vd) på Svensk Handel.

Karolina Sjöberg, som är avtalsansvarig för tjänstemannaavtalen på Svensk Handel, vill inte kommentera kraven i detalj. Men ett av de två huvudområdena för arbetsgivarna inom handeln är hur lönerna fördelas.

– Dagens avtal är för stelbent, vi tycker att lönen sätts bäst på företagsnivå. Och vi vill också ge individen större möjlighet att påverka sin lön.

Utgångspunkten för Svensk Handels resonemang är att den förändring som handeln är inne i, bland annat växer e-handeln snabbt, gör att personalens kompetens blir en allt viktigare konkurrensfördel.

– En individuell lönesättning är ett viktigt verktyg som leder till ökad lönsamhet och förmåga att attrahera och behålla kompetens, säger Karolina Sjöberg.

Vill ni ta bort individgarantin?
– Jag kan inte gå in och kommentera specifika krav. Men vi är inte så förtjusta i individgarantin.

Det andra huvudområdet i avtalsrörelsen för Svensk Handel är arbetstidens förläggning. Enligt Karolina Sjöberg måste det till en förändring för att möta kundernas behov.

– Det handlar inte om att man ska jobba mer, utan om att kunna förlägga arbetstid på ett sätt som svarar upp mot konsumenternas krav. Det underlättar också för företagen att bättre tillgodose medarbetarnas behov av att kunna förena arbete och privatliv.

Svensk Handel vill därför utöka den så kallade begränsningsperioden, den tid under vilken man mäter den genomsnittliga arbetstiden. Under den perioden får den ordinarie arbetstiden inte överstiga 40 timmar per vecka i snitt. I dag är begränsningsperioden fyra veckor eller en kalendermånad inom handeln. Med en länge begränsningsperiod ökar möjligheterna att låta arbetstiden variera upp och ned.

Kraven är inte på något sätt nya i avtalssammanhang, säger Karolina Sjöberg.

– Det är frågor som är ständigt återkommande, men där vi inte nått ända fram. Vi hoppas på en förändring, vi har en bra dialog med vår motpart.

Unionen vill i dagsläget inte kommentera förhandlingarna.

– I förra veckan växlade parterna avtalskrav och nu går vi hem och ser över dem på var sitt håll. Det är för tidigt att säga något om kraven. Vi har en god relation mellan parterna men självklart kommer det att vara en resa innan vi är klara, säger Unionens avtalsansvariga Kristina Fanberg.

Förutom de allmänna kraven på en löneökning på 2,8 procent, ettårigt avtal och ytterligare avsättning till flexpensionen har Unionen ett antal branschspecifika krav inom handeln. Enligt Unionens avtalswebb vill man ha en individgaranti på 460 kronor, höjda lägstalöner och att det införs möjlighet att själv välja om ersättningar för förskjuten arbetstid och övertid ska bytas mot ledig tid.

Enligt Unionen kräver arbetsgivarna bland annat att individgarantin tas bort och ersätts med en handlingsplan samt att årsarbetstid införs.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Almegas agerande om arbetstider är ”förjävligt”

”För jävligt”. Det anser Unionens klubbordförande på SVT, Maria Nassikas, om Almegas rådgivning till företagen som man själv kallar det. Facket anser att det är ren uppmaning att bryta något man var överens om.
Sandra Lund Publicerad 9 oktober 2025, kl 10:20
En delad bild med Maria Nassikas till vänster i svart tröja och svarta glasögon, till höger Marcus Lindström i skägg grå kavaj och röd slips
Maria Nassikas är Unionens klubbordförande på SVT, och Marcus Lindström är biträdande arbetsgivarpolitisk chef på Almega. Foto: Privat/Almega.

Den stora stridsfrågan för tjänstemännen under avtalsrörelsen var inte löner, utan arbetstid.

Unionen varslade till och med om strejk på flera bolag i våras, bland annat på SVT. 

Strejken blåstes av, och de centrala kollektivavtal som till slut slöts med Almega innehöll en arbetstidsförkortning på en arbetsdag per år från och med 2026.

Nu har Almega hållit i en rad webbinarier för sina medlemmar –  arbetsgivare inom den privata tjänstesektorn. 

Där tas förkortningen av arbetstid upp, och sägs även att arbetsgivare kan dra in andra arbetstidsförkortningar som finns, något Arbetet var först med att rapportera om.

Unionen på SVT: Förjävligt

Det är förjävligt. Först betalar man för det i avtalsrörelsen, så blir man av med det senare någon annanstans. Det är upprörande, säger Maria Nassikas, som är Unionens klubbordförande på SVT.

Just på SVT har man till exempel permissionsdagar när någon nära anhörig dött, vid flytt och när man fyller 50. Dagar som ligger i riskzonen när en dag per år införs. 

Att permissionsdagar kan bli föremål för ändringar är något som Marcus Lindström, biträdande arbetsgivarpolitisk chef på Almega, bekräftar. Han tar en liknelse som exempel.

Om ett företag genom en lokal överenskommelse erbjuder 3 000 kronor i friskvårdsbidrag och facken därefter centralt förhandlar att det ska vara 3 000 kronor så blir det ju inte 6 000 kronor, säger han.

Unionen: Dumt och olämpligt

Enligt Marcus Lindström vill arbetsgivarna göra rätt, och därför har Almega valt att ge löpande stöd och råd.

Ett ordval Unionen inte håller med om.

– Det är snarare en uppmaning än neutral rådgivning vilket är dumt och olämpligt. Att som en konsekvens av den kollektivavtalade arbetstidsförkortningen göra vad man kan för att dra in andra förmåner relaterade till arbetstid, säger Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.

Hur vet ni det?

– Våra förtroendevalda berättar att Almegas medlemsföretag fått en uppmaning. Vi tycker också, när vi själva läser deras information, att det andas rekommendation.

”Arbetstid är svåraste frågan”

Arbetstider är en fråga som kan avtalas fram på olika nivåer. Centralt, för branscher, på en arbetsplats och ibland även bara muntligt mellan chef och medarbetare.

– Vi rustar nu våra förtroendevalda att förhandla i varje fråga som rör arbetstid. Det kan bli svårt, då det ibland handlar om att hitta 30 år gamla protokoll. Det kommer bli mycket bevisfrågor, säger Martin Wästfelt.

Kunde ni ha förutsett det här?
Det är och har länge varit den svåraste frågan. Vi såg att det här kan trigga. Men vi har betalat för arbetstidsförkortningen, den blir ingen merkostnad för arbetsgivare.

– Och våra medlemmar ville ha kortare arbetstid, så det är massor av överväganden i en sådan svår fråga med så stort arbetsgivarmotstånd. Men det finns ingen annan variant på arbetstidsförkortning som skulle eliminera de här problemen.